De nordamerikanska hedningarna i Asatru Folk Assembly har bland annat utvecklat det värdefulla begreppet metagenetik. Begreppet berör både genetik, religion, metafysik och jungianska arketyper. Kärnan i den metagenetiska hypotesen är att den genetiska släktskapen motsvaras av fler former av nära relationer. McNallen tar upp hur lika tvillingar ofta är, och sådana paranormala fenomen som när mödrar vet när deras söner stupat i fält. I flera kulturer, inklusive den nordiska, fanns det också en tro på återfödelse inom släkten. Släktskapen är alltså enligt McNallen mer än enbart genetisk.
Denna släktskap innebär också att det finns skillnader i sättet att uppleva religion och andlighet mellan olika grupper. McNallen berör här Jungs arketyper, vilka enligt Jung förs vidare genom genetiskt arv. Om nordeuropéerna skulle försvinna, försvinner alltså även deras arketyper och asatron för alltid. Det metagenetiska synsättet kan hos ”antirasister” väcka starka känslor, men McNallen noterar att man inte behöver hata andra för att man är medveten om sin egen identitet. Begreppet har också tydliga beröringspunkter med mer traditionell syn på blodets roll, liksom på relationen mellan ”race of body” och ”race of spirit”. Oavsett om man är hedning eller inte, och oavsett hur man ser på McNallens mer paranormala exempel, är perspektivet i varje fall både spännande och värdefullt.
Den amerikanske runologen och hedningen Stephen Flowers utvecklar det metagenetiska perspektivet i den klassiska artikeln The Secret of the Gothick God of Darkness. Han beskriver där Oden som arketyp, på ett både inspirerat och spännande vis. Gudens hemligheter förs exempelvis inte vidare genom böcker, utan genom blodet (här ger Flowers en extra dimension åt ordvalet ”son of Odin” som förekommit hos allt från metalband som Amon Amarth och Manowar till white powerband som No Remorse).
I am essentially a Teuton and barbarian; a Xanthochroic Nordic from the damp forests of Germany or Scandinavia… I am a son of Odin and brother to Hengist and Horsa…
– H.P. Lovecraft
Flowers följer Odens arv genom goterna, vilka under medeltiden betraktades som en sorts övermänniskor eller ”härskarras”, i besittande av esoteriska kunskaper. I samband med romantiken återkom arketyper som för tankarna till den gotiske guden, med böcker som Bram Stokers Dracula. Även idag kan vi sedan flera decennier betrakta hur gotiska fenomen, estetik och intressen tagit sig från de mer obskyra subkulturerna in i populärkulturens mainstream. Man kan här nämna allt från intresset för vampyrer till seriemördare, oavsett de ofta ganska beklämmande former det tar har vi här att göra med ett uttryck för nordisk mentalitet och nordiska intressen.
De attribut Flowers identifierar hos Oden, och därmed även hos de folk som härstammar från den gotiske guden, är ett intresse för det fördolda, för det som döljs i mörkret, och för sökandet efter kunskap (arketypen är alltså nära besläktad med den faustiska civilisation Spengler beskrivit, föga förvånande då Spengler identifierar denna civilisations ursprung i bland annat nordisk hedendom). Dessa drag är inte nödvändigtvis politiska, och kan därför dyka upp i de mest skilda läger. Bitvis kan Flowers artikel förmodligen framstå som magstark för många läsare, men det centrala är då hur vår tids nordeuropéer i mytens form beskrivs som ättlingar till Allfadern. Vill man inte tolka det lika bokstavligt kan man alltså se det som ett sätt att med mytens språk beskriva en aspekt av vår folkpsykologi och våra arketyper. En fascinerande tillämpning av det metagenetiska perspektivet, och en intressant tolkning av den gotiska subkulturen, är det i varje fall Flowers presterat.
Relaterat
Genetics & Beyond – Metagenetics
Edred Thorsson – Northern Magic
The Secret King
Guido von List och runorna
Grönbech om hednisk samhällsfilosofi
Julius Evola/Elements of Racial Education
Gudomlig Komedi – Goternas mysterier
Gudomlig Komedi – Bureus runkors
Om skribenten: Joakim Andersen
