Samtidigt i Frankrike – Soral och Dieudonne

Aktuellt, Debatt, Ideologi, Kultur

Med jämna mellanrum har vi på bloggen följt de franska systemkritikerna Alain Soral och Dieudonne M’bala M’bala. Dieudonne är komiker, Soral är en intellektuell och före detta marxist, de har tillsammans grundat rörelsen Egalite et Réconciliation.

Det är ett intressant fenomen av flera skäl. Dels kan vi här ana hur det postmoderna ideologiska landskapet tar form. Ur den historiska ”vänstern” utvecklas dels kulturmarxism/politisk korrekthet/etnomasochism eller vad det nu ska kallas, mer eller mindre intimt knutet till etablissemanget, USA och det ekonomiska systemet. Men delar av vänstern ger också upphov till den position som i Frankrike förknippas med E&R, i Tyskland med Jürgen Elsässers projekt, och i Ryssland med ett mer patriotiskt kommunistparti och med Aleksander Dugins olika projekt. I dessa projekt tar också delar av den forna högern del. Samtidigt övergår stora delar av den forna ”högern” till ovan nämnda kulturmarxism/normkritik eller vad det nu ska kallas (med ”nya moderaterna” som exempel). Vi ser samtidigt en mer etniskt fokuserad identitär miljö ta form. Kring dessa tre politiska poler torde 2000-talets historia röra sig, mycket är avhängigt i vad mån de båda systemkritiska polerna förmår samverka. Intressant är att båda dessa influerats av både traditionalism och den europeiska nya högern.

E&R är ett system- och etablissemangskritiskt projekt, vars inställning summeras i orden ”Gauche du travail, Droite des valeurs”. Man försöker kombinera högerns syn på sådant som fosterland, tro och familj med vänsterns fokus på folkets välfärd. Man vänder sig också mot sentida härskartekniker som politisk korrekthet, och splittrande ideologier som ”HBTq” och vissa typer av feminism. Intressant är att E&R samtidigt mobiliserar delar av invandrargrupperna i Frankrike mot etablissemanget, vilket tidigare kunnat förlita sig på dem som lydig, för ”rasister” ständigt skräckslagen, valboskap. Intressant är också att betydande delar av de statsanställda, inklusive poliser och militärer, sympatiserar med Dieudonne och Soral. De har också kring sig samlat allt från gamla feminister som Farida Belghoul och survivalister som Piero San Giorgio till muslimer som Sheikh Imran Nazar Hosein och serbisk-franske författaren Pierre Jovanovic.

Sammantaget framstår de alltså som ett hot mot etablissemanget. Demonisering i media och bannlysning ur offentligheten har inte fungerat för att minska intresset för E&R, vilka skickligt utnyttjat nya och alternativa medier som internet. Repressionen har därför övergått i en ny fas, den juridiska. Genom åtal försöker man tysta utmanarna.

S o D

The Resistance in France – suppressed, but not broken

There are really two ”Frances” today: one, the official, visible one, appears to be one of consensus, of democracy, of relative well-being. The other, the ”invisible one”, is one of deep alienation, of rage, of despair and of revolt. And these two Frances are not always were one would expect them to be found. For example, in the very same French police which is used by the state to persecute Dieudonne and Soral the popularity of both men is very high. The same goes for the military, the fire departments, and a host of other government agencies. Likewise, even though neither Dieudo or Soral are Muslim (both are Christian Latins, though in the case of Soral this is more of a cultural affinity), they get a great deal of support from the Muslim immigres in France who understand and respect their message.
– The Saker

En intressant artikel som uppdaterar Sorals och Dieudonnes situation finner vi hos Vineyard of the Saker. The Saker fokuserar normalt på situationen i Ukraina, och har ett pro-ryskt perspektiv, men artikeln om Frankrike torde vara läsvärd oavsett hur man ser på Ukraina. Bland annat beskriver The Saker repressionen, liksom den enligt honom onödiga konflikten mellan E&R och en annan etablissemangskritiker, Eric Zemmour. Zemmour är intressant i sin egen rätt, en antiliberal med berbiskt-judiskt ursprung som av Soral och Dieudonne misstänks vara en falsk oppositionell mot bakgrund av det mediautrymme han ges. I konflikten mellan dem och Zemmour anar vi också en ideologisk spänning. E&R är mer kritiska mot sionismen, Zemmour mot invandringen. Samtidigt delar de många positioner, som analysen av den ideologiska funktionen hos etablissemangsideologier som ”antirasism” och ”feminism”. Gemensam är också kritiken av ”humanitära” angreppskrig och av nyliberal ekonomisk politik. Utan att helt anamma någonderas ståndpunkter kan man konstatera att både E&R och Zemmour är intressanta, och nödvändiga kritiker av etablissemang och system.

The Sakers beskrivning av läget i Frankrike är klart läsvärd, vi hittar den här:

The Resistance in France – suppressed, but not broken

E&R

Egalite et Réconciliation

Relaterat

Alain Soral och den franska debatten
Alain Soral och Dieudonne
Veckan som gått