Vänstern och materialismen

Filosofi, Ideologi, Metapolitik, Nya högern, PK, Politik, Rekommenderat, Samhälle, Vänstern

Har man följt vänstern under några decennier slås man av hur invanda övertygelser på relativt kort tid kan slå över i sin motsats. Den historiska vänstern var exempelvis antiamerikansk, dagens etablerade vänster har istället i hög grad accepterat supermaktens globala ambitioner. Bland annat Antonio Negri och Barack Obama bidrog till detta, den första genom teori, den andre genom hudfärg. Donald Trump har istället något komplicerat processen. Den historiska vänstern präglades också av religionskritik, något man idag selektivt övergett när det handlar om islam. På liknande vis var en av den historiska vänsterns värdefulla sidor dess kritik och analys av populärkulturen, där namn som Adorno, Castoriadis och Debord fortfarande erbjuder användbara begrepp och perspektiv. Här har den etablerade vänstern återigen slagit över i sin motsats, att idag kritisera populärkulturen för hedonism, sexism och primitivitet leder lätt till misstankar om rasism. Stora delar av vänstern får sin historiesyn, sitt språk och sina referenser från Hollywood, Game of Thrones och Harry Potter.

Materialismen

Den historiska vänstern hade också en anti- eller postmaterialistisk aspekt. Ibland var detta ett uttryck för en oförmåga att förstå ekonomi, men ibland var det ett värdefullt perspektiv som förenade vänstern med delar av högern. Traditionalisten René Guénon talade på sin tid om det kvantitativas välde och konflikten mellan kvalitet och kvantitet. En civilisation som reducerar allt till ting, ting som kan mätas, räknas och inte minst prissättas, är en sjuk civilisation som tappat den kvalitativa dimensionen. Vänstern var egentligen inte idealiskt lämpad att kritisera detta, men den genuina högern var satt ur spel efter ett världskrig. Det finns oavsett flera inslag i bland annat Marcuses studie av den endimensionella människan eller Badious försvar av kärleken som för tankarna till Guénon. De förenas med fördel med Alain de Benoists tankar kring marknadssamhället, Ludwig Klages beskrivning av Geist och Seele och Renaud Camus beskrivning av replacismen, den världsbild där allt ses som utbytbart. På marknaden är allt utbytbart, men gradvis invaderar detta även synen på människor. Det Pirincci kallar Umvolkung är då inte långt borta, människomassor kan flyttas fram och tillbaka mellan länder som produktionsfaktorer. Vi befinner oss då väldigt långt från den indo-europeiska immaterialismen, där heder, heroism, frihet och ärlighet vägde tyngre än mer världsliga ting.

Postmaterialismen var en av de komponenter som hade mest potential i den nya vänstern. Denna potential kom dock i hög grad att förspillas. Vi märker detta inte minst idag, när vänstern kompromissat med både klassamhället och konsumtionssamhället. Det som finns kvar av antimaterialismen är en oförmåga eller ovilja att förstå hur ekonomi fungerar och en vilja att sätta moralism framför moral, ekonomi, kultur och politik. På moralismens altare offras även de immateriella värdena, vilket antyder att vi här har att göra med en materialism i förklädnad. Politisk korrekthet och immigrationism är moralismer, men de utgår från Camus’ replacism, det vill säga från den kvantitativa världsbilden. Detta kan vara lätt att missa, men det är en ytlig och endimensionell moralism vi här har att göra med.

Mot de immateriella värdena

I föreningen av det sämsta från två världar finner vi alltså dels ett förakt för hur ekonomin fungerar och dels ett förakt för immateriella värden. Förvriden postmaterialism och urspårad materialism i oskön förening. Försöken att hantera folkutbytet illustrerar detta. Det talas nu om att det ska ”byggas nya städer” för att alla nya människor ska få plats. I den officiella retoriken kring detta känner vi igen både kvantitetens välde och replacismen, dels är det självklart positivt att ”vi” blir fler och fler, dels är vi alla utbytbara och svenskheten är som följd av detta synnerligen ”öppen”. Vad de missar när ”nya städer” ses som en oproblematisk lösning är dock den immateriella dimensionen. Sverige är inte enbart en geografisk yta. Det som ska bebyggas är platser. En del är grönområden, en del är vildmark, annat är åkrar. För många människor är dessa platser knutna till minnen, vi har känslor för dem och vill inte att de ska asfalteras och fyllas med människomassor. För andra, både människor och djur, är dessa platser hemma.

liljefors

Men den sorg förstörelsen av platsen väcker är obegriplig för den som lever i den rent kvantitativa och materiella världen, ofta dessutom förmedlad genom media, för dessa framstår vår sorg som suspekt och skamlig. Där vi ser platser, minnen och hem ser de bara ting, död yta, bilder på en skärm. Förvånansvärt många i vänstern återfinner vi där. Naturligtvis samtidigt som den vrede våra invändningar väcker kan tyda på att de delar dem, men att de tryckt ned dem och inte vill påminnas om vad de håller på med. I Tyskland har det gått så långt att de ”gröna” är med och röstar för att göra känsliga naturområden till boenden för migranter.

