I dagarna har vi kunnat se hur den allmänna rösträtten ifrågasatts, med argument som känns igen från 1800- och tidigt 1900-tal. Så har ledaren för en av de många Tea Party-grupperna, Judson Philips, återkopplat till ”the Founding Fathers” och påmint om att dessa knöt rösträtten till ägande. Judson menar att ”if you’re a property owner you actually have a vested stake in the community”. I Sverige har bloggaren och twittraren Galne Gunnar ställt frågan om bidragsberoende bör ha rösträtt, Gunnar tycks vara hemmahörande i den sfär där motstånd mot välfärdsstaten och invandringskritik överlappar varandra.
Det kan då vara intressant att närmare betrakta de argument som på sin tid framfördes mot allmän och lika rösträtt. Vi finner då både likheter och skillnader mellan svensk och amerikansk debatt.
Fosterländska Förbundet 1902
…en person skall ega rättighet att rösta därföre att han är någonting och gör någonting och vill någonting inom de större eller mindre samhällsuppgifternas område, och icke, som nu, blott därföre att han råkar existera.
Svenska Fosterländska Förbundet resonerar utifrån konservativt nationella utgångspunkter, även om det är en konservatism som i viss mån redan anfrätts av liberal framstegstro. Man betraktar fosterlandet som en organisk helhet, och betraktar både partiväsendet, opatriotiska socialister, invandrare och politiska äventyrare som hot. Man kan här identifiera ett arv från ståndsriksdagens icke-egalitära idéer, och Fosterländska Förbundet vill därför att man får rösträtt för att man är något och gör något, snarare än enbart för att man råkar existera. Man vill också garantera att staden inte genom sin numerära övervikt kommer att dominera över landsbygden. Likaså vill man koppla rättigheter, som i detta fall rösträtt, till skyldigheter, som värnplikt och betalning av skatt.
Ligger det någon orättvisa i att medborgerliga rättigheter skola motsvaras af medborgerliga skyldigheter?
– Fosterländska Förbundet
Åsikten att den som äger jord är mer ansvarsfull återkommer också, liksom beskrivningen av rösträttsivrarna som fosterlandsfientliga grupper vars omognad demonstreras av deras användande av utpressning och våld för sin sak. Intressant är också att man menar att måletför dessa ingalunda är rösträtten i sig, utan mer pengar åt politiska äventyrare och agitatorer. Man menar också att skatten kommer höjas om allmän rösträtt utan motsvarande skyldigheter införs, här gav historien som bekant Fosterländska Förbundet rätt. Samtidigt kan man alltså identifiera liberala inslag i den lilla pamfletten, bland annat att ägande kopplas till önskvärda personliga egenskaper och att de röstberättigades duglighet kopplas till de framsteg som gjorts.
I hög grad lyckades Sverige dock kombinera allmän rösträtt och andra rättigheter med de skyldigheter Fosterländska Förbundet önskade. Här kan nämnas just värnplikten, arbetslinjen och ett omfattande folkrörelseengagemang. Den ”demokratins aristokratisering” man under tidigt 1900-tal också talade om blev i någon mån verklighet. Mot slutet av 1900-talet kom denna historiska skapelse dock att undermineras, bland annat genom ekonomisk kris, massarbetslöshet och massinvandring, och man kan då föreställa sig att den gamla konflikt mellan ”producenter” och ”tjuvar” som Saint-Simon beskrev återuppstår i en eller annan form. Man kan också föreställa sig att de ”tjuvar” fokus inledningsvis hamnar på är de i samhällets botten snarare än de som hör hemma i de stora bankerna och diverse globalistiska projekt. När ”producenterna” i högre grad tillhör en etnisk grupp än andra är det också troligt att den debatt Gunnar försökt väcka kommer att bli mer omfattande över tid. Försök att inskränka rösträtt som led i konkurrens mellan etniska grupper såg vi också i USA:s sydstater.
