Paul Craig Roberts kan beskrivas som en etablissemangets renegat. Han har bakom sig en framgångsrik akademisk och politisk karriär, och spelade en gång en viktig roll i genomförandet av reaganomics. De senaste åren har han alltmer vänt sig mot den förda politiken, bland annat har han beskrivit ”verkliga konservativa” som de neokonservativas ”första offer”. Craig Roberts uttrycker sig ofta på ett sätt som i sin kompromisslösa kritik av de härskande kretsarna är en ren njutning att läsa. Det är ”political economy” när den är som bäst.

Privatisering som plundring

Craig Roberts beskriver utan omsvep den förda politiken som plundring genomförd med en korrupt politikerkårs hjälp. Detta torde vara lika uppenbart för klassiska marknadsliberaler som för klassiska socialister, vårt samhälle präglas varken av marknad eller solidaritet utan av korruption och diffusa gränser mellan politikerkast och storkapital (De Landas ”antimarknad” och Chomskys ”socialism för de rika”). Så skriver Craig Roberts om privatiseringen av det brittiska postväsendet:

Wall Street and the City of London, the two world financial centers so beloved and misrepresented by free market economists as financiers of investment and economic growth, are in fact legal, government supported, Mafia gangs that loot. Their profits come from looting.

We are seeing them at work in Greece, where the sanctity of financial profits requires public assets to be sold at bargain basement prices to private interests. The deal requires protected islands of the national heritage be turned over to real estate developers, and public assets such as water companies, ports, and the state lottery be sold at lucrative prices to private interests consisting of the private banks and their clients.

….

Western civilization, to the extent than any civilization remains, is confronted with a total collapse of economic and government morality. Looting and exploitation rule, and the presstitute media does its best to hide the fact.

Western civilization has been reduced to remnants historical artifacts, picturesque villages in England and France, German efficiency, joie de vivre and good food in France and Italy, and architectural masterpieces and classical music created before our lifetime.

Craig Roberts är trots denna analys inte en man av vänstern, utan företräder snarare den klassiska amerikanska populistiska traditionen. Han har noterat att trots vänsterns påståenden var det främst, mer eller mindre, rika människor som utsattes för försök till folkmord under 1900-talet, i både Sovjet och Kina. Craig Roberts konstaterar:

In their hatred of ’the rich,’ the left-wing overlooks that in the 20th century the rich were the class most persecuted by government. The class genocide of the 20th century is the greatest genocide in history.

Media och övrigt etablissemang

Han betraktar samtidigt etablerad media som en form av ”propagandaministerium”. Idag är det en del av etablissemanget, genom både ägande och andra former av nätverk, och den som förlitar sig på media är att betrakta som felunderrättad:

The uniformity of the US media has become much more complete since the days of the cold war. During the 1990s, the US government permitted an unconscionable concentration of print and broadcast media that terminated the independence of the media. Today the US media is owned by 5 giant companies in which pro-Zionist Jews have disproportionate influence. More importantly, the values of the conglomerates reside in the broadcast licenses, which are granted by the government, and the corporations are run by corporate executives—not by journalists—whose eyes are on advertising revenues and the avoidance of controversy that might produce boycotts or upset advertisers and subscribers.

Sveket mot västerlandet

Sammantaget identifierar Craig Roberts en konfliktlinje mellan vanliga medborgare och en alltmer sammansvetsad elit där både media, politiker, Israellobbyn och kapitalister ingår. De senare har begått ett svek och ett förräderi av historiska proportioner, och samtidigt i praktiken avskaffat demokratin.

The West has been destroyed by its own governments, who have told too many self-serving lies, and by its capitalist corporations, who offshored the West’s jobs and technology to China, India, Indonesia, and Brazil, depriving the Western governments of a tax base and the support of its citizens.

It is difficult to know whether citizens in the West hate their corrupt governments any less than do Muslims, whose lives and countries have been devastated by Western aggression, or than do citizens of third world countries who have been impoverished by being looted by predatory First World financial organizations.

Craig Roberts uttrycker sig ofta pessimistiskt och ibland med ett något gällt tonfall, vilket kan bero på de stora försämringar han bevittnat under sitt liv (han är född 1939), men som anklagelseakt och analys av sakernas tillstånd är det värdefull och ofta kärnfull läsning. Det finns också stora likheter mellan hans världsbild och den europeiska fjärde positionens, både vad gäller synen på Rysslands och BRICS-ländernas roll kontra USA och relationen mellan det politiska och det ekonomiska. Som representant för en på sikt revolutionär amerikansk medelklass för han också tankarna till Lawrence Dennis, och påminner om att man inte behöver anamma vänsterns världsbild för att vända sig mot etablissemangets förrädiska politik.

In the 21st century Washington has treated its own citizens the way it treats citizens of third world countries. Untold trillions of dollars have been lavished on a handful of banks, while the banks threw millions of Americans out of their homes and seized any remaining assets of the broken families.

Washington represents Israel and a handful of powerful organized private interests. Washington represents no one else. Washington is a plague upon the American people and a plague upon the world.
– Paul Craig Roberts

The West Dethroned
Whatever became of Western Civilization?

Lawrence Dennis – excerpter

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.