Flera av hiphopens mer centrala uttryck, som ”G”, ”word” och ”breaking it down”, härrör egentligen från de i Sverige tämligen okända ”femprocentarna”. Deras Nation of Gods and Earths utgör en både religions- och samtidshistoriskt intressant miljö med rötter i afro-amerikansk mylla, bärare av arv från mystiker och grupper som Noble Drew Ali, Moorish Science, Wallace Fard Muhammed och Nation of Islam. För många slavättlingar framstod kristendomen som de vitas religion, de sökte istället knyta an till islam, Etiopien, Israel, morer och Afrika. Många rörelser uppstod, bland dem föregångarna till dagens Black Hebrews och Nation of Islam. Liksom femprocentarna, dagens Nation of Gods and Earths. De senare kallar hellre sin tradition för en vetenskap än en religion, eftersom de inte tillber någon ”mystery god”. För femprocentarna är Gud i själva verket den svarte mannen, ”the Asiatic Black Man”, och de vita är djävlar, resultatet av en galen vetenskapsmans onaturliga ambitioner.
Femprocentarna behandlas av Michael Muhammad Knight i The Five Percenters. Knight är en euro-amerikansk konvertit till islam, han har skrivit flera böcker och utforskat olika former av religionen, från muslimsk punkrock till salafism. Femprocentarna är en av de, diplomatiskt uttryckt, mer heterodoxa formerna, många muslimer är högst tveksamma till om de ens är en del av islam. Tveksamheten är ömsesidig, även om femprocentare tillåts utforska olika religiösa traditioner och traditionen har rötter i bland annat Nation of Islam. Knight är en begåvad och spännande författare även om, eller på grund av att, han på många sätt drivs av rotlöshet och identitetskris. Det är en rot- och rastlöshet han delar med en hel del andra västerlänningar, men hos dessa leder den sällan till långa och återkommande stycken om den eventuella möjligheten för vita att bli femprocentare. Hos Knight är det istället ett centralt tema i boken om dem (vilket är olyckligt då det överskuggar andra aspekter av deras världsbild).
Det finns för oss andra tre skäl att bekanta sig med femprocentarna. Det första är religions- och kulturhistoriskt intresse eller rentav kuriosa, deras är på många sätt en berättelse om framgång mot alla odds. Knights bok erbjuder också en nyckel till världsbilden hos många tunga namn inom modern hiphop, femprocentarna var med när genren uppstod. Nas, Busta Rhymes, Brand Nubian och Wu-Tang Clan är bara några artister som influerats av dem (även LL Cool J, ODB och 50 Cent dyker upp i boken). För den som förenar intresse för religion med tycke för hiphopmusik är Knights bok sannolikt en guldgruva. Det andra skälet att bekanta sig med femprocentarna är det klassiska ”känn din fiende”. Det är tveksamt om de idag är en egentlig fiende, de tycks snarast sträva efter ”building” och separation. Men det finns inslag i deras världsbild som återkommer i anti-vit rasism och under vissa omständigheter kan gå från teori till inte bara individuella våldsdåd utan mer omfattande sådana. Dessa inslag bör man känna till. Det tredje skälet att bekanta sig med femprocentarna är som inspirationskälla. De har gått från att vara en liten, utsatt grupp i Harlems underklass till att bli respekterade lärare för världsstjärnor, gangsters och delar av svart medelklass. Metapolitiskt är det ingen dålig bedrift, det finns potentiella frön till en liknande resa i de vildvuxna men kreativa miljöerna av indo-europeiska hedningar, neo-ariosofer, Völkischtänkare, neoskyter, bronsålderspervertiter och liknande. Även om förutsättningarna varken socialt, metagenetiskt eller demografiskt är identiska kan det vara givande att följa hur femprocentare och andra gett de svarta i USA en egen mytologi, en egen identitet och en egen tradition.
Knight lägger betydande fokus på femprocentarnas historia och rötter i boken. Vi får flera inblickar i islams historia i USA, från muslimer bland slavarna och de ”tri-racial”-nomadiserande Ben Ishmaels till svarta nationalisters kontakter med Japan under tidigt 1900-tal och den gradvisa framväxten av en egen mytologi. Det var en mytologi med inslag som stammen Shabazz färd till Afrika, det uråldriga Mecka och en tidvis egen tolkning av islam som matematisk vetenskap. Det var också en mytologi där de vita identifierades som djävlar, skapade av en urspårad vetenskapsman vid namn Yacub för 6000 år sedan. Knight tonar ner det utan att förtiga det, Yacubspåret och synen på vita som ”blue eyed devils” är en rasistisk föreställning som under åren kostat en hel del vita livet (den hugade internetsöker på Zebra Killings).
Femprocentarnas andlige fader, född Clarence Smith (1928-1969) men mer känd som Clarence 13X och Allah, framstår som en ovanlig människa. Han hade varit krigsveteran och del av Nation of Islams säkerhetsgren, Fruit of Islam, men även en spelare som rörde sig flitigt på Harlems gator. Han blev en fadersgestalt för många unga svarta, bröt med Nation of Islam 1963 och mördades 1969. Då hade han rört sig bort från en mer konfrontativ världsbild och anti-vit retorik, bland annat beskrev han sig som ”neither pro-black, nor anti-white” och samarbetade framgångsrikt med borgmästaren för att undvika raskravaller i Harlem. Ett centralt mål för den något äldre Allah var att skydda sina unga ”Suns” och säkra deras framtid. Redan relativt tidigt tycks han ha lagt tonvikten på en svart positiv identitet snarare än demonisering av vita, en av hans ”First Born” minns att ”we were there learning that we were of the original people – a link between Divinity and humanity – a noble legacy, with godly identity, honored memory, sacred destiny.”