Federalist Papers
Those who hold and those who are without property have ever formed distinct interests in society. Those who are creditors, and those who are debtors, fall under a like discrimination. A landed interest, a manufacturing interest, a mercantile interest, a moneyed interest, with many lesser interests, grow up of necessity in civilized nations, and divide them into different classes, actuated by different sentiments and views. The regulation of these various and interfering interests forms the principal task of modern legislation, and involves the spirit of party and faction in the necessary and ordinary operations of the government.
– Federalist Papers
De amerikanska ”Founding Fathers” rör sig delvis i samma idétradition som svenskarna i Fosterländska Förbundet. Utöver Philips är det idag få av deras beundrare som berör att de lämnade möjligheten öppen för delstaterna att koppla bland annat krav på ägande till rösträtten. Bakom detta låg dels en icke-egalitär antropologi, dels en distinktion mellan republik och demokrati.
I likhet med Marx beskriver de konflikten mellan ägare och egendomslösa som den grundläggande. De betraktar skillnader i egendom som en följd av skillnader i förmågor:
The diversity in the faculties of men, from which the rights of property originate, is not less an insuperable obstacle to a uniformity of interests. The protection of these faculties is the first object of government. From the protection of different and unequal faculties of acquiring property, the possession of different degrees and kinds of property immediately results; and from the influence of these on the sentiments and views of the respective proprietors, ensues a division of the society into different interests and parties.
Om majoriteten är egendomslös kommer den att vara frestad att använda sin numerär för att, exempelvis genom skatt, beröva den ägande minoriteten dess egendom. Grundlagsfäderna sökte ett sätt att förhindra detta, och överhuvudtaget att undvika att pöbelvälde, ”mobocracy”, uppstår. Lösningen för dem var republiken, som alltså var något annat än det vi menar med demokratin. I republiken medierades folkets vilja genom en samling av valda representanter, vilka ideellt sett var visare än majoriteten. En del i detta var att koppla rösträtten till ett visst ägande. För några av grundlagsfäderna, som Gouvernor Morris, handlade det också om att hindra skrupelfria grupper från att köpa de egendomslösas röster, något man kan säga äger rum i den moderna välfärdsstaten (även om Morris oroade sig för att rika grupper skulle använda egna pengar för det, snarare än att politiska sekter skulle använda skattepengar).
We have seen the tumult of democracy terminate . . . as [it has] everywhere terminated, in despotism. . . . Democracy! savage and wild. Thou who wouldst bring down the virtuous and wise to thy level of folly and guilt.
– Gouvernor Morris
Man kan identifiera liknande misstro mot den rena demokratin hos moderna libertarianer som Hans-Hermann Hoppe och Erik von Kuehnelt-Leddihn, vilka betraktar monarkin som en bättre garant för liberala rättigheter. Man kan också återknyta till det resonemang kring manligt och kvinnligt Jack Donovan för i The Way of Men. Donovan betraktar viljan att klara sig själv som något grundläggande manligt, och en stat som både tar hand om stora delar av befolkningen ekonomiskt samtidigt som de tillåts rösta i den måste då betraktas som dominerad av icke-manlig mentalitet. Samtidigt är det svårt att se hur det skulle kunna vara annorlunda i ett ekonomiskt system som förvandlat de flesta till proletärer och där massarbetslöshet är en naturlig förutsättning för ekonomin.
Sammantaget är det alltså viktiga frågor om relationen mellan rättigheter och skyldigheter, mellan majoritet och minoritet, som Judson och Gunnar berör. Svaren på frågorna torde dock i lika hög grad finnas i en genom kulturkamp förändrad tidsanda och antropologi, och ett annat ekonomiskt system, som i indragen rösträtt för vissa grupper. Man kan också fråga sig om pengar är den bästa måttstocken på värde.
Relaterat
Fosterländska Förbundet – Att tänka på innan man lofvar eller beslutar (PDF)
Federalist Papers 10 och 51
Om skribenten: Joakim Andersen
