Mycket av våra förfäders hedniska världsbild överlevde in i modern tid, genom bland annat folksagorna. Under den nationalromantiska eran var det därför naturligt att akademiker av olika slag samlade ihop dessa under resor genom landsbygden. I Tyskland känner vi bröderna Grimm, i Norge var det inte minst Peter Christen Asbjørnsen och Jørgen Engebretsen Moe som under 1800-talet samlade folkets sagor. De gav ut sagorna med illustrationer av de populära konstnärerna Erik Werenskiold och Theodor Kittelsen, idag betraktas sagosamlingen som en del av den norska identiteten. De flesta torde ha stött på sagan om de tre bockarna Bruse, sagan om hur björnen efter isfiske med räven förlorade sin svans, talesättet ”otack är världens lön”, gestalten Tummeliten och berättelsen om de tolv prinsarna som förvandlades till vilda svanar.
Asbjørnsens och Moes sagosamling ger en intressant inblick i den nordiska världsbilden. Vi vet att den hedniska synen på Sol och Måne som levande väsen levde vidare under medeltiden, och bland annat fick den helige Fransciscus att tala om ”broder Sol och syster Måne”. I flera sagor dyker också personifierade himlakroppar upp, normalt i en hjälpande roll, som när Månen är med och beskriver vägen till Soria Moria slott (slottet har i sin tur ibland ansetts ha en koppling till Solen, genom likheten med hinduismens Surya). Man kan också notera att de fyra vindarna spelar en liknande rådgivande och vägvisande roll, då de under sina resor lär känna världens geografi. Av dessa är Nordanvinden den äldsta och också den vildaste och starkaste.
I ett flertal av sagorna spelar också trollen en viktig roll. De framstår oftast som människornas fiender, med det karaktäristiska utbrottet ”här stinker av kristenblod” när trollet återvänder hem. Samtidigt besitter de trollkraft, och kan förtrolla människor till att exempelvis anta skepnaden av en katt eller en häst. Trollen äger också magiska föremål, som helande drycker och mäktiga vapen. Norska troll har ofta ett flertal huvuden, och fängslar gärna mänskliga prinsessor. Relationen mellan människor och troll är ambivalent, då deras förtrollade föremål ofta är till stor hjälp för de hjältar som erövrar dem.
I de norska sagorna dyker ibland också Helvetet och Djävulen upp, liksom den kristna guden och Madonnan. Dessa infogas dock i hög grad i en nordisk världsåskådning, där Djävulen främst framstår som ett lättlurat troll, där listiga människor även kan lura gudarna, och där Helvetet är en plats där guldskatter och förtrollade ting av olika slag kan erövras. Mönstret med trollen och deras rike applicerades alltså på de nytillkomna figurerna.
Djur spelar en betydande roll i sagorna. Katter är ofta hjälpsamma och listiga, på ett sätt som påminner om Mästerkatten i stövlar. Även björnar spelar en viktig roll i flera sagor. I några fall är björnen i själva verket en prins som förtrollats av sin styvmor, vi känner här igen teman från Hrolf Krakes saga och äldre norska föreställningar där björnen sågs som en hamnskiftare och som förfader till människor. Den listiga räven är en återkommande figur, liksom den smått hysteriska hönan som tror att världen kommer gå under får symbolisera andra egenskaper. I några sagor förklaras varför olika djur ser ut som de gör
Man märker också att sagorna traderats av bondebefolkningen. Många sagor tar sin början i en fattig familj, och leder till att en son av folket vinner prinsessan och halva kungariket. Inte sällan dyker också gestalter som den onda styvmodern, den duglige yngste brodern, eller den obegåvade hustrun och äkta maken upp, figurer många i publiken antagligen själva kunde identifiera från sin egen omgivning. Många sagor hade också en sedelärande dimension, där den som hjälper andra, oavsett om det sedan är en katt eller en människa, också får sin belöning. Flera sagor har humoristiska inslag.
Sammantaget äger den nordiska sagoskatten alltså fortsatt bestående värde. De bistra herrarna bakom webblogg Oskorei fick bekanta sig med dem genom liknande samlingar under sin barndom, och intryck gjorde de definitivt. Utöver sitt värde som en naturlig del av en nordisk identitet förmedlar de alltså vissa teman i en nordisk världsåskådning. Varje nordiskt barn bör därför ges möjlighet att lära känna dem. Asbjørnsens och Moes samling finns tillgänglig på engelska på hemsidan Sur La Laune, ett flertal samlingar finns också i bokhandel och på bibliotek.
Relaterat
Svensk folktro – Ebbe Schön
Norsk folktro och hulderfolket
Skotska sagor och indo-europeiska ideologier
Theodor Kittelsen
Hrolf Krakes saga
Växter och djur i germansk hedendom
Jakob Grimm – Hedniska fragment
Om skribenten: Joakim Andersen
