Sociobiologins möjligheter måste användas

Okategoriserade

Ofta men inte alltid kommer denna blogg att anlägga ett sociobiologiskt perspektiv; detta då jag är av uppfattningen att den moderna sociobiologin, sedan begrepp som gruppevolutionär strategi har introducerats, har en stor, icke exploaterad potential för att förstå, beskriva och förutsäga samhällsförändringar, i synnerhet förändringar hos ett mångetniskt samhälle. Vi borde eftersträva att det blir minst lika okontroversiellt att göra en sociobiologisk analys, som det i dag är att göra en ”klassanalys”. Detta vore en vetenskapligt sett naturlig utveckling, eftersom en sociobiologisk analys är både mer djupgående och vidare än en klassanalys — en sociobiologisk analys kan med fördel innefatta en klassanalys som en mindre del, t.ex. för att reda ut de inre funktionerna hos en (etnisk) grupp, vilken i sin tur är en del av en större gruppdynamik. Slutligen kan en sociobiologisk analys bredda och förfina en klassanalys, eftersom den tar hänsyn till underliggande biologiska drivkrafter och inte bara snävt ekonomiska. Hur som helst förtjänar sociobiologin att lyftas fram mer än vad som har gjorts hittills, om inte annat på grund av dess möjliga metapolitiska inverkan.

*

Lika lite som ett accepterande av nationalekonomi måste innebära att man tror att mänskligheten blott består av ekonomiskt rationella konsumenter och producenter, måste ett accepterande av sociobiologi betyda att man skapar sig en vulgärbiologisk världsbild, i vilken alla kulturyttringar och handlingar reduceras till en genernas kamp för tillvaron. Rätt uppfattad är sociobiologin ett analysverktyg med väldig potentiell förklaringskapacitet — allt ifrån nationalekonomi till sociologi skulle till sina sunda delar kunna härledas utifrån sociobiologiska axiom — men den kan för den skull inte förklara hela tillvaron med alla dess mysterier.

*

Bloggen kommer inte att uppdateras så ofta, men i gengäld hoppas jag att ni i varje inlägg kommer att finna något av substans. Till en början kommer det främst att vara fråga om redogörelser av och kommentarer till sådant som skrivits av forskare inom området, men efter hand som jag blir mer bekväm i hanterandet av den sociobiologiska begreppsapparaten, kommer andelen egna reflektioner och analyser att växa.