De senaste åren har porrmissbruk sakta men säkert blivit ett begrepp. Kändisar som Kanye West och Chris Rock har berättat om hur beroendet påverkat deras liv, samtidigt som diskussionsforum och självhjälpsgrupper dykt upp på internet. Män, för det handlar främst om män, delar där med sig av sina erfarenheter och stödjer varandra i kampen för att ”reboota”, återgå till naturliga instinkter. Ofta talar man om miljön som nofap, ”fap” är ett något profant onomatopoetiskt uttryck som beskriver den ljusskygga aktiviteten ifråga. Inte sällan talas det också om ”no fap” eller rentav ”no nut” november, en utmaning vi idag, när oktober lider mot sitt slut, anknyter till.
Det finns flera skäl att betrakta pornografin med skepsis, frånsett de rent moralistiska. Oavsett om Gud ser dig och förfäderna gråter eller inte så är dessa skäl värda att reflektera över. Ett uppenbart skäl är behandlingen av många av de inblandade, med inslag som sexism, trafficking och liknande. Man understödjer det man konsumerar, och en närmare studie av porrindustrin väcker inte nödvändigtvis beundran. Ett annat skäl är grundat i självrespekt, Marcus Follin ställer i Dauntless frågan ”is it worthy to watch another man have sex with a woman?” Det finns här en koppling till hanrejsamhället, society of cuckoldry om man så vill, särskilt heroiskt eller virilt är det inte. Men det finns också en koppling till det situationisterna kallade skådespelssamhället, society of the spectacle. Det kan beskrivas som ett låtsassamhälle, ett medierat tillstånd där vi för att låna Fromms termer varken är eller har. Istället tittar vi på andra som är och har saker, bland annat sex. Möjligen kan vi sedan imitera det vi tittat på, situationisten Vaneigem talade på sin tid om betydelsen av det begränsade antal roller vi erbjuds i konsumtionssamhället. Och nu alltså även i sängkammaren, där vi repeterar sådant vi sett på internet. Mot detta ställer både Vaneigem och Follin det autentiska, ”the eruption of lived pleasure is such that in losing myself I find myself; forgetting that I exist, I realize myself” för att citera Vaneigem.
Studier tyder på att den moderna pornografin har en kraftfullare påverkan på konsumenten än äldre tiders porrtidningar. Det har bland annat att göra med bättre kvalitet, rörliga bilder och omedelbar tillgänglighet. Internetresursen Your brain on porn har samlat flera av dessa studier. Bland annat beskrivs de evolutionära mekanismerna bakom porrberoende, vi är konstruerade för att reagera på nyhetens behag och med internet närmar sig mängden nya kvinnor oändligheten. Effekter av porrberoende som ”desensitisering”, avtrubbning, tas upp. Det innebär att konsumtionen ofta måste bli mer och mer extrem för att samma effekt ska kunna uppnås, man började med nakna tjejer men några veckor senare har man hårddisken full av grisporr och clowner. En bieffekt av detta är att framtida arkeologer sannolikt kommer reagera mer på vår eras perversioner än våra innovationer.
Det finns också tecken på att förmågan att fungera sexuellt påverkas negativt av porrkonsumtion. YBOP beskriver att bland unga män har ”erectile dysfunctions” ökat epidemiskt, ”research confirms sharp rise in youthful sexual dysfunctions”. Det handlar numera om uppemot 30% drabbade bland de yngre männen, från att tidigare ha varit synnerligen marginellt i åldersgruppen. Mot bakgrund av det är det mest av teoretiskt intresse huruvida porrkonsumtion är ”syndig” eller inte, uppenbarligen kan det finnas mer jordnära och praktiska skäl att behärska sig. Förmågan att ha sex eller rentav älska med en mänsklig partner kan vara ett sådant skäl. Även om porr inte är den enda orsaken till epidemin av erektila dysfunktioner bland yngre män är det en oroväckande trend, som högst konkret kan kopplas till Guillaume Fayes tankar om den antivirila aspekten av det moderna Väst. Vad som är hönan och vad som är ägget i denna onda cirkel förbigår vi med tystnad.
Vänder vi oss till det mer traditionella perspektivet finner vi andra möjliga skäl att undvika porrmissbruk, utöver de praktiska, heroiska och romantiska. Evola skrev i Eros and the Mysteries of Love att ”sexual drive lies at the very root of the living individual, and to believe one can truly suppress it is self-delusion… the only alternatives in coping with the sexual drive are to assert it or to transform it. When transmutation is not possible, repression is inadvisable from a spiritual point of view”. Av detta kan följa en viss försiktighet vad gäller den mer militanta avhållsamheten, om den äger rum utan koppling till en genuin tradition. Däremot är det troligt att Evola trots allt hade sett mer positivt än negativt på de unga män som slipar sin viljestyrka och självdisciplin genom att undvika hanrejens genvägar till omedelbar tillfredsställelse. De bryter här med konsumtionssamhällets logik, lever hellre på riktigt än genom andra. Det medför också att de har möjlighet att uppleva de kärlekens mysterier Evola beskrev, snarare än att vara alienerade konsumenter. Ett intressant perspektiv finner vi annars hos Kenneth Grant, där det äldre succubus- och incubustemat känns igen. Grant skriver att ”apparently sterile methods of using sexual energy … breeds, instead of physical offspring, phantoms composed of tenuous matter. Through the deliberate and persistent practice of such abuses, qliphotic entities are engendered; they prey upon the mind and feed upon the nervous fluid.”. För vissa kan detta vara kuriosa, för andra en obehaglig misstanke, för åter andra kan det vara en fruktbar inspirationskälla till urban fantasylitteratur.
Oavsett vilket finner vi att den moderna pornografin är ett uttryck för den moderna världens degeneration. Produktionsprocessen är ofta tveksam, men konsumtionen är det också. På samhällelig nivå är pornografin intimt knuten till konsumtions- och skådespelssamhället, ett samhälle av passiva voyeurer. På individnivå är den svår att förena med ett autentiskt eller heroiskt livsideal, den har också potentiella effekter i form av avtrubbning och impotens. ”Det privata är politiskt”, och oavsett om man fullt ut antar ”nofap”-utmaningen eller inte är det en del av vardagslivet man bör vara medveten om.
Om skribenten: Joakim Andersen
