En intressant tendens i USA är framväxten av en mer ”kaukasisk” hiphopscen, en utveckling som länge förts framåt genom samarbeten mellan olika artister. Flera av dessa artister, med mer eller mindre framgångsrika egna karriärer, har bildat ”supergruppen” La Coka Nostra som utmärks genom att även vara en ”vit” grupp. Definitionen av ”vit” är i det amerikanska sammanhanget bred, och i La Coka Nostras produktioner har både judisk-amerikanska bröderna Ill Bill och Necro, irländsk-amerikanske muslimen Everlast och hispanic-amerikanske Sick Jacken medverkat (liksom afro-amerikanske Snoop Dogg). Inte heller har det funnits några etno-politiska ambitioner bakom projektet. Trots detta är det en intressant utveckling, inte minst då det erbjuder nya förebilder för etniskt europeisk hiphoppublik.

En annan definition av ”whiteness”

Here comes the mighty ones they call whiteys
This is cinematic but ain’t directed by Spike Lee
It’s La Coka, not forty acres and a mule
The corner hustlers want forty quakers and a tool
Breaking all the rules with the hammers and the baggies

– Get Outta My Way

I media konstrueras ofta en bild av vita män som tämligen hjälplösa, i avsaknad av både fysisk styrka och förmåga att klara sig. I kontrasten mellan ”gatan” med dess högre grad av verklighet och äkthet, och den överbeskyddade och priviligierade borgerliga världen, framställs vita män normalt som hemmahörande i den borgerliga sfären.

Även om det ofta går till överdrifter är den ”kaukasiska” hiphopen här närmast krampaktig i sin vilja att skapa en annan bild. La Coka Nostra använder därför nästan alla de attribut som kan kopplas till respektingivande vita män, som siciliansk maffia, metal, satanism, kamphundar, kokain, automatvapen, et cetera (förmodligen omedvetet dyker också dödskallen och sigrunan upp i Coka Nostras symbolik). En uppenbar reaktion mot medias bild är det oavsett de former det tar. Samtidigt kopplar man detta till ett socialt medvetande. Artisterna framställer sig som delar av arbetar- eller underklassen, och uttrycker solidaritet och förståelse för denna och de utmaningar den utsätts för. Här finns också en mer eller mindre tydlig kritik riktad mot makthavarna. Man kan notera att detta indirekt utmanar den politiskt korrekta diskursen, då man påminner om att fattigdom har mer att göra med klass än ras.

Man försätter sig här dock i en paradoxal situation, där man å ena sidan i låtar som The Stain varnar för de risker unga kvinnor kan utsättas för i ett klass- och konsumtionssamhälle, samtidigt som man är noga med att understryka sina kontakter i porr- och narkotikaindustrin. Detta hänger också ihop med en reaktion på den kris den traditionella manligheten utsatts för i det senmoderna samhället. Även detta är en reaktion som kan anta överdrivna former, inte minst Necros kvinnofientlighet har ett flertal både pornografiska och sadistiska inslag. Man kommer här inte förbi den dominerande hiphopscenens poser och teman, även om man ibland tar dem till nya nivåer. Detta innebär att exempelvis droger skildras med en grundläggande ambivalens, som närmar sig det schizofrena. Å ena sidan kan man inkännande skildra missbrukarens vardag och drogens antisociala effekter, å andra sidan kan man inte undvika dess mer glamorösa dimensioner.

Mellan David Icke och Alex Jones

Look at the president, he’s shape-shifting man
Look at the prime minister, he’s shape-shifting man
Look at the kings and queens, shape-shifting man
They are inhuman, they are snakes within

– Sick Jacken – Reptilian Renaissance

Intressant är även det varma mottagande ”konspirationsteoretiker” som David Icke fått i delar av den amerikanska hiphopscenen. Norsk-amerikanska DJ Muggs och hispanic-amerikanska Sick Jacken har exempelvis gjort konceptalbumet Legend of the Mask and the Assassin som bygger på Ickes teorier om att stora delar av överklassen inte är människor utan reptiler. Ett centralt inslag i dessa teorier är också att mänskligheten behärskas genom olika former av ”mind control”, såsom religion och konsumtion. Även William Cooper från Black Market Militia har byggt albumet Beware of the Pale Horse på liknande teorier. Det är alltså en samhällskritik som går längre än den gängse vänstern, inte minst då den ofta innehåller inslag av andlighet som alternativ till materialistisk mind control. Den påminner också om de teorier kring ”occult warfare” som exempelvis Julius Evola utvecklar i Revolt Against the Modern World, om än i en mer primitiv form.

Denna andlighet kan vara mindre seriös som när uppmaningar till jihad varvas med hyllningar till diverse droger, men den kan också vara en integrerad del av musiken som hos muslimen Vinnie Paz från Jedi Mind Tricks och Army of the Pharaos. Även här ser vi beroendet av den dominerande hiphopscenen, där islam i olika former är det naturliga valet för den som söker efter ett andligt alternativ till den moderna världen.

Moment 22

Den ”kaukasiska” hiphopen har alltså en inbyggd motsättning och paradox, som gör att den i nuläget står och stampar utan att utvecklas vidare. Denna motsättning kan den inte lösa så länge den inte bryter radikalt med nuvarande hegemoni och beroendet av den dominerande hiphopscenen. Den afro-amerikanska hiphopen har inte dessa problem, eftersom artisterna utan problem kan anknyta till etno-religiösa rörelser som Nation of Islam, New Black Panther Party och Nation of Gods and Earths. Detta är rörelser vars världsåskådning har både en negativ/kritisk och en positiv sida. Kritisk är den i sin syn på sådant som den nya världsordningen, den amerikanska makteliten, och den materialism och konsumtionshysteri som förslavar människorna. Positiv är den genom att ha ett alternativ till detta i form av etno-religiösa traditioner. ”Femprocentarna” går här till exempel så långt att de hävdar att svarta män är potentiella gudar.

De ”kaukasiska” hiphoparna saknar liknande alternativ, vilket innebär att de antingen, som Vinnie Paz, kan anamma islam, eller undvika frågan fullständigt och istället till leda upprepa hur rika och farliga de är. Det alternativ som logiskt sett kunnat vara deras motsvarighet till Nation of Gods and Earths, olika former av identitär hedendom, är nämligen i amerikanska media för förknippade med rashat för att vara acceptabla (inte minst för artister som ofta samarbetar och umgås med afro-amerikanska kollegor). Man kan hoppas att det på sikt uppstår närmanden mellan amerikansk hedendom och vissa mer intressanta artister, men det finns i nuläget inga tecken på något sådant. Framtiden kan dock visa sig ganska händelserik.

Relaterat

Ostmob – Patriot

Ett axplock av youtubeklipp

Ill Bill feat. Necro – Chasing the Dragon

Non Phixion – The CIA is still trying to kill me

Necro – Dispensation of Life and Death

Sick Jacken – Land of Shadows

DJ Muggs vs Sick Jacken – Reptilian Renaissance

Jedi Mind Tricks – Heavy Metal Kings (Thomax Remix)

Jedi Mind Tricks – Uncommon Valor

Army of the Pharaos – All shall perish

La Coka Nostra – I’m an American

La Coka Nostra live i Göteborg (frånsett ett antal komiska inslag är publikens etniska sammansättning intressant)

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.