Andra immateriella värden som förnekas och prioriteras bort är sådant som behovet av lugn och ro, småskalighet, trygghet och gemenskap. Schyffert kan göra narr av det men trygghet är ett viktigt immateriellt värde. När både de andra föräldrarna och personalen på barnens skola talar arabiska med varandra inser man också att känslan av att vara en gäst i sitt eget hemland kan ingen sätta en prislapp på. Rötter, trygghet, gemenskap, lugn och ro är kort sagt viktiga delar av ett gott liv, och det finns en intressekonflikt mellan att tillgodose dem och att ”bygga nya städer” et cetera. Denna intressekonflikt tas dock aldrig på allvar, istället förnekas de immateriella värdena rakt av så snart de kommer i konflikt med migrationsprojektet.

En följd av detta är att den etablerade vänsterns roll som civilisationskritiker fullständigt förslösats. Det lämnar fältet öppet för den genuina högern att ta upp dessa ämnen. Detta dessutom i kombination med att den förda politiken försämrar människors rent materiella tillvaro, genom höjd skatt och försämrad välfärd. Förutsättningarna för att skapa en bättre värld både vad gäller materiellt och immateriellt är därför goda, människor i gemen är inte nöjda med dagens tillstånd och känner sig ofta som främlingar i sitt eget hem. I längden är det inte hållbart.

Pin It
  • zeno

    bra text som berör – tusen tack för din stora o viktiga gärning oskorei

    fann ingen version med text på YT så skriver ut texten till denna FANTASTISKA låt om hembygdskänsla – alla som läst mobergs böcker om karl-oscar o kristina känner nog igen kristinas saknad o sorg och försök att trösta sig med astrakanen

    ”Pappa, där du vilar i din himmel eller grav
    Må ingen störa friden eller ställa flera krav
    Du brukade vår jord och gav oss livets bästa bröd
    Du gnodde för oss andra
    Som irrande får vandra
    Som trampar på varandra – jorden där vi gick är död

    Pappa, du som visste allt om tunnland och hektar
    Jag kunde offra konsten för bilden jag har kvar
    Av dej bland folk och fä och nån gång med din fiol
    Som fick din blick att glimma
    Fast inga barn fick stimma
    Fast du var trygg som urberg var du fjärran som en sol

    Pappa, ändå levande som ryps och raps och råg
    Din blick var blå och fylld av havre mest varthelst du såg
    När skoporna tog sådden, såg du snett på ditt gevär
    Och svor åt dessa jävlar
    Som skövlar och som skrävlar
    Du stäcktes innan tjälen gick ur jorden du höll kär

    Pappa, du kunde aldrig rasta längs den väg du gått
    Eller unna dej att njuta av vad du och andra sått
    Du lever i mitt hjärta och strax intill den gård
    Där du fick sno och ila
    Har du fått ro och vila
    Och vinden smeker gräset runt graniten på din vård

    Pappa, varför gråter jag och varför är det så
    Att dagarna känns tomma och att nätterna känns grå
    Jag vet att ingenting är lätt men är det mödan värt
    Att leva snett och såra
    Och göra svaren svåra
    Och sträva fast man innerst inne ingenting har lärt

    Pappa, när det kryper under skinnet och blir kaos
    Och när jag skenar fastän jag behöver ta en paus
    Då tänker jag på dej och det liv du levt och sett
    Bland smedjor, skjul och stallar
    Bland trädor, stubb och vallar
    Och undrar hur det nu har kunnat bli så skevt och snett

    Pappa, varför drunknar all min visshet i en flod
    Av missmod, hat och alkohol som flyter i mitt blod
    Och varför gör jag det jag vet att ingen mänska bör
    Jag ber dej inte svara
    Jag ber dej bara vara
    Hos mej en liten stund innan också natten dör

    Pappa, där du vilar i din himmel eller grav
    Må du sova sött och må du nu få koppla av
    Den kamp du måste föra och det slit som gav oss bröd
    Den väg vi måste vandra
    Hur ska jag kunna klandra
    Dina fel när också jorden där du sått är död

    https://www.youtube.com/watch?v=u3xB0pQgMOU

  • Parsifal

    Det du nämner om ”De gröna” i Tyskland som offrar känsliga naturområden till förmån för migrantboenden visar att gröna frågor i grund och botten är högerfrågor. Även i Sverige ser vi att MP prioriterar migration framför miljö när de ställs mot varandra. Bara det faktum att man är beredd att offra gigantiska resurser för att omfördela migranter från tropiska/subtropiska områden till trakter i närheten av och ibland ovanför polcirkeln visar att man inte är några genuina miljövänner. De har helt enkelt snott frågan för att använda den som täckmantel för att driva igenom sin kulturmarxistiska agenda. De gröna frågorna hör naturligt hemma hos högern.

  • Nicodemos

    Moder Jord är den verkliga nazisten.

  • ”Politisk korrekthet och immigrationism är moralismer, men de utgår från Camus’ replacism, det vill säga från den kvantitativa världsbilden.”

    Det är ett viktigt perspektiv du tar upp. Hela den moderna tanken om att demografiska problem kan lösas kvantitativt är svår att placera i någon annan historisk kontext. Det är en människosyn som gör gällande att människor inte besitter kvalitativa egenskaper som gör dem unika. Allas lika värde är, som vi ofta ser, allas avsaknad av värde.