Georges Dumezil är idag mest känd för sina komparativa studier av de indo-europeiska folkens myter och samhällen. I en ”serie” som inkluderade Destiny of a King, Stakes of the Warrior och Plight of a Sorcerer studerade han indo-europeiska myter om kungar, krigare och trollkarlar. Samtidigt gav han en bild av hur våra förfäder såg på sådant som den gode härskaren och de utmaningar som en krigare kan möta.
Plight of a Sorcerer finns tillgänglig på google-books här: Plight of a Sorcerer
Professor Dumezil studerar i Plight of a Sorcerer en gestalt som dyker upp i både indisk och iransk myt. I indisk myt kallas han Kavya Usanas, och är en kavi, en mäktig trollkarl. Dessa kavis tycks vara en äldre form av magiker, från en tid som inte sett en brahminsk monopolisering av den övernaturliga sfären. Kavya Usanas tjänar demonerna, asuras, i deras krig mot gudarna och hans relation till demonkungen påminner om relationen mellan kung och brahmin.
Kavya Usanas bistår demonerna med förmågan att väcka de döda till liv, en magi som Dumezil identifierar även i keltisk och grekisk myt (från kriget mot fomorerna respektive giganterna). Man kan här även nämna en häxa med liknande krafter i Rolf Krakes saga. Denna kraft gör demonernas härar överlägsna gudarnas krigare, och gudarna skickar därför Kaca till Kavya för att bli hans lärjunge och lära sig hans förmåga. Ett tecken på Kavyas autonoma relation till demonkungen Vrsaparvan är att han godtar lärljungen, trots att demonerna genomskådar planen och försöker döda Kaca. Efter att kavin lärt ut sin förmåga uppstår en terrorbalans mellan gudar och demoner, som gör Kavya än mer oumbärlig för demonerna.
Värt att notera är att någon moralisk värdering görs inte av Kavyas handlingar och val av uppdragsgivare (asuras är heller inte demoner i judeo-kristen mening). Det finns också passager där Kavya hjälper Indra inför kampen mot draken Vritra. Kavin ger alltså intryck av att ha varit en sorts ”frilansande” magiker.
I iransk myt finns däremot en moralisk aspekt. Kavya Usanas motsvaras där av Kavi Usan, som under den historiska process som skilt indier och iranier åt istället för en trollkarl blivit en förhistorisk härskare. Bland annat hjälten Rustam tillhör hans krigare. Men han är fortfarande en härskare med starkt övernaturliga inslag. Kavi har efter en svår kampanj erövrat demonernas rike Mazandaran. Han håller därefter demonerna som slavar, och i enlighet med mönstren från Tusen och en natt bygger de fantastiska palats åt honom. Dumezil jämför här med den bibliske kung Salomon, som i europeisk ockult tradition ansågs ha haft demoner som slavar och författat demonologiska och magiska verk som Clavis Salomonis. Kavi är också ofattbart rik, även detta är ett drag som återkommer i berättelsen om den indiske Kavyas. Intressant är att Kavis palats i många versioner ansågs ha legat på bergskedjan Elburz toppar.
Kavi äger inte fullt ut sin indiske motsvarighets förmåga att väcka de döda, men äger däremot en ört som kan hela sår. Han vägrar använda denna för att rädda livet på hjälten Rustams son Sohrab, då han fruktar att de båda tillsammans kan avsätta honom. Överhuvudtaget ger han intryck av att ha varit en ombytlig härskare.
Men eftersom han behandlar sina demoniska slavar alltför hårt, inser de att det enda sättet att bli av med honom är att lura honom att utmana Gud (i äldre versioner den zoroastriske Ormuzd, i nyare versioner islams Allah). Kavi är inte svårövertalad, och beslutar sig för att storma och erövra Himlen. I vissa versioner bygger hans slavar flygande maskiner, i andra låter han väldiga örnar bära honom i en vagn. Dumezil noterar likheten med andra indo-europeiska traditioner om hantverkare som varit stolta, utmanat gudarna och/eller flugit, som Daedalos och Völund Smed, men noterar samtidigt att till skillnad från dessa är Kavi egentligen inte själv en hantverkare. Gemensamt för berättelserna om Daedalus och Usan är kopplingen mellan det demoniska och upproriska med det teknologiska och materiella, på ett sätt som för tankarna till det plutoniska och underjordiska hos Jünger.
Effekten av Kavis uppror är att han förlorar sin kungavärdighet och störtar till marken, och först efter att han gjort bot återfår han sin ställning. En annan intressant likhet mellan Usan och Usanas är deras förmåga att förändra människors ålder. Kavya Usanas förvandlar unga män till åldringar, liksom Kavi Usan i sina palats har källor där gamla män blir ynglingar igen.
Dumezil noterar att i historierna om Kavi Usans och Kavya Usanas liv spelar kvinnor en betydande roll, och frågar sig om detta kan ha att göra med att kvinnor, likt deras ställning i den romska familjen, hade mer makt och inflytande i hushållet kring en kavi än hos en brahman. Samtidigt är följderna av detta inflytande negativt i bådas fall, vilket Dumezil kopplar till att kvinnor i indo-europeisk världsåskådning potentiellt ansågs sakna känsla för proportioner. Usanas dotter drar honom in i konflikter, Usans hustru likaså. När Usanas mor leder demonerna överskrider hon alla outtalade gränser för krigföringen och angriper även tempel.
Likheterna är alltså flera, och berör bland annat Usans och Usanas rikedom, deras relation till demonerna, och deras makt över död och åldrande. Sammantaget ger Dumezil alltså en spännande inblick i en indo-iransk magikerarketyp och dess förändringar i Iran respektive Indien. Samtidigt är studien främst av värde för den som har ett genuint intresse för Dumezils indo-europeiska studier eller den indo-iranska sfären, eftersom den i ganska begränsad omfattning berör grekisk eller nordisk myt och saga. Samtidigt kan man naturligtvis identifiera flera drag från kavin i den moderna magikerarketypen, inte minst i Hollywood.
Relaterat
Dumezil och Destiny of a King
Sakral auktoritet hos indo-européerna – excerpter
Dumezil och gudarnas krig
Dumezils Mitra-Varuna
Den indo-europeiska drakdödarmyten
Semitisk och indo-europeisk skapelsemyt
Den indo-europeiske Oden
Om skribenten: Joakim Andersen