Hos femprocentarnas ”Father” fanns starka drag av mystiker, när han fick möjlighet att föreläsa för svarta marxister ägnade han tiden åt numerologi och matematik snarare än att predika klass – eller raskrig. Man kan också urskilja en ”anarkisk” aspekt som tilltalar Knight, femprocentarnas fader skilde sig från Nation of Islam genom en mer tolerant syn på vissa droger, spel och polygami. Hans unga ”solar” begick ofta mindre brott för att kunna sprida sitt budskap i ungdomshäktet. I politiska frågor framstod han mot slutet av sitt liv enligt Knight som ultrahöger, han beskrev krigsmotståndare som kommunister och försvarade dödsstraffet (”other countries are strong… this country is falling because we see it even through the hippies”). Han vände sig även mot idealistisk medelklass oförmögen att förstå andra världsbilder. Knight fördjupar sig i synen på homosexualitet och relationen mellan män (Gods/Suns) och kvinnor (Wisdoms/Earths). Där framstår både dagens femprocentare och deras andlige fader som föga politiskt korrekta (även om Knight också identifierar en tendens till ”womanism” istället för feminism hos en del samtida Earths, jämförbar med den nya högerns ”komplementära feminism”). Femprocentarnas Allah lämnade heller inte efter sig en längre skrift, utan hans budskap och minnen från hans liv har förts vidare muntligt. Även det har borgat för en mer decentraliserad tradition. Knight uppskattar uppenbart detta, och noterar att mot anarkismens ”no gods, no masters” kommer en femprocentare att svara ”I god, I master”. Det för tankarna till de sista hedningarnas gudlaussir menn, om än från en afrikansk bakgrund.
Ett intressant tema hos nationen av gudar och jordar är den numerologiska tradition de ägnar sig åt, Supreme Mathematics och Supreme Alphabet. De har hånats av mer ortodoxa muslimer för tolkningen av Allah som “Arm, Leg, Leg, Arm, Head” och islam som “I, Self Lord And Master”. Ansatsen att betrakta verkligheten som fundamentalt genomsyrad av sammanhang och mening är oavsett vilket tydlig. Någon rättvisande bedömning av nationens talmystik får man som läsare dock inte möjlighet att göra, Knights fokus på historia och ras lämnar inte utrymme åt mer omfattande presentationer. Vi får däremot veta att siffran 1 står för Kunskap, 2 för Visdom och 3 för Förståelse. En detalj teutofona läsare noterar är annars att namnet på ”Faderns” viktigaste vita vän, Barry Gottehrer, är en något oväntad synkronicitet.
Fokus på språket är starkt hos nationen, även frånsett inställningen till modern engelska som bärare av esoterisk mening och valet av engelska fraser hellre än arabiska (”peace”). Amerikanska städer och stadsdelar har getts nya namn, som Mecka (Harlem), Medina (Brooklyn) och Öknen (Queens). Gudarna och jordarna bär distinkta namn, som Victorious Shabazz, Infinite Al’Jaa’Maar-U-Allah, I Majestic Allah, Wise Jamel, Supreme Understanding och Knowledge Born Azee. Sitt gemensamma namn har de fått från en äldre föreställning i afro-amerikansk islam, där mänskligheten delas in i den omedvetna massan på 85%, de medvetet lömska 10%, ”the rich, the bloodsuckers of the poor, the slavemakers of the poor” enligt Farrakhan, och de 5%, ”the poor righteous teachers”. Minst lika medvetna som de 10% men rättfärdiga och därför förföljda.
Femprocentarna är ett uttryck för samtida etnogenesis, framväxten av en etnisk grupp. De är inte det enda uttrycket för många amerikanska svartas separation från en alltför långtgående amerikansk identitet, även Nation of Islam och andra har haft roller att spela i processen. Men som inslag i en svart ”Völkisch” miljö är de av större intresse än deras begränsade numerär kan antyda. Givet att Västerlandets nuvarande narrativ gör det svårt, de facto ofta straffbart, att säga emot svarta är det en Völkisch miljö och världsbild man bör bekanta sig något med för den har goda förutsättningar att flytta fram sina positioner. Och alla som påverkats av den är inte rättfärdiga mystiker med fokus på egen identitet och självförbättring, talet om ”white devils” kan under vissa omständigheter vara farligt. Femprocentarna kan även vara en intressant miljö att studera närmare för den som förenar Spenglers tankar om högkulturer med McNallens metagenetiska resonemang (jämför Evolas begrepp ”race of spirit”). Givet Afrikas bekantskap med den faustiska högkulturen och samtida demografiska trender (afrikansk befolkningsexplosion) är det inte omöjligt att någon eller rentav några kulturer i spenglersk mening uppstår i Afrika eller hennes diaspora. Femprocentarna kan ge ledtrådar till hur en sådan kultur kan se ut, liksom dess ursymboler.
Oavsett vilket är Knights bok intressant, han tar upp allt från 1960-talets spel mellan gäng och politiker till nationens historia efter faderns död. För en vit liberal kan det vara svårt att hantera att det finns svarta som är sig själva nog, vi andra har inga problem med det. Vi har dessutom egna traditioner och huruvida vita kan bli femprocentare eller inte är därför mindre relevant för oss. Oavsett vad man tycker om nationen eller Knight ger hans bok en värdefull inblick i samtidshistoriska trender som liberaler ogärna ens berör. Inte minst relationen mellan Knight, representant för ett liberalt Västerland utan självförtroende och oförmöget att finna en egen identitet, och den djupt troende och i grunden självsäkra nationen är värd att reflektera över. Även européer bör återknyta till sina identiteter och sina traditioner om de inte på sikt ska översvämma nationen av gudar och jordar och liberalisera den.
Om skribenten: Joakim Andersen
