I samband med Pridefestivalen i Stockholm rapporterades det om ett ”hatbrott” mot ett par homosexuella. Förutom att de blev hånade och rånade, blev den ene även knivskuren. Nu kan vi läsa i SvD att tre misstänkta gärningsmän gripits, och de har då även gått från att vara homofober till att bli ”pojkar”. Om man känner medias diskurs kan man av detta dra minst en slutsats: dessa ”pojkar” var inte etniska svenskar, eftersom de då skulle beskrivits med andra epitet.

Intressant är att detta styrker den version bloggaren Robsten gett av händelsen. Robstens version innehåller dock ännu ett inslag av ”hat” som etablerade media inte redogjort för (och som de i enlighet med den dominerande diskursen och dess regler inte kan redogöra för). Detta är ett inslag av etniskt hat, där de ska ha sagt att ”alla svenskar är bögar” medan de hånade sina offer.

Ett samhälle byggt på dubbelmoral

Allt för mycket behöver egentligen inte ordas om detta, då det så tydligt illustrerar den dubbelmoral vårt samhälle bygger på. Om en etnisk svensk hånar en invandrare, så är det ett ”hatbrott” och media är inte sena att rapportera om det (inte sällan finns det även mer eller mindre väl tilltagna skadestånd att inkassera för den som utsatts för, eller säger sig ha utsatts för, sådant ”hat”). Om en invandrare istället hånar en etnisk svensk, så är det enda som händer att media döper om honom till att vara en ”pojke”.

När en invandrare smädar en homosexuell svensk blir situationen mer komplicerad, och politiskt korrekt syntax error är då hotande nära. Men även det går att lösa om bara viljan finns där. Var och en torde dock vid det här laget vara medveten om den hierarki som det politiskt korrekta samhället bygger på, dess intrikata och milt sagt sinnrika system av förtiganden och drev, och de glidningar ordens betydelser där kan undergå. Detta är dubbelmoral, och desto mer uppseendeväckande då den faktiskt riktas mot den svenska urbefolkningen, vars ”elit” stillatigande accepterar detta sakernas tillstånd.

Konceptet ”hatbrott”

Utöver detta kan man ifrågasätta själva begreppet ”hatbrott”. När lagstiftarna väger in våra motiv, hamnar vi farligt nära det som i filmen Equilibrium kallas ”sense crime”, och det öppnar också rikliga möjligheter för godtycke och juridikens politisering. I kombination med den politiskt korrekta dubbelmoralen lämnar det även etniska svenskar i ett rättslöst tillstånd, medan andra grupper ges diverse privilegier både i den juridiska och mediala världen. Om detta sedan är av godo eller ondo för de som skapat detta system får framtiden utvisa, men en sak är säker i det senmoderna samhället; privilegier sticker i ögonen.

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.