Man kan betrakta europeisk integration ur flera perspektiv. Ett viktigt sådant, som just nu får mindre uppmärksamhet, är det ekonomiska. Hur kan Europa konkurrera med USA och Asien, så att det nya århundradet blir europeiskt? Detta handlar inte minst om hur Europa kan uppmuntra skapandet av framgångsrika europeiska företag.
En läsvärd bok på området är John Vineys The Culture Wars. Viney gjorde karriär på rekryteringsföretaget Heidrick and Struggles, och var även beläst. Hans utgångspunkt i Culture Wars är att kultur spelar en central roll för det ekonomiska, och påverkar allt från företagskulturer till politik. Roligt är att han dessutom kombinerar detta med den kontinentala filosofin, i synnerhet med referenser till Derrida. Samt cyberpunkförfattaren William Gibson.
USA, Asien och Europa
To survive and flourish, an economy needs to encourage the development of new enterprises, to encourage entrepreneurialism and so secure the next generation of business and, of course, employment.
– Viney
Viney går igenom historien, där amerikanska företag under 1900-talet ofta varit mer effektiva och innovativa än sina europeiska motsvarigheter. Många europeiska länder har också problem vad gäller den entreprenöriella andan, i jämförelse med de risktagande amerikanerna. Men Viney identifierar också potentiella problem för de amerikanska företagen framöver. Så blir det amerikanska skolväsendet allt sämre, den sociala väven är på väg att slitas sönder. Lika problematisk är den närsynthet som präglar många amerikanska företagare, en oförmåga att förstå andra kulturer parat med en snarhet att dra sig ur nya marknader om de inte snabbt ger vinst. En liknande problematik identifierar Viney vad gäller japanska företag, och deras ovilja att ge icke-japaner högre poster när de expanderar.
Mot detta ställer Viney den europeiska erfarenheten, historiskt präglad av mångfald och olikheter. Geografiska och historiska faktorer har splittrat Europa, men detta har också gjort hennes folk vana att interagera med varandra (”Think global, act local” summerar Viney synsättet, alternativt ”when in Rome, do as the Romans”). Viney ser detta som en styrka jämfört med det monolitiska USA, och en förutsättning för framväxten av genuint europeiska storföretag som kan konkurrera globalt.
Fukuyama om tillit och rättighetsideologi
Intressant är den analys av USA han gör med utgångspunkt i Fukuyama. Fukuyama har studerat samhällen utifrån den kulturella faktorn tillit, och delat in dem i high och low trust-samhällen. I samhällen präglade av en hög grad av tillit kan individer bilda organisationer som varken är familj eller stat, det handlar alltså om frivilligt samarbete i form av kyrkor, klubbar, och inte minst företag. Men i samhällen där denna tillit inte finns, är människor istället lojala mot sina släktingar, och en absolutistisk stat, alternativt religion, tenderar att växa fram över dem (”it is ironic that family values should undermine the concept of trust”, skriver Viney). Fukuyama identifierar bland annat Kina, delar av Italien och Frankrike som samhällen präglade av låg tillit. I samhällen präglade av hög tillit finns det ett levande civilsamhälle, Viney tar upp den tyska skrå- och gillemodellen, Japan, och USA. Det sistnämnda kan tyckas paradoxalt, då den amerikanska självbilden är individualistisk, men i verkligheten litar dessa individer på varandra och samarbetar i allt från religion till ekonomi. Detta bidrar till ett mer organiskt och levande samhälle, vilket också är ekonomiskt effektivt.
Men Fukuyama och Viney identifierar ett allvarligt hot mot denna tillit. Det rör sig om den rättighetsbaserade individualism som alltid varit en del av amerikanskt liv men blivit dominerande sedan 1960-talet. Individens rättigheter underminerar civilsamhällets organisationer. Fukuyama skriver:
Towns were less able to control the spread of pornography; public housing authorities were forbidden from denying housing to tenants with criminal or drug abuse records.. the boy scouts has been sued by Jews for excluding non-Christians, by women for admitting only boys and by gay groups for excluding homosexual scout masters… the organization has become fairer and less exclusive… but has also lost those features which made it a strong moral community.
