Gifter och joser

Okategoriserade

Som traditionalist bör man leva efter maximen ”en sund själ i en sund kropp”. Det innebär att man vårdar sin själ, bland annat genom att tänka på vad man matar den med och vilka människor man omger sig med. Det betyder även att man vårdar sin kropp, bland annat genom att röra på sig och vistas i naturen. Även här är det viktigt att tänka på vad man stoppar i sig, skräpmat kan vara lika skadligt som skräpkultur.

Hungry for Change

The problem is we got feast like nobody’s business, we just dont have any famine.
– Hungry for Change

Ett intressant exempel på detta synsätt är dokumentären Hungry for Change. Dokumentären utgår från ett evolutionärt perspektiv, människan är på grund av sin historia programmerad att stoppa i sig mat när det finns möjlighet till det för perioder av ”feast” har följts av perioder av ”famine”. I det moderna samhället finns det istället ett överflöd av mat, men ofta innehåller den för lite av det kroppen behöver och istället för mycket av skadliga ämnen. Vi får då en situation där många människor samtidigt är överviktiga och undernärda (för lite vitaminer et cetera). I dokumentären jämför man ursprungsbefolkningar med moderna samhällen. Ursprungsbefolkningar äter ofta mycket näringsämnen men lite kalorier, i det moderna samhället är det istället ofta tvärtom. ”People are overfed but they are also starving to death”, som det uttrycks i dokumentären.

Sugar is without question the cocaine of the food world, but they kind of get away with hiding that drug within, quote on quote, food.
– Hungry for Change

Samtidigt finns det stora företag som tjänar pengar på livsmedel. Enligt dokumentären är dessa väl medvetna om hur man gör matvaror beroendeframkallande, de har forskningsresurserna som krävs. Dessa matvaror ser bättre ut än riktig mat, de luktar bättre och de har längre hållbarhet. De innehåller mer socker än vad människor någonsin tidigare ätit, och dessutom konstgjorda ämnen som aspartam och MSG. I dokumentären jämförs det hela med den gamla tobaksindustrin, som tillsatte diverse ämnen för att göra sina produkter mer beroendeframkallande. I USA är det ofta företagen som finansierar de studier som ska visa om olika artificiella ämnen i maten är ofarliga.

msg

En följd av detta är den epidemi av fetma som drabbat människor både i den rika och fattiga världen. Det rör sig idag om så många människor att vi börjar se en politisering av gruppen, tyvärr oftare inriktad på ”fat acceptance” och mot ”obesofobi” än riktad mot de ekonomiska intressen som bidragit till epidemin.

Fit Juice

Sammantaget är det alltså en intressant och värdefull dokumentär, som påminner om vikten av att kontrollera vad man stoppar i sig. Det ”mattraditionalistiska” perspektivet påminner om andra tendenser i tiden som paleodieten. Man vänder sig också mot det moderna fokus på yta framför helhet, ett fokus som uttrycks genom diverse skönhetsprodukter som ska få en i grunden sjuk kropp att se bra ut på ytan. Mot detta ställer man en diet som är såpass sund att även huden ser bra ut.

Fokus ligger i dokumentären bland annat på att josa grönsaker och frukter för att få i sig de olika nyttigheter kroppen behöver. Detta är ett område som även Mike från amerikanska Danger and Play fokuserat på. Danger and Play är en i sig intressant resurs där Mike tar upp självförbättring på olika områden, men han har även startat sidoprojektet Fit Juice. Den som strävar efter en sund själ i en sund kropp har gott utbyte av båda sidorna, ett traditionalistiskt perspektiv lämpar sig också bäst för en ekologisk, närproducerad och naturlig kost. Man äter då hellre kött från djur som levt ett gott liv än sådana som fötts upp under mardrömslika förhållanden. Man äter hellre honung från lokala bönder än sådan som fraktats över en halv värld. Den traditionella synen på växter gör också att man hellre äter naturliga sådana än de artificiella produkter livsmedelsindustrin kokat ihop.

Danger and Play
Fit Juice

rödbetsjos