Samtiden kan i många avseenden beskrivas som anti-nordicistisk, intresse för och uppskattning av den nordiska särarten undanbedes. Vad en sådan praktik på sikt leder till för den nordiska särarten låter vi vara osagt, det finns oavsett vilket intressanta exempel på forskning om olika aspekter av den. En sådan aspekt är de globalt ovanliga ljusa ögon som förknippas med Europa, en forskare som studerat detta är italienska Paola Bressan.
Bressan för i Blue Eyes Help Men Reduce the Cost of Cuckoldry fram en intressant delförklaring till varför män med ljusa ögon föredrar kvinnor med ljusa ögon. Det underlättar för dem att säkerställa att de är fäder till familjens barn, särskilt viktigt för fäder som följer den evolutionära K-strategin och investerar tid och resurser i barnen. Bressan finner i en studie med drygt 1000 italienska män att oavsett den egna ögonfärgen fann de kvinnor med ljusa ögon mer attraktiva. Men ljusögda män fann ljusögda kvinnor relativt sett mer attraktiva än vad mörkögda män gjorde. Detta i synnerhet om det handlade om en långvarig partner (”the effect was stronger when women were considered for marriage than for a one-night stand”). Ljusögda män var också relativt sett mer svartsjuka på andra ljusögda män, enligt Bressan kan detta bero på att dessa var ett större hot vad gäller ”paternity certainty”. Intressant är att dessa effekter var svagare för ljusögda män som känt sig avvisade av sin egen far. Bressan skriver om detta att ”these large, robust effects disappeared in men who had felt rejected by their fathers while growing up — suggesting that such men are not expecting to invest in their own children either.”
Bressan har också studerat hur faderns ögonfärg påverkar kvinnors val av partners. I studien betitlad Fathers’ eye colour sways daughters’ choice of both long- and short-term partners undersökte hon 1233 italienska kvinnor. Hon fann då att kvinnornas preferens för ljusögda män var starkare om de hade en ljusögd far, moderns ögonfärg spelade ingen roll. Bressan skriver här att ”our two datasets also show that, in real life, women do tend to be paired (long-term) with men whose eye colour resembles their father’s.” Hon finner dock att om relationen till en ljusögd fader varit dålig så påverkades även valet av ljusögda partners negativt.
Preferenser och verklighet är samtidigt två skilda ting, i In humans, only attractive females fulfil their sexually imprinted preferences for eye colour studerar Bressan i vad mån partners i sinnevärlden motsvarar deltagarnas estetiska preferenser. Hon finner att även män föredrar partners med samma ögonfärg som föräldern av motsatt kön, så länge modern inte upplevts som ”cold and unjustly punitive”. Bressan beskriver här teorin om ”sexual imprinting”, det är ofta rationellt att söka en partner som påminner om föräldern av motsatt kön. Hon skriver att ”fathers have proven to be capable of surviving to reproductive age and be sexually successful—that is, they have won the competition with other males. By imprinting on a paternal feature, thus, daughters are likelier to end up picking a mate whose offspring will survive and be sexually successfully, too.”
Intressant är att de manliga deltagarna i studien förvisso såg kvinnor med moderns ögonfärg som mer attraktiva, men det märktes inte av vad gällde ögonfärgen hos deras faktiska partners. Bressan skriver att ”participants’ partners and mothers did not have the same eye colour more often than expected by chance”. Detta kan tyda på att män inte väljer sina partners på samma sätt som kvinnor, Bressan beskriver kvinnor som det kräsna könet. Vad gällde de kvinnliga deltagarna var det de mer attraktiva som hade partners som motsvarade deras preferenser vad gällde ögonfärgen (”the more attractive women turned out to be paired with partners who resembled fathers, in line with their own preferences, whilst the less attractive women’s preferences were apparently left unfulfilled”).
Sammantaget är det ett fascinerande forskningsområde, oavsett om man läser Bressan som nordicist eller som kuriosa. Det finns ett idékomplex kopplat till ljusa ögon, från Athenas tillnamn Glaukopis till det mindre positivt laddade ”blåögd”, men för dagen håller vi oss till Bressans mer evolutionärt inriktade studier.
Relaterat
Ol’ Blue Eyes: People with Similar Eye Color Prefer Each Other
Om skribenten: Joakim Andersen
