Katastrofen i Fukushima blåste liv i debatten om kärnkraftens vara eller icke vara. Vid varje olycka har den blommat upp, apokalyptiska visioner, den plötsligt återuppväckta rädslan för atomklyvningens baksmälla. Med vind i seglen vann anti-kärnkraftförespråkare gehör i Tyskland, som nu beslutat sig för att avveckla all inrikes kärnkraft innan 2022. Europas största industrination ger följaktligen upp den idag mest rena och samtidigt effektiva formen av energi.
Istället för att diskutera kärnkraftens för- och nackdelar, jämte andra energilösningar, så vill jag belysa diskursen i sig. Någonting väldigt typiskt för diskurser är deras förmåga att automatiskt exkludera annorlunda perspektiv – som inte passar in i de redan existerande ramarna. Kärnkraftsfrågan är inget undantag. Vi presenteras två legitima val från media, forskare och politiska ledare. Antingen kärnkraft, eller ingen kärnkraft. En svartvit diskurs utan utrymme för gråzoner. Vilket i dagsläget är hämmande. Ett alternativ till dagens plutoniumdrivna kärnkraftsverk är thorium-saltsmältereaktorn.[1] En för mig okänd teknologi som jag av en slump fann information om på nätet.
Det ska nämnas att jag är långt ifrån insatt i kärnfysik. Men en kärnkraftsreaktor som är otroligt mycket säkrare, billigare samt effektiv gällande bränslekonsumtion och hantering av förbrukat kärnbränsle – låter först för bra för att vara sant. Att den initiala forskningen om thorium-saltsmältereaktorer lades ner i USA på 1970-talet ter sig för mig som väldigt olyckligt. Till och med utstuderat dumt. Banalt nog pekar bevisen på att detta berodde på arbetsmarknadspolitiska beslut tagna av Richard Nixon, samt valet att välja det mest studerade och bekväma valet av reaktorer i energikrisens kölvatten.
Dåtiden politiska och ekonomiska intressen i USA ledde till en bridreaktor[2]-orienterad kärnkraftsdiskurs på global nivå. Naturligt kom denna 50 år gamla diskurs än idag att cirkulera kring plutoniumreaktorers för- och nackdelar. I debatten inför allmänheten lyser diskussioner om intressanta alternativ med sin frånvaro. Paralleller kan självfallet dras till andra aktuella diskurser, där alternativ genom exkludering aldrig når majoriteten av allmänheten. På grund av att de inte passar in den redan statiska, binärt konstruerade Berättelsen om hur världen fungerar.
Här följer en mycket intressant föreläsning om thorium-saltsmältereaktorn. Den fick mig att få upp ögonen inför den teknik som hyser störst potential att bli en lösning på framtidens miljö- och energiproblem. Vindsnurror och solpaneler inkluderat. Ett väl behövligt inslag i dagens energidebatt som tyvärr inte vunnit mycket mark, trots att det var flera decennier sedan teknologin uppfanns.
1. http://sv.wikipedia.org/wiki/Fj%C3%A4rde_generationens_reaktor#Saltsm.C3.A4ltareaktor_.28MSR.29
2. http://sv.wikipedia.org/wiki/Bridreaktor
Om skribenten: Mikael Andersson
