Synthesis har länge varit en av internets främsta resurser för oss med en identitär sensibilitet. Dagens inlägg kommer därför att ta upp ett par intressanta artiklar som förtjänar en vidare spridning.
The Last Dragon
Usury is the ultimate expression of the accumulation of wealth purely for its own sake, to the extent that it bears no relation to any useful, productive industry. It is entirely parasitic.
– Offa Whitesun
I samband med den närmast kroniska ekonomiska kris världen upplever är det hög tid att ifrågasätta det ekonomiska systemet som sådant. För den som inser att kommunismen är en både dödlig och tråkig utopi kan det då vara av intresse att närmare studera den nordiskt hedniska synen på relationen mellan ekonomi och samhälle. En sådan studie görs i artikeln The Last Dragon av Offa Whitesun.
Whitesun beskriver synen på guld och rikedom i det hedniskt nordiska samhället. Rikedomen fyllde där en social funktion, där givande av gåvor stärkte banden mellan grupper och individer. Dessa gåvor byggde upp ett samhälle där reciprocitet och lojalitet stod i centrum. De innebar också att de heroiska dygderna kunde frodas, hjältar kunde alltid finna kungar som gav dem dyrbara gåvor i utbyte för deras tjänster.
Den mytiska antitesen till den nordiska synen på rikedom utgörs av draken. Draken vill inte att guldet ska cirkulera, och är ointresserad av dess sociala funktioner. I den ursprungliga indo-europeiska drakdödarmyten hade draken lagt beslag på de livgivande vattnen och hindrade dessa att cirkulera. I den nordiska drakdödarmyten har vattnen ersatts av guldet.
Whitesun identifierar här två skilda sätt att betrakta guld och rikedom. Vårt ekonomiska system, uppbyggt kring spekulation, skulder och ränta, har mycket gemensamt med den mytiska draken. Whitesun refererar här också till Ezra Pounds kritik av ockerekonomin. Artikeln illustrerar alltså två olika sätt att se på ekonomin, liksom att en hednisk världsåskådning inte behöver reduceras till livsstilism och maskerader utan också har relevans i politiken.
– Fritz Lang, Die Nibelungen
The Sociobiology of Conservatism and Liberalism
What one might tentatively conclude from these findings is that liberals and Leftists are an aberration of nature. They have not inherited basic defence and survival mechanisms that optimise the survival of their genes.
– K.R. Bolton
K.R. Bolton tar i artikeln The Sociobiology of Conservatism and Liberalism upp sociobiologin som utmaning av det politiskt korrekta paradigmet. Han tar också upp en intressant studie, Nebraskastudien, som visar att vi är genetiskt predisponerade att bli antingen ”liberals” eller konservativa. Här finns också en koppling till hur vi reagerar på höga ljud och hotfulla bilder. Den som har sunda överlevnadsinstinkter, ”gut instincts”, reagerar starkare på tecken på hot, och tenderar också att sympatisera med mer konservativa ståndpunkter.
Bolton konstaterar att:
Most significantly Highfield describes those with a set of instinctive attitudes called ‘conservative’, as holding political ideas reflecting ‘protection of their own social groups.’ Conservatism is a protective response mechanism that the study indicates is inherited, and has genetic survival value.
Normalt betraktar vi de som saknar överlevnadsinstinkt och vilja till liv som mindre hälsosamma, och Bolton konstaterar också i avslutningen till sin text att ”liberalism means death”. Artikeln är alltså väl värd att läsa, då den dels populariserar viktiga vetenskapliga rön, dels drar de politiska slutsatserna av det hela.
Relaterat
Nordisk nationalekonomi – fragment
Om skribenten: Joakim Andersen
