Häromdagen togs frågan om den asiatiskättade minoritetens relation till Sverige, svenskarna och invandringspolitiken upp på kommentarsfältet, och det kan då vara intressant att presentera John Derbyshires tankar om ämnet.
Derbyshire är en av den amerikanska högerns mer intressanta och originella tänkare. Han är bland annat känd för att ha skrivit en euro-amerikansk version av det ”talk” afro-amerikanska föräldrar har med sina barn, med råd för hur de bör bete sig i ett mångetniskt samhälle. Han är kritisk till den förda invandringspolitiken, och har uttryckt stöd för Ron Paul och UKIP. Intressant är att Derbyshire tidvis förespråkat något han kallar den arktiska alliansen. Denna utgår från en indelning av mänskligheten i Arctics, Temperates och Tropicals. Den förstnämnda gruppen inkluderar européer och nordasiater, grupper som ofta har hög IQ och dominerade mycket av 1900-talet. Gruppen Temperates sammanfaller i hög grad med den muslimska världen – regionen från Nordafrika till Bangladesh. Derbyshire menar att den arktiska gruppen hotas av demografiska faktorer i form av låg fertilitet, och att den bör lägga sina ”intra-arktiska” konflikter åt sidan och fokusera på att försvara sin existens.
Ah, I am afraid that the civilized races—yours and mine, the white and the yellow — are finished. We will die out. The browns and the blacks will inherit the Earth.
– kinesisk vän till Derbyshire
Bakom resonemanget finns dels personliga faktorer, Derbyshire är gift med en kvinna född i Kina, dels en världsåskådning med materialistiska övertoner (därav fokus på ras och IQ). Samtidigt finns det ansatser i riktning mot ett sådant arktiskt samarbete i form av Rysslands eurasiska politik och de facto samarbete med Kina bland annat vad gäller den amerikanska aggressionen mot Syrien. Detta antyder samtidigt något om konceptets brister, det är inte troligt att världens rivaliserande stormakter kommer att enas i en arktisk allians baserad på att de inblandade folken alla har hög IQ.
Rodney King famously asked: ”Can we all get along?” Where big minorities of Tropicals are settled among Arctics, the answer is plainly ”No.”
– Derbyshire
Mer intressant är då Derbyshires försök att tillämpa det arktiska konceptet på hemmaplan. I praktiken har amerikaner med europeisk och asiatisk härkomst en del gemensamma intressen. De båda grupperna är ofta ekonomiskt framgångsrika och produktiva, och beroende av en fungerande stat som erbjuder dem säkerhet mot brott utan att kräva in för höga skatter. Derbyshire utvecklar inte resonemanget närmare, men det gör istället Gilbert Cavanaugh på Alternative Right. Cavanaugh tar upp hur asiatiska affärsinnehavare angreps under kravallerna i Los Angeles under tidigt 1990-tal, och hur de redan röstar mer republikanskt än hispanics och afro-amerikaner.
Man kan här också nämna den stora demonstrationen i Paris 2010, där kinesiska demonstranter samlades under krav på No violence, but security. Demonstrationen hade föregåtts av att en kinesisk affärsmän gripits av polis efter att han skjutit en rånare. Sådana rån är inget ovanligt i ett Frankrike som tappat greppet om kriminaliteten, det ovanliga torde snarast vara att det den gången mötte en så handfast reaktion.
Sammantaget är det alltså en intressant tanke Derbyshire och Cavanaugh presenterar, ett ”historiskt block” som inkluderar några av de grupper som drabbats hårdast av det västerländska samhällets urartning i spåren av 1968. Detta gäller dels välfärdsstatens utveckling i riktning mot det Mayer Schiller sammanfattat med orden : keeping in power these totalitarian leftists by bribing a certain underclass with the money of the rest of the nation and by combining the university and media elites with this underclass, dels oviljan och oförmågan att använda statens repressiva institutioner för att upprätthålla en grundläggande trygghet för befolkningen.
I Frankrike röstar redan delar av den judiska och den asiatiska minoriteten med Front National av dessa skäl, och i Sverige torde situationen vara snarlik (detta inte minst då det här rör sig om en minoritet som i högre grad än andra är knuten till de etniska svenskarna genom giftermål). Man kan fråga sig i vad mån en sådan inhemsk arktisk allians kommer knyta an till asiatiskt tänkande som konfucianismen, Singapores politik eller den livssyn som representeras av ”tigermamman” Amy Chua. Detta är inget Derbyshire berör men många svenska högerradikaler har redan en positiv bild av den nordasiatiska estetiken och traditionerna. Man kan alltså konstatera att för den kulturnationalistiske eller socialkonservative läsaren finns det mycket av värde i Derbyshires artiklar.
Samtidigt tar inte Derbyshire upp etniska relationer i någon högre grad, utan avslöjar en amerikansk sensitivitet genom att utgå från ras och IQ. Utgår man i högre grad från det etniska blir situationen inte fullt lika lovande, då potentialen för konflikter då blir större och man osökt påminns om Amy Chuas beskrivning av hur kineser i delar av Asien är en ”marknadsdominant minoritet” nära knuten till makthavarna men illa sedd av majoritetsbefolkningarna. Detta gör att hans artiklar blir av mindre direkt värde för den etnonationalistiske läsaren, samtidigt som den väcker viktiga frågor kring etnosociala allianser, det Derbyshire kallat ett samhälles ”etniska balans” och minoritetspolitik.
Oavsett hur man ser Derbyshires arktiska allians är det i varje fall uppenbart att vi lever i spännande tider, med potential för en del oväntade skeenden.
Vidare läsning
Alternative Right – A Domestic Arctic Alliance
John Derbyshire – An Arctic Alliance?
John Derbyshire – Preserving the Arctic Alliance
Peoples Daily Online – Chinese nationals protest in streets of Paris
John Derbyshire och ”samtalet”