Den franske samhällsfilosofen Alain de Benoist, den nya högerns grand old man, fyllde i veckan 70 år. Det kan då vara på sin plats att gratulera honom på födelsedagen och något beskriva hans betydelse för en konstruktiv systemkritik.
Man kan då konstatera att de Benoist är en intellektuell i ordets bästa mening, och att han ständigt anknyter till pågående debatt i den akademiska och filosofiska världen. Han refererar bland annat till andra intellektuella som har något värdefullt att säga, exempelvis Todd, Freund, Schmitt och Michea (jag har själv upptäckt flera viktiga tänkare genom de Benoists böcker). Detta anknyter till de råd för metapolitik som den Nya högern utvecklat, där det bland annat handlar om att ”engage the ideas that inspire and organize our age, recuperating from them what it can for its own project”. Det handlar naturligtvis samtidigt om en grundläggande ärlig och nyfiken attityd till samhälle och historia.
For example, if you look at all the great events of the recent period, you’ll see that “transversal” cleavages have taken place in respect to traditional political affiliations. Both leftists and rightists are to be found among the supporters of European unification, just as there are leftists and rightists opposing the war in Iraq.
– Alain de Benoist
Knutet till detta är de Benoists inställning till de historiska termerna ”höger” och ”vänster”. Namnet ”den nya högern” var något media gav åt hans krets, egentligen betraktar han sitt tänkande som bortom dessa båda föråldrade termer. de Benoist menar att vår tids viktiga frågor, som miljöfrågan och den amerikanska kontrollen av Europa både politiskt och kulturellt, inte går att tvinga in i höger-vänsterdikotomin. För att finna svar på vår tids frågor vänder han sig därför lika gärna till tänkare från ”vänster” som från ”höger”. Detta har bland annat inneburit att han haft givande samarbeten med vänstertänkare, företrädesvis med marxistisk bakgrund, som Paul Piccone och Costanzo Preve.
The main enemy is, on the economic level, capitalism and the market society; on the philosophical level, individualism; on the political front, universalism; on the social front, the bourgeoisie; and on the geopolitical front, America.
– de Benoist
de Benoist har alltså undvikit att falla i fällan att betrakta ”vänstern” som helhet som sin motståndare. Inte heller betraktar han etniska eller religiösa grupper, som muslimer, invandrare och/eller judar, som fiender, utan är tydlig med att det ytterst är ett system han vänder sig mot. Man kan diskutera detaljerna i hans definition av fienden, samtidigt som man märker när man läser honom mer på djupet att han exempelvis inte är en så förenklad antiamerikan som man först kan tro.
Sammantaget är de Benoist en givande och värdefull bekantskap, som jag själv haft stort utbyte av. Hans perspektiv kan kompletteras med bland annat Julius Evola och Paul Edward Gottfried, men som utgångspunkt är det både användbart och balanserat. Och därför:
Joyeux anniversaire, Monsieur de Benoist.
Vidare läsning
Lästips: de Benoists memoarer
Lästips: de Benoist och timglaskapitalismen
Lästips: de Benoist och högern
de Benoist om invandring och löner
de Benoist om de etablerade partierna
Alain de Benoist Beyond Human Rights
de Benoist om det politiska
de Benoist om representativ demokrati
de Benoist och den nya sociala frågan
de Benoist om demokrati
de Benoist och finanskrisen
Alain de Benoist och totalitarismen
de Benoist och kritiken av de mänskliga rättigheterna
de Benoist och den ekologiska frågan
Det politiska som subversivt begrepp
de Benoist The Problem of Democracy
Alain de Benoist ett par excerpter
de Benoist och Amerika
de Benoist – Gemeinschaft & Gesellschaft
de Benoist och den klassiska liberalismen
de Benoist om identitet
de Benoist- On Being a Pagan
de Benoist om hedniska renässanser
de Benoist och tillväxtideologin
Solguru – Manifesto for a European Renaissance
Om skribenten: Joakim Andersen
