Michael Scott Rohan – The Winter of the World

Hedendom, Historia, Kultur, Litteratur, Okategoriserade, Rekommenderat, Religion, Underhållning1

De europeiska folken har förlorat kontakten med sina myter, och därför också med sina förfäder och sitt väsen. Myterna finns dock för den som söker dem, liksom för den som vill tolka dem på nytt. En sådan uttolkare var J.R.R. Tolkien, andra var C.S. Lewis, William Morris och E.R. Eddison. Överhuvudtaget har fantasygenren djupa rötter i våra förfäders mytologi, och det är ofta när den förlorar kontakten med dessa källor den mister relevans. En föga känd men mer samtida uttolkare av myterna är Michael Scott Rohan, född 1951.

Världens vinter
I’ve always responded to the ‘Matter of the North’, not only the Norse myths but the less familiar mythologies of Finland and Russia; I can’t remember a time when I didn’t know them, probably due to the encyclopaedias in our family bookshelf, and especially the big Larousse mythology my older sister brought home. But the world itself has always been with me, in a sense, since I first heard of the Ice Ages (also at an age too early to remember) and imagined those gigantic walls of winter, miles thick in places, advancing relentlessly across the land with devastating weight.
– Michael Scott Rohan

Rohan är en mångsysslare, intresserad av allt från historia, antropologi och paleontologi till bågskytte, naturvård och opera. Han har skrivit verk inspirerade av nordisk myt och historia, som The Hammer and the Cross och The Ice King (i den senare använder han sig av den nordiska odöda, draugen). Rohans mästerverk är serien The Winter of the World. Handlingen utspelar sig under den senaste istiden, alltså för mer än 10,000 år sedan. Det är i böckerna en betydligt mindre primitiv era än vi idag tror, stora städer och riken breder ut sig i det som idag är Nordamerika. Dessa härstammar ursprungligen från bortom Atlanten, från dagens Europa och Nordafrika. Här finns alltså en fascinerande koppling till Herman Wirths och Graham Hancocks teorier om en uråldrig civilisation med kontakter över Atlanten. Men människorna är hotade av den ständigt annalkande Isen, här närmast ett levande väsen vars mål är att utplåna allt liv och återföra världen till dess ursprungliga tillstånd. Här finns en koppling till de indo-europeiska myterna om hur förfäderna fördrevs av is och köld från det ursprungliga hemlandet i norr, liksom till den centrala ställning is och eld hade i germansk kosmologi. Isen har förött land efter land, och drivit människorna på flykt först över Atlanten och sedan från östkusten till västkusten. Där möter de ett nytt hot i form av angrepp från ekwesh, stammar av skövlande, människoätande plundrare från östligaste Asien. Samtidigt plågas de av inbördes splittring och apati, en oförmåga att kraftfullt enas mot det gemensamma hotet.

Rohan målar upp en fascinerande värld, som han samtidigt knyter an till germanska, keltiska, finska och andra myter. Dessa myter antas här leda tillbaka till än äldre gudar, hjältar och händelser. Bland annat dyker det upp dvärgar och alver, drakar och troll. Ilmarinen, Oden, Hi-Brazil, Daidalos, Fimbulvintern, valkyrior, Floden, den vilda jakten och Ys dyker också upp på olika vis, liksom väsen och magiska föremål som senare ger upphov till sagor och legender. Det finns gudar, här kallade Makter, men de är inte enade. Vissa står på Isens sida, andra på människornas, åter andra har egna agendor. Flera är fascinerande bekantskaper, bland dem inte minst Amicac och Tapiau. För mycket kan dock inte sägas om detta utan att förstöra handlingen.

Valet av förhistorisk era ger samtidigt Rohan möjlighet att använda sig av fascinerande djur i berättelsen. Här dyker naturligtvis upp mammutar, sabeltandade tigrar och jättelika hjortar, liksom sjöodjur av olika slag. Rohan har ett intresse inte bara för kryptozoologi utan även för fysisk antropologi. Huvudpersonen är ett föräldralöst hittebarn, kallad Alv eftersom han till det yttre skiljer sig från de andra invånarna i byn. Det visar sig dock att smeder söker sådana som han, i synnerhet blonda och blåögda, som lärlingar eftersom dessa ovanliga ättlingar till nordfolken har en särskild fallenhet för smedkonsten. Rohan beskriver noga de folk bland vilka skeendet äger rum. Flyktingarna från bortom Atlanten visar sig ha varit två folkstammar, delvis motsvarande nordbor och mediterranider. De som efter flykten till västkusten bosatte sig i norr kom senare att blandas med asiater på flykt från Ekwesh, vilket påverkat deras yttre. För mycket kan inte sägas om detta utan att avslöja handlingen, men Rohan för på olika sätt in både neanderthalare och Kennewickmannen i handlingen, liksom en förklaring till likheterna i både myter och utseende mellan européer och de indianer som av antropologerna gavs namnet silvanider.

