Häromdagen recenserades Alain de Benoists bok Am Rande des Abgrunds på bloggen. de Benoist skisserar där en antiliberal inställning till det ekonomiska, bland annat i form av fenomen som finanskrisen och frihandel kontra protektionism. Han tar också upp hur massinvandringen är ett vapen bland flera i kapitalets klasskrig mot den europeiska arbetarklassen. Ketill tipsade då om att Tomislav Sunic översatt en artikel om detta av de Benoist till engelska, med rubriken Immigration: The Reserve Army of Capital.
Artikeln är en kortare version av kapitlet Die Einwanderung, Reservearmee des Kapitals i de Benoists bok. Den är klart läsvärd och rekommenderas varmt (både för invandringskritiker, socialister och andra). Dock saknas några av referenserna till studier av invandringens ekonomiska effekter som kapitlet innehåller. Här återfinner vi franska Conseil d’Analyse Economiques studie Immigration, qualifications et marché du travail. Av denna studie framgår att det i tider av massarbetslöshet är praktiskt taget meningslöst att tala om arbetskraftsinvandring, om man inte åsyftar sektorer med så låga löner att de flesta inte vill arbeta där. Invandring blir för dessa sektorer ett sätt att inte höja lönerna till gängse nivåer i ekonomin. Studiens författare refererar också till försök att mäta hur invandring påverkar löner. Altonji och Card kom exempelvis fram till att när andelen invandrare ökade med 1% sjönk lönerna med 1,2%. Enligt Boris ökade invandringen mellan 1980 och 2000 utbudet av arbetskraft med 11%, och pressade inkomsterna för de inhemska nedåt med cirka 3,2%. Det framgår dock inte vilken studie eller Boris som här avses, annat än att CAE-studien hänvisar till den. Sannolikt har vi här att göra med den kubansk-amerikanske ekonomen George Borjas, och en miss i översättningen till tyska av de Benoists artikel. Borjas visar i sin forskning att för den infödda arbetskraften med lägst löner är invandring en reell faktor bakom minskade inkomster, en faktor så reell att man inte enbart kan avfärda deras invandringskritik med ett hånfullt ”they’re taking ör jööbs”. Forskningen visar annars att även invandrares löner drabbas av fortsatt invandring (i USA drabbas inte minst afro-amerikaner och amerikanskfödda hispanics).
From 1980 through 2000, immigration reduced average wages for the nation’s 10 million native-born men without high school educations by 7.4 percent, Borjas wrote in 2004. They earned an average of $25,000 a year in 2000.
– Washington Post
de Benoist hänvisar också till studier av invandringens kostnader för staten, och noterar att för storkapitalet medför omfattande invandring vinster, men för stat och arbetare medför den tvärtom kostnader. Dessa kostnader är av ekonomisk art (lägre löner, högre skatter och mer ansträngd offentlig sektor) men också av social och politisk karaktär eftersom den sociala sammanhållningen undergrävs och den sociala splittringen förvärras. Om detta har både Robert Putnam och Thomas Nydahl skrivit, den förre i den akademiska studien E Pluribus Unum, den senare i fallstudien Black Country. Klassperspektivet är alltså uppenbart tillämpligt när det gäller invandringspolitiken, och den som väljer att ersätta det med önsketänkande, missriktad moralism och tänkande av anekdotisk karaktär kan knappast betraktas som en vän av arbetarklassen. Man kan också notera att den som prioriterar ”rätten” för människor från fattiga länder att flytta till Sverige och där bli delar av en etnifierad underklass framför kampen att göra deras hemländer till bättre platser att leva i knappast kan betraktas som en vän av världens folk.
Vidare läsning
Immigration: The Reserve Army of Capital
CAE – Immigration, qualifications et marché du travail
Altonji och Card – The Effects of Immigration on the Labor Market Outcomes of Less-skilled Natives
Washington Post – Effect of Immigration on Jobs, Wages Is Difficult for Economists to Nail Down
Putnam – E Pluribus Unum
Thomas Nydahl – Black Country
Mer de Benoist
de Benoist om de etablerade partierna
Alain de Benoist Beyond Human Rights
de Benoist om det politiska
de Benoist om representativ demokrati
de Benoist och den nya sociala frågan
de Benoist om demokrati
de Benoist och finanskrisen
Alain de Benoist och totalitarismen
de Benoist och kritiken av de mänskliga rättigheterna
de Benoist och den ekologiska frågan
Det politiska som subversivt begrepp
de Benoist The Problem of Democracy
Alain de Benoist ett par excerpter
de Benoist och Amerika
de Benoist – Gemeinschaft & Gesellschaft
de Benoist och den klassiska liberalismen
de Benoist om identitet
de Benoist- On Being a Pagan
de Benoist om hedniska renässanser
de Benoist och tillväxtideologin
Solguru – Manifesto for a European Renaissance
Om skribenten: Joakim Andersen
