När de bistra herrarna bakom Webblogg Oskorei för ett antal år sedan började vakna ideologiskt spelade den brittiske aktivisten, författaren och musikern Troy Southgate en viktig roll. Southgate började sin bana som politisk aktivist, inom brittiska National Front, men kom senare att röra sig mot en nationalanarkistisk ståndpunkt. Under sin ideologiska bana har han bland annat bidragit till att popularisera betydelsefulla högerradikala tänkare som Julius Evola, Ernst Jünger, Muammar Qadafi och Corneliu Codreanu. Nationalanarkismen är egentligen en ideologi med betydande brister, men kan genom sitt fokus på starka individer, familjer och lokalsamhällen samtidigt tjäna som en motvikt till den alltför utpräglade statsnationalismen.

Southgate är kanske mest känd för internetsidorna Synthesis och New Right, och har också skrivit ett antal böcker. Han har parallellt med detta haft en musikalisk karriär, där han bland annat arbetat med Von Thronstahl. Han är också medlem i band som Horologium och HERR. Dagens inlägg består därför av en youtubefilm baserad på HERR:s The Fall of Constantinople, samtidigt musikaliskt medryckande och lättillgänglig och metapolitiskt relevant.

The city is lost now; there’s no time for sleeping
We’re dying; we’re falling; our women are weeping
The souls of our children, like bricks and like mortar
So helpless and broken, like lambs to the slaughter

We can’t match the strength of the Janissaries
Anatolian justice, we’re brought to our knees
Byzantine heroes, struck dumb with awe
And labouring under the Saracen claw

Resurser

Synthesis
HERR på Myspace

Relaterat

AUTONOM – Troy Southgate Anarch, artist and ethnic survivalist
Introduktion till nationalanarkismen

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.