I Dagens Nyheter kan vi läsa om att de flesta svenskar är positivt inställda till etnisk mångfald, men att den lilla grupp som har ”extrema negativa” attityder till invandrare fördubblats sedan förra året. Exakt vad ”extrema negativa” attityder innebär får vi inte veta, inte heller vem det är som har/tagit sig rätten att bestämma vilka attityder som är extrema (eller om det finns attityder till mångkultur som är ”extrema positiva”). I vilket fall som helst har dessa attityder fördubblats från 3 till 6% på bara ett år.
En verkligt märklig förklaring till dessa fördubblade ”extrema negativa” attityder står integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni för. Å ena sidan vill hon tolka det som att det beror på att när man råkar ut för arbetslöshet eller utanförskap så skyller man gärna på invandrare:
När människor upplever hög arbetslöshet och utanförskap vill man kanske hitta en syndabock och skyller på invandrare eller invandringen.
Å den andra sidan så vill hon skylla det på diskrimineringen, vilket alltså brukar betyda att svenskar får jobb istället för invandrare:
När det är för få jobb blir diskrimineringen påtaglig. Då kan arbetsgivaren sålla.
Sabuni menar alltså att de ökade ”extrema negativa” attityderna beror både på att invandrare tar svenskars jobb, och att de inte gör det. Hur hon får det att gå ihop lär förbli ett mysterium, men det är risker man tar när man helt okontrollerat spottar ur sig politiskt korrekta klyschor på löpande band. Förr eller senare råkar man spotta ur sig två klyschor som motsäger varandra, och då sitter man där med saliv i ansiktet och undrar vad som hände.
Men att etablerade politiker säger emot sig själva torde egentligen inte vara särskilt intressant eller förvånande. Viktigare är att den undersökning DN hänvisar till ger ungefär samma resultat som en liknande undersökning som togs upp på webblogg Oskorei för ungefär fem månader sedan (den kan vi läsa här: Politisk alkemi – att skapa opinioner). Även då fick vi veta att ”de flesta” svenskar, ungefär 80%, svarar att de är för ett ”mångkulturellt samhälle”. Men även då framgick det av deras svar på andra frågor att de inte har någon klar bild av vad ett mångkulturellt samhälle är, annat än att det är motsatsen till ”nazism”. Så är det även nu.
84% hade uttryckt att de var positiva eller mycket positiva till ”mångfald”. Men 43 procent, är för ett förbud mot att bära slöja i skolan eller på arbetet. Omkring 25 procent är osäkra. Vilket innebär att bara 32% är emot ett förbud mot att bära slöja på arbetet! Och av de övriga så har cirka 50% mage att påstå att de är för mångfald. Likaså är det en majoritet, 82 procent, mot cirka 80 procent 2005, som instämmer helt eller delvis i påståendet ”invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor”. Hur man ska ha någon meningsfull form av ”mångfald” när invandrarna inte bara ska anpassa sig till lagar och språk, utan även efter våra ”vanor”, framgår inte. Vad som däremot framgår väldigt tydligt är att de där 84% som var så positiva till ”mångfald” inte vet vad ordet betyder, eller är hycklare.
Det framgår också att 6% av de tillfrågade är starkt emot massinvandring och ”mångkultur”, och att det ligger på våra axlar att få dem att ta steget från ressentimentanstrukna svenssonrasister till medvetna och hedervärda identitärer. Med tanke på det hat och den frustration som vuxit när etablissemanget under decennier strypt dessa människors yttrandefrihet, så kan det vara något av en utmaning. Men det måste ändå göras.
DN-artikeln hittas i sin helhet här: Invandrarhatet fördubblat
Om skribenten: Joakim Andersen
