#120db – Europas döttrar har varit tysta länge nog

Aktuellt, Åsiktskorridoren, Feminism, Identitarism, Ideologi, Inrikespolitik, Invandringspolitik, Media, Metapolitik, PK, Politik, Rekommenderat, Samhälle, Utrikespolitik

  • 55
    Delningar

I folkutbytets kölvatten har våldtäkterna och de sexuella övergreppen både till antalet och karaktären genomgått en skrämmande utveckling. Antalet europeiska flickor och kvinnor som utsatts har ökat explosionsartat, samtidigt som övergreppen blivit grövre. Gruppvåldtäkter och taharush är nya fenomen i Europa, så även de organiserade grupper av män som utsätter unga flickor för grooming i bland annat England. Jämförelser har gjorts med krigsvåldtäkter, detta är normalt något som drabbar befolkningar som nyss förlorat ett krig (och inte till en civiliserad fiende bör tilläggas, det har funnits många arméer som inte burit sig åt på detta vis).

Det personliga är politiskt, och många flickor och kvinnor har redan börjat anpassa sina liv efter den nya situationen. De slutar röra sig ensamma, slutar jogga, slutar gå hem från kvällsnöjen. Rädslan breder ut sig, en fullt rationell rädsla. Men rädsla förändrar inte, den kan på sin höjd skydda individen tills förövarna i sin tur också anpassar sig efter ett nytt status quo och finner nya jaktmarker, nya tillvägagångssätt. Det som tidigare ägde rum på mörka bakgator eller i parker kommer då att äga rum på spårvagnar eller dansgolv, tills ett nytt status quo, en ny maktbalans, inträtt. En ständig reträtt kan bara brytas av medvetet motstånd och en vilja att sätta ord på problemet.

Ett sådant medvetet motstånd och vilja till ärlighet är #120db. Namnet är valt eftersom det är 120 decibel som ett vanligt överfallslarm uppnår, och sådana överfallslarm bär numera många kvinnor. Det personliga är som sagt politiskt. Initiativet är ett effektivt stycke metapolitik, tillräckligt brett formulerat för att kunna engagera vitt skilda människor, samtidigt som problemet identifieras utan omsvep och omskrivningar (”importierte Gewalt… Überfremdung, Gewalt und Missbrauch”, importerat våld, massinvandring, våld och utnyttjande). Att det är unga kvinnor, ”Europas döttrar”, som delger sina erfarenheter av det importerade våldet bidrar också till genomslagskraften, det är svårt att inte respektera ett våldtäktsoffer som vägrar tiga, vägrar reduceras till offer. Man kan föreställa sig PR-problemen för den åklagare som skulle anmäla dem för hets mot folkgrupp.

Initiativets manifest är på samma gång kärnfullt och hjärtskärande, apolitiskt och djupt politiskt. Den nya vardagen för Europas döttrar beskrivs, samtidigt som makthavarna ställs till svars. ”Ni låter hellre oss dö än erkänner era misstag”.

Sammantaget är detta ett både lovvärt och lovande initiativ, väl värt en närmare bekantskap. Under många år har invandringskritik varit ett mansdominerat projekt, många kvinnor har ställt sig bakom etablissemanget. Konsekvenserna av detta har varit förödande för Europas döttrar och söner. Det vi nu bevittnar är hur ett växande antal kvinnor börjar utmana etablissemanget och den förda politiken, något som i sin tur kommer återverka positivt på och motivera deras manliga fäder, män och söner. Det är betydligt mer övertygande när kvinnor avslöjar maktens ”feminister” som hycklare än när män gör det, och 120db är ett av flera tecken på att maktens legitimitetskris just nu tilltar snabbt.

Relaterat

Defend Europa – #120dB: German Women Speak Up Against Migrants Violence, Abuse and Terrorism
Jürgen Fritz – Frauen Wehrt Euch!
Katerina Janouchs översättning av manifestet


  • 55
    Delningar