En tumregel i intelligensforskningen är att ”cold climates select for cognitive ability”, i kalla klimat tenderar urvalet att premiera kognitiv förmåga. Så är inte nödvändigtvis fallet i det moderna samhället, där andra egenskaper premieras, men det tycks ha varit en tydlig tendens historiskt. Höga IQ-nivåer finner vi därför bland annat i de norra delarna av Eurasien, inklusive Skandinavien. En intressant följdfråga blir om samma tendens kan identifieras i den arktiska världen, bland inuiter och andra. Att det är en hård och krävande miljö framstår som en underdrift, frågan är om detta bidragit till en specifik kognitiv profil bland de folk som gjort den arktiska världen till sitt hem. Forskningen har varit begränsad på området, men summeras i en artikel av Peter Frost betitlad Cognitive ability of indigenous Arctic peoples.
Frost noterar att orsakerna till den begränsade forskningen bland annat varit svårigheterna att IQ-testa folk som är ovana vid tester som koncept och den negativa inställningen till IQ-forskning i det gamla Sovjetunionen. Den hegemona ideologin var, även när lysenkoismen övergivits, inte översvallande positiv till de slutsatser IQ-forskning lätt leder till. Något som kan jämföras med den hegemona ideologin i det samtida ”Väst”. De studier som ändå gjorts i de arktiska delarna av det gamla Sovjet tyder på att yakuter och ryssar har ungefär samma IQ, runt 97. Möjligen mognar yakuter långsammare kognitivt, både yakuter och ryssar som växt upp i städer hade bättre resultat på testerna. Frost bedömer att detta sannolikt beror på att stadsbor är mer vana vid de koncept testerna bygger på, andra bedömare har ponerat att det kan bero på att de mer intelligenta oavsett etnisk bakgrund söker sig till städerna.
Vad gäller inuiter har de historiskt fått låga resultat på IQ-tester, Frost tar upp ett antal sannolika skäl till detta. Det rör sig bland annat om ovana vid tester och den rasliga dynamiken under testerna. Nyare forskning tyder på att inuiter har ungefär samma IQ-nivåer som européer. Däremot tycks det finnas vissa skillnader i den kognitiva profilen, Frost summerar dem som ”superior visuospatial skills, higher risk aversion, slower cognitive maturation, and a more imitative and less inquisitive approach to learning. It is still unclear whether they have lower verbal-educational and inductive reasoning abilities.” Han noterar också att givet detta är det moderna samhället, med dess asociala individualism och utbildningssystem, inte nödvändigtvis idealiskt för dem. Det är inte unikt för inuiter, även många européer upplever samma existentiella alienering i den moderna världen och samma följder i form av alkoholism, ohälsa och barnlöshet, men det kan vara mer uttalat hos inuiter.
Sammantaget är det i varje fall en intressant artikel, representativ för Frost i gemen. Kopplingen till den eurarktiska tendens, ”Drang nach Arktos”, vi bland annat finner hos Ossian Elgström är en bonus.
Om skribenten: Joakim Andersen