Detta underminerar civilsamhällets frivilligt baserade organisationer, den höga tilliten, och förmågan att samarbeta. USA rör sig i riktning mot det statsstyrda lågtillitsamhället. Fukuyamas perspektiv är här användbart för att förstå och angripa tendensen till politisk korrekthet i Sverige, även här handlar det om att angripa det frivilliga inslaget i civilsamhället, människors rätt att associera med vilka de önskar och i de former de önskar. Man får varken ett levande civilsamhälle eller en stark ekonomi genom den politiskt korrekta rättighetsindividualismen.
Fukuyamas analys kombineras med fördel med studierna av den såkallade Hajnal-linjen som löper genom Europa, men mer om den vid senare tillfälle.
Hofstede och Europa
Finns det europeiska nationalkaraktärer? En person som studerat detta är Geert Hofstede, med utgångspunkt i en studie av IBM-chefer från 50 olika länder. Hofstede identifierade fem centrala kulturdimensioner, vilka varierade mellan olika länder. Dessa dimensioner är:
Individualism eller kollektivism
Hierarki (den förmodligen bästa översättningen av Hofstedes ”power distance”)
Undvikande av osäkerhet (Hofstedes ”uncertainty avoidance”)
Maskulinitet eller feminitet (Hofstede definierar maskulinitet som ”bold, showy, goal directed” och det feminina som mer fokuserat på ”relationships and quality of life issues”. Man skulle alltså istället kunna tala om materialism kontra post-materialism)
Kort eller långt tidsperspektiv
Hofstede har mycket intressant att säga om de europeiska nationalkaraktärerna. Så är de rika nordeuropeiska nationerna mer individualistiska, och har mindre respekt för auktoriteter. Nordeuropéerna, undantaget finländarna, har en högre tolerans för osäkerhet. Skandinaverna är också mer feminina/post-materialistiska, detta gäller i synnerhet svenskarna.
Viney går igenom de europeiska nationerna med utgångspunkt både i Hofstedes kulturdimensioner och icke-verbala faktorer som klädsel, sätt att tala, och kroppsspråk. Om svenskarna säger han att de är ovanligt försiktiga och undviker konflikter, samtidigt som de har en förmåga att interagera med andra kulturer, att hantera osäkerhet, och att se saker objektivt. I förbigående sagt påminner detta en hel del om vad en rasteoretiker som Nordenstreng beskrev i början av förra seklet.
I jämförelse med svenskarna är danskarna mer självständiga, vilket bland annat yttrar sig i de många småföretagen, och avslappnade. Finländarna förenar faktabaserad pragmatism och känslor, och är kapabla att övervinna stora hinder. Sammantaget är Hofstede en spännande bekantskap, även om han också fått en del kritik.
Viney och Europa
What then is Europe? It is a kind of cape of the old continent, a western appendix to Asia.
– Paul Valery
Viney går i sin bok igenom både Europas och USA:s historia, de asiatiska länderna, småföretagandet i olika länder, det tyska undret, och mycket annat. Kärnan i hans resonemang är i varje fall att Europa har goda förutsättningar att hantera en global ekonomi, i synnerhet genom européernas förmåga att interagera med de många olika nationer som utgör vår del av världen. En liknande förmåga saknar USA och Japan.
Viney går också igenom flera konkreta exempel på europeiska företag, och europeiska entreprenörer och företagsledare. Han identifierar de hot i synnerhet USA står inför, men också Europas problem.
Sammantaget är det en värdefull bok, som tar upp den ekonomiska dimensionen av europeisk integration och framgångsrik konkurrens med USA och Japan. Vad man kan tillägga är att europeiska eliters politiska underordning under sina amerikanska motsvarigheter försvårar Europas ekonomiska framgångar, konflikten med Ryssland skadar exempelvis europeisk ekonomi betydligt mer än amerikansk.
Viney läses i varje fall med fördel oavsett om man är intresserad av att bli en europeisk entreprenör eller veta mer om nationalkaraktärer och förutsättningarna för ett framgångsrikt Europa under det nya seklet.
Mer Viney och Hofstede
John Viney
Cultural Insights – Geert Hofstede
Om skribenten: Joakim Andersen