a

Ett fascinerande inslag, som för tankarna till Eliade, är Rohans sätt att hantera magi. Här handlar det sällan om den senare fantasygenrens trollkarlar som kastar eldklot och liknande, utan är en betydligt mer krävande och mytförankrad magi. Ekweshshamanerna använder sig av extatisk dans, men hos de andra folken har smideskonsten en koppling till magin. Det är smeder som hanterar det övernaturliga, genom att binda dem i vapen, smycken och liknande. Deras hantverk har förfallit i många länder, men det är en på samma gång kreativ och i myterna väl förankrad form av magi Rohan här för in i handlingen (hos flera afrikanska folk var smeder så fruktade att de levde avskilt och misstänktes kunna förvandla sig till hyenor, liknande syn på dem har funnits även i andra regioner).

Sammantaget är det en fascinerande och detaljerad bakgrund Rohan skapat, han beskriver också sådant som fauna och geografi i särskilda appendix i böckerna. Den kan säkert inspirera läsare med författarambitioner. Den obevekliga Isens ständiga framryckningar ger det hela en särskild nordisk prägel, Isen tar här på sitt sätt Ragnaröks plats som skapare av garanterad undergång. Men det är samtidigt mycket välskriven skönlitteratur. Vi följer huvudpersonen från tiden som illa behandlat hittebarn till smedlärling och så småningom en av de främsta mästersmederna. Det finns här inslag av Bildungsroman, han lär gradvis känna både sin värld och sig själv. Här finns en psykologisk aspekt, Alv är ingalunda felfri och mognar endast gradvis och till ett högt pris. Många skeenden i hans äventyrliga liv är bland det mest spännande jag läst, som action betraktat. Hit hör bland annat en förtvivlad flykt undan ekweshskepp bland isbergen, liksom ett par strider mot drakar (Rohans drakar tillhör förövrigt fantasygenrens mer intressanta, på samma gång trogna källorna och innovativa). Rohan bygger upp en episk historia, där slutet är både överraskande och det enda värdiga.

Huvudpersonen är samtidigt omgiven av trovärdiga och intressanta karaktärer, och vid sidan av smedens väg till självinsikt och mästerskap följer vi historien om konungens återkomst. Vid sidan av den roll fysisk antropologi spelar är detta ett politiskt inkorrekt inslag i skeendet, det framgår snart att utan en sann kung går det illa för människorna. Detta oavsett om de splittras eller om det är de rika handelsmännen som tar över.

Sammantaget är det en av de mest läsvärda fantasyepos jag läst, och ett bra exempel på hur våra förfäders myter kan användas som källor för nya spännande epos. Rohan är en orättvist bortglömd historieberättare, väl värd en närmare bekantskap.

Pin It
Identitär Idé IX
  • Igår kom det ett nytt newsletter från Jeff Belangers Ghostvillage. Den här gången skrev han om skinwalkers. Dom är formskiftare och i allra högsta grad levande än i våra dagar bland många stammar i Nordamerika, i synnerhet bland navajo. Det är ju också ett exempel på varelser som finns i olika kulturer över hela världen. I vår del är väl mest varulven ett känt exempel. Enligt navajo handlade det om människor som sysslade med mörk magi. En av indianerna hade stött på hjort ute i skogen. När han såg den reagerade han på att den gick på ett konstigt vis. Han misstänkte att det var en skinwalker och fick bekräftelse när den vände på huvudet och han såg att den hade tre ögon. Då drog indianen snabbt som ögat för han visste att det inte var bra att ha kontakt med dessa. Det hade också kunnat bli en bra historia.

  • Igår kom det ett nytt newsletter från Jeff Belangers Ghostvillage. Den här gången skrev han om skinwalkers. Dom är formskiftare och i allra högsta grad levande än i våra dagar bland många stammar i Nordamerika, i synnerhet bland navajo. Det är ju också ett exempel på varelser som finns i olika kulturer över hela världen. I vår del är väl mest varulven ett känt exempel. Enligt navajo handlade det om människor som sysslade med mörk magi. En av indianerna hade stött på hjort ute i skogen. När han såg den reagerade han på att den gick på ett konstigt vis. Han misstänkte att det var en skinwalker och fick bekräftelse när den vände på huvudet och han såg att den hade tre ögon. Då drog indianen snabbt som ögat för han visste att det inte var bra att ha kontakt med dessa. Det hade också kunnat bli en bra historia.