Den senmoderna världen genomsyras av vissa sentiment, vissa axiom. Vissa känslor och förgivettaganden dominerar offentlighet och kultur, att sätta ord på dessa är en förutsättning för att man ska kunna avgöra i vad mån de är av godo eller av ondo. Detta handlar om det pre-politiska, det som föregår politiken, det metapolitiska.
En intressant analys av dessa axiom ger den anti-radikale samhällsfilosofen Peter King i antologin Keeping Things Close, med den belysande undertiteln Essays on the Conservative Disposition. King beskriver där det han kallar den konservativa dispositionen (läggningen eller lynnet), och ställer denna mot den moderna radikaliteten. Det är en värdefull bok, eftersom han sätter ord på sådant vi ofta bara anar. Med utgångspunkt i vardagliga begrepp utvecklar han en i grunden djupgående kritik av den moderna världen.
Att vara hemma
…this separation of ourselves from the world is a dangerous one… we take for granted all those traditions, institutions, relationships that we need in order to stand where we are and reach out… it uses up our inheritance without regarding the consequences.
– King
Den moderna radikaliteten utgår från att ständig förändring är idealet, att rötter, rutiner och trygghet är om inte direkt reaktionärt så i varje fall synnerligen tråkigt. King förklarar att så är inte fallet, vi behöver ett hem att utgå från. King beskriver värdet av platser, av minnen, av atmosfär och rutiner. Ytterst handlar det om två olika sätt att se på vår egen plats i världen. Den moderna inställningen präglas av separation mellan betraktare och omvärld, men King visar att vi är en del av världen. Med det synsättet blir det inte lika lockande att ”resa ut i världen”, eftersom även vårt hem är en del av ”världen” så befinner vi oss redan ”i” den. Här är King särskilt givande för svenskar, med deras övertygelse om att den ”riktiga” världen endast finns utanför det egna (samtidigt som de de facto är mycket hemkära, något King alltså ger goda argument för).
Ett centralt begrepp i Kings essäer är det uppenbart heideggerska dwelling, King skriver:
We do not have to justify ourselves and do not expect anyone to force us to. This is exactly why dwelling works. It insulates and isolates us, but it does so without us having to withdraw from the World. By allowing us to feel that we are in Place dwelling both anchors us and liberates us.
De ovan nämnda axiomen, fokus på ständig förändring och ”becoming”, är sällsynt tydligt uttryckta i Deleuzes och Guattaris filosofi. Mot dessa vänder sig också King, med en i grunden tillintetgörande kritik. Deras ideal är omänskliga, ingen människa kan leva utan rutiner, hem och trygghet. Samtidigt är det tveksamt varför förändring a priori ska ses som bättre än dess motsats, det viktiga torde vara resultaten.
Att ha lagom
Entitlement and aspiration have no limits. Yet they are intrinsically competitive because essentially they are all claims on limited Resources… modernity consists of a tyranny of aspiration…
– King
Ett annat centralt begrepp i Deleuzes och Guattaris strömning är cupiditas, begär. Även mot detta riktar King en tillintetgörande kritik. En emancipatorisk politik kan inte byggas på begär, tvärtom kommer det att leda till att de svagaste körs över. Dessutom är begär per definition oändliga, kan inte tillfredsställas. Den som begär pengar, status eller sex kommer aldrig att få nog. Men med sin tillväxtideologi bygger det moderna samhället i hög grad på sådan cupiditas.
Mot detta ställer King den antika filosofin, i synnerhet Epikuros. Epikuros idealtillstånd är ataraxia, och detta uppnår man genom att skilja mellan sanna och falska begär, genom att lära sig att vara nöjd. King visar dessa insikters relevans även för oss, och kopplingen mellan ataraxia och ”hemma-varandet”. De mest grundläggande behoven tillgodoses i vårt hem, bland de människor vi älskar.
King är i huvudsak pre-politisk, och erbjuder goda råd för hur man ska se på det egna livet. Men naturligtvis har hans synsätt även politiska konsekvenser. Om hemma-varande är ett centralt värde ska hemmet, i vid mening, respekteras även av politiker. Fixeringen vid ständig förändring, både kulturellt, ekonomiskt och demografiskt, är inte automatiskt mer värd att tas på allvar än de känslor av sorg som många känner när deras hem försvinner. Här anar vi den naturliga, djupa kopplingen mellan den konservativa läggning King beskriver och ett värnande om naturen (vi anar också varför ordet ”natur” är att föredra framför ”miljö”, då det senare utgår från den ovan nämnda separationen).
Sammantaget är det en liten pärla, där King på ett lågmält och lättillgängligt vis åstadkommer ett filosofiskt paradigmskifte. Han sätter ord på ett antal förgivettaganden (förändring, framsteg, rotlöshet och begär), och visar att dessa varken är självklara eller av godo. Istället sätter han rötter, hem, minnen, nära relationer och rutiner i centrum. Läsaren kan sedan dra sina egna slutsatser om hur detta ska tillämpas i det egna livet, och i samhället i stort.
Vi införskaffar Kings antologi bland annat här:
King påminner om flera av de filosofer vi tidigare tagit upp på Motpol, filosofer med fokus på autenticitet. Den hugade kan själv söka på Eino Kaila, Magnus Stenbock, Richard Matz och Carlo Michelstaedter.
Om skribenten: Joakim Andersen
