En av grundtankarna bakom Webblogg Oskorei är att man i källorna från vårt förflutna kan finna mycket värdefullt och användbart, både som person och som samhälle. Dessa insikter uttrycks dock på ett annat språk än vi idag är vana vid, nämligen mytens och de poetiska liknelsernas språk (mer om detta i inlägget om Sun Tzu).
En av dessa insikter är synen på samhället som indelat i tre funktioner, som Georges Dumezil identifierade hos våra indo-europeiska förfäder. Dessa tre funktioner är suveränitetens sfär, krigets/den fysiska maktens sfär, och den tredje sfär som inkluderar bland annat fruktbarhet, jordbruk, helande och sexualitet (ibland inkluderas numera en fjärde sfär, som står för det helt andra).
Våra förfäder insåg att ett samhälle behöver dessa tre sfärer. De insåg dock även betydligt mer, bland annat vilka risker som är förknippade med dessa tre sfärer. Krigaren står till exempel alltid med ena benet utanför det ordnade samhället, och riskerar att vakna ur bärsärksraseriet omgiven av de blodiga resterna av sin familj eller sina fränder. I myter och sagor kan man på flera vis identifiera en mer komplex syn på de tre funktionerna, och deras inbördes relationer. I Destiny of a King beskriver Dumezil exempelvis hur man vinner den högsta makten, kungavärdigheten, genom överlägsenhet i de tre funktionerna (avsaknad av avund, fruktan och girighet). Där antyds också de risker och synder som hör ihop med varje funktion. Suveränen riskerar ständigt att drabbas av högmod, och avund, krigaren kan drabbas både av fruktan och en brutalitet som riktas mot de egna, och odalmannen eller köpmannen kan genom sin girighet riskera hela den sociala ordningen.
Genom de olika gudar och hjältar som kopplades till de olika funktionerna kunde indo-européerna även visa deras olika sidor. Mest känd är kanske Dumezils beskrivning av förstafunktionsgudarna Varuna och Mitra (i Skandinavien representerade av Oden och Tyr), där Varuna står för suveränitetens mystiska och fruktansvärda sida, medan Mitra representerar lagen (den uppmärksamme kan här se likheter med statsfilosofen Carl Schmitts tankar kring suveränitet, Ordnung och undantag. Varuna skapar en ordning, Mitra upprätthåller den, och när dess tid är ute är det återigen Varuna som smular sönder den och skapar en ny).
Denna rika världsbild har föga förvånande inspirerat tänkare och politiker in i vår tid, och dagens inlägg kommer att ta upp några av dem.
Fractal Ontology
”Nomadfilosoferna” Deleuze och Guattari har tidigare tagits upp på bloggen som ett par av den autonoma vänsterns inspirationskällor. På flera punkter är deras världsbild direkt skadlig, och kan sammanfattas som en längtan efter att bli en del av, och förlora sig i, massan (det ktoniska eller rentav infernaliska, enligt traditionalisten Evola). Samtidigt visade de ett intresse för just Dumezil i några av sina skrifter, ett intresse som förts vidare av några av deras efterföljare. En sådan efterföljare är Taylor Adkins, som tar upp en del oväntade aspekter av den indo-europeiska ideologin ur ett ”deleuzianskt” perspektiv. De är teoretiskt relativt tunga, och intresserar därför kanske främst hardcore-indo-europén.
The Hero and the Kingly Function
Mitra, Varuna, Dumezil, Deleuze
Boann, Dumezil, Womens mysteries
Stromberg
Dumezils beskrivning av samhällets uppbyggnad, och riskerna och relationerna mellan de tre funktionerna, används också som utgångspunkt i en intressant artikel av Joseph Stromberg på Antiwar.com.
Gangleri.nl
En sannskyldig vishetens källa för ökade kunskaper om Dumezil och indo-européerna är avslutningsvis Gangleri.nl, som bland annat recenserat ett flertal av Dumezils böcker, och relaterade tidskrifter som TYR och Traditie.
Om skribenten: Joakim Andersen
