Den 11/9, på årsdagen av angreppet mot World Trade Center, planerade ett flertal europeiska politiker en demonstration i Belgiens och EU:s huvudstad mot islamiseringen av Europa. Var och en kan ha sina egna åsikter om sådana demonstrationer, inte sällan förekommer det pöbelrasistiska känslor av typen ”muslimer är annorlunda än oss, alltså är dom dåliga” eller rentav ”muslimer är religiösa, och därför är dom konstiga”. Värt att komma ihåg är dock att det även finns mycket vettiga individer och rörelser som av geopolitiska, demografiska och etniska skäl ser islamiseringen av Europa som ett reellt hot. Värt att komma ihåg är också att Belgiens ledare påstår att deras styre är demokratiskt, och att deras folk därför bör ha rätt till både yttrandefrihet och fredliga demonstrationer.
I ett Bryssel som år 2020 av den marxistiske sociologen Jan Hertogen beräknas ha en befolkning som till 75% kommer att vara av icke-belgisk härkomst, kan frågan om Europas islamisering upplevas tämligen aktuell. Än mer aktuellt kan det kännas eftersom Bryssels borgmästare, socialisten Freddy Thielemans, förbjöd den ”av säkerhetsskäl”. Detta innebär i korthet att Bryssels borgmästare är så rädd för hur den stora muslimska befolkningen i hans stad reagerar på att inhemska belgare nyttjar sin rätt att demonstrera, att han nekar dessa inhemska belgare grundläggande demokratiska rättigheter.
Trots detta förbud valde några hundra demonstranter att ändå samlas. Enligt uppgifter från flamländska politiker, och från belgiska journalister, hade de lovats av polisen att om de höll sig lugna skulle deras demonstration tolereras. Vad som istället ägde rum var att polisen slog ner hårt på dem, och bland annat under brutala former arresterade flera europeiska toppolitiker som var där. Något som bland annat lett till protester från den italienska utrikesministern, och från slovakiska politiker som jämfört Brysselpolisens beteende med den gamla kommunismen. Franco Frattini, Europakommisionären för Rättvisa, Frihet och Säkerhet, har också påpekat att det var ett underligt beteende att förbjuda en fredlig demonstration.
Intressant är dock hur begränsat utrymme detta fått i svenska media (var och en kan föreställa sig vilket utrymme det hela fått om de demonstrerande istället varit icke-européer, vilket de facto innebär att vi européer idag är andra klassens medborgare i våra egna länder). Intressant är också hur det kommenterats av Terry Davis, Europarådets generalsekreterare (i hans version är det inte längre av säkerhetsskäl som demonstrationen inte fick hållas, utan för att inte kränka någon):
The self-proclaimed defenders of European values say that the Mayor has violated their rights under the European Convention on Human Rights. The freedom of assembly and the freedom of expression are indeed essential preconditions for democracy, but they should not be regarded as a licence to offend. I will not enter into the discussion about whether the march should have been allowed or not, but I note that the protesters’ reading of the Convention is selective to say the least.
Händelserna i Bryssel visar dock hur svårt det är att ha en fungerande multietnisk demokrati. Den komplexa och dynamiska relationen mellan olika etniska och religiösa grupper innebär nämligen att yttrandefriheten gång på gång kommer att behöva inskränkas för att man ska slippa utbrott av etniska konflikter. Men detta får man anta är ett pris som vi alla varit medvetna om att det mångkulturella samhället skulle kosta, och att vi alla är överens om att vår möjlighet att numera se somalier på spårvagnen och äta kebab på helgen är väl värd sådana uppoffringar.
Mer att läsa kring händelsen finns bland annat på Altermedia, SD-Blogg och Brussels Journal:
EU-parlamentsledamöter arresterade under manifestation mot islamiseringen
Capital of the EUSSR 4: Slovak Christian-Democrat Says Belgian Violence Reminds Him of Communism
Capital of the EUSSR 3: Attack of the Stormtroopers
Capital of the EUSSR 2: Belgian Police Grabs Flemings by the Balls
Om skribenten: Joakim Andersen
