Enligt bröderna Grimm hade många av de sagor de samlade in sitt ursprung i de indo-europeiska folkens gemensamma förflutna. Wilhelm Grimm talade här om det indo-germanska arvet, idag representerat från Skandinavien till Sydasien. För några år sedan genomfördes en fylogenetisk studie av Jamie Tehrani och Sara Graca Da Silva som gav stöd åt brödernas teori, många sagor tycks vara betydligt äldre än de moderna språken i den indo-europeiska familjen. Intressant är även att geografisk närhet inte tycks vara lika tungt vägande i sammanhanget. Bland de verkligt gamla sagorna finns Skönheten och odjuret och Rumpelstiltskin, deras ålder kan räknas i tusentals år. Detsamma tycks gälla Smeden och djävulen, av forskarnas studie att döma tycks den ha berättats redan på proto-indo-europeiska för kanske 6000 år sedan.

Sagans former kan variera, men essensen är att en smed ingår ett avtal med ett ondskefullt väsen. Under kristen tid är detta väsen ofta Hin håle själv, men sagan är äldre än kristendomen och ursprungligen har det alltså rört sig om andra potentater. I muslimska länder kan det exempelvis handla om en djinn, även Döden kan dyka upp. Smeden får i varje fall rikedom eller magiska krafter under en begränsad tid i utbyte mot sin själ. I en version handlar det om att han under tio års tid vinner rikedom och en magisk säck ur vilken inget kan slippa ut utan smedens godkännande, i en annan kan det handla om förmågan att binda saker till varandra (jämför möjligen Varunas och Odens aspekt av ”bindare”). När avtalspartnern sedan återkommer för att driva in betalningen lurar smeden honom med hjälp av säcken och tvingar honom att häva kontraktet.

Det är en intressant saga, som tolkats bland annat av Goethe i Faust. Anatoly Karlin kommenterar Tehranis och Da Silvas resultat med ”so Europe is a Faustian civilization in the most direct sense.” Man kan spåra en infernalisk pakt och ett något mer jordnära motiv i sagan än hos Goethe, alldeles faustiska i Spenglers mening är inte de äldre versionerna. Intressant mot bakgrund av Lars Holger Holms Magna Gothica är i varje fall kopplingen mellan djävulen och skogen i en tysk version.

Intressant är också att det i denna uråldriga saga handlar om just en smed som ingår det fatala kontraktet. Mircea Eliade beskrev i The Forge and the Crucible hur smederna i många traditionella samhällen utgjorde fruktade grupper, ett mellanting mellan klaner och kaster med kopplingar till det magiska och det demoniska. I mer modern tid har vissa resandefolk i Europa förenat metallurgi och magisk ryktbarhet, i Afrika har smeder rentav förknippats med varhyenor (George Monbiot tar upp hur de i delar av Afrika blev envåldshärskare). Den fylogenetiska metoden lovar i varje fall intressanta resultat, Tehranis och Da Silvas studie är en god början.

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.