Ett avgörande steg i svenskarnas uppbrott från dagens livsfientliga och själlösa tillvaro är att de återupptäcker sina myter. Detta återknytande till källorna har varit ett inslag i flera tidigare renässanser, vi påminns i sammanhanget om namn som Geijer, Bauer, Bureus, Tolkien och Rudbeck. Tidigare generationer hade det på många sätt lättare än vi, då de inte hade att hantera en direkt fientlig kulturindustri, men det finns lovande tecken på att en nordisk renässans sakta men säkert tar form. Den är inte nödvändigtvis politisk, men det behöver den heller inte vara för att ha önskad effekt. Det finns också tecken på att många människor är intresserade av myterna, ett sunt intresse för vad vi är snarare än enbart reaktioner mot sådant vi inte är.

Nordiska gudar

Johan Egerkrans är en svensk illustratör, författare och serietecknare. Han har tidigare gett ut den fina Nordiska väsen, en perfekt present både till barn i slukaråldern och till vuxna med smak för konstböcker. Ett naturligt steg för den som är intresserad av övernaturliga väsen är att bekanta sig med de nordiska gudarna, häromåret utkom Egerkrans med Nordiska gudar. Det kan i dessa dagar av snuttifierad konsumtionshysteri vara lätt att glömma vilken fantastisk värld våra förfäder levde i, hur rika och spännande deras myter var. Detta råder Egerkrans effektivt bot på. Nordiska gudar är uppdelad i fyra avsnitt, där Egerkrans med text och bilder berättar om skapelsen, gudarna, andra väsen och Ragnarök. Texterna beskriver på ett spännande vis hur världen skapades, hur Tyr miste sin arm, och mycket mer. Man får en god överblick över den nordiska världsbilden, vad gäller allt från de nio världarna till de olika gudarna. Egerkrans har bland annat med gudarnas mindre kända namn, där Mimer också är känd som Hoddraupner och Hoddmimer. Det är uppenbart att han läst på, i slutet finns en litteraturlista med bekanta namn som Snorre, Näsström och Magnar Enoksen.

Den stora behållningen är emellertid bilderna. Egerkrans rör sig i gränslandet mellan Bauer, Rackham, Kay Nielsen och modern fantasykonst, resultatet är ofta slående vackert. Bland mina favoriter finns hans tolkningar av Tors fisketur, Nidhögg, Ragnarök och Tyr med armen i Fenris gap, men alla bilder håller hög klass. Vissa är mer personliga tolkningar, bland dem är Ägir och Ran lyckade, liksom Egerkrans dvärgar. De större illustrationerna i färg skulle många gånger göra sig väl som affischer, men de mindre bilderna i blyerts är också tilltalande.

Sammantaget är det en fin bok, väl researchad och med många fina illustrationer. Den kombinerar en vinnande form med djup och fakta, och kan vara en lämplig present inte minst till lämplig släkting i slukaråldern. Själv formades jag på djupet av barndomens stora intresse för Tolkien och fornnordiska sagor, det här är en bok som kan väcka samma intresse. I sammanhanget kan också nämnas att Egerkrans illustrerat den nya utgåvan av Drakar och Demoner och Alla tiders dinosaurier, båda på ett tilltalande vis.

– Rackham

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.