Gina Tricot gör i dagarna reklam för det plagg som går under namnet ”haremsbyxor”. Bortsett från att byxorna är olidligt otilltalande rent estetiskt, och för tankarna till dåligt dolda vuxenblöjor, är detta ett intressant exempel på den hierarki som råder i det politiskt korrekta samhället.
Med detta avses att reglerna i detta samhälle ofta blir synliga först genom undantagen. Ett exempel är de återkommande reaktionerna på allt som kan tänkas kränka någon. Sedda var för sig är dessa reaktioner ofta fullt begripliga, det är till exempel osympatiskt att kalla någon som vill slippa det för ”neger”. På samma vis kan man förstå om kvinnor inte vill jämföras med prostituerade, och så vidare. För den som inte ifrågasatt det samhälle han/hon råkar leva i, kan detta tyckas helt naturligt.
Att så inte är fallet blir först tydligt när man börjar studera undantagen. Ett bra exempel är då haremsbyxan, som tagit sitt namn från det historiska haremet. Inte sällan var kvinnorna i sådana harem slavar, detsamma gällde de män som kastrerades för att kunna tjäna i det. En omfattande slavhandel fördes också för att förse dem med nya slavar.
Detta är egentligen ett negativt historiskt fenomen bland många, och tanken bakom att det tas upp här är inte att väcka moralpanik. Det som är intressant med det hela är istället att det rör sig om ett av de ovan nämnda undantagen. Normalt skulle ett ord med historisk koppling till sexslaveri inte kunna användas på detta sätt, av rena genusskäl. På samma vis har man försökt rensa bort ord med kopplingar som stör de politiskt korrekta sensibiliteterna. Men dessa sensibiliteter störs uppenbarligen inte av just haremsbyxor. Detta är i sin tur en följd av det komplex av självhat och skuldkänslor som kallats etnomasochismen. Kort sagt, eftersom det inte var européer som höll dessa slavar är termen inte lika negativt laddad som den i annat fall varit. Det är bara en detalj bland flera, men ändå tämligen belysande för att förstå vår samtid.
Om skribenten: Joakim Andersen
