Vilhelm Ekelund, ”extremhögern” och det obildade PK-packet

Filosofi, Ideologi, Kultur, Litteratur, Metapolitik, PK

  • 30
    Delningar

I en ganska intetsägande och förutsägbar text publicerad av den annars ofta mycket givande Tidningen Kulturen behandlas den eminente författaren, poeten och aforistikern Vilhelm Ekelund. Under rubriken ”Vilhelm Ekelund och extremhögern” redogörs för dennes relation till högerradikalt tankegods. Här nämns Ekelunds nära vän Rickard Hejll men här nämns också forumet Flashback och tankesmedjan Motpol, som beskrivs som en ”starkt högerorienterad och ultranationalistisk bloggportal”.

Artikeln i fråga är skriven på ett sätt som tycks indikera ett hos upphovsmannen tämligen torftigt och andefattigt själsliv, men dess refererande till Motpol och Flashback och dess fördomsfulla och anakronistiska inställning till vad som i bred mening i vår samtid befinner sig till ”höger om åsiktskorridoren” gör att jag här trots allt känner mig nödgad att komma med några kommentarer till ämnet i fråga och ge ett något mer övergripande perspektiv på det hela. Detta kan ses som en replik både till artikelförfattaren och till alla politiskt korrekta konformister och medlöpare av idag som tror sig veta bäst och med en smaklös översittarattityd ägnar sig åt vantolkning och skändning av vårt kulturella arv.

Jag vill nämligen med emfas hävda följande:

I princip ALLA innan de senaste årtiondena, innan ’68 och definitivt innan 1900-talet skulle idag ha stått på VÅR sida. Och detta gäller i högsta grad en sådan som Ekelund, vars skrifter, som artikelförfattaren själv i förbifarten påpekar, är präglade av ett elitistiskt, aristokratiskt, nietzscheanskt och sant europeiskt synsätt.

Om han levt idag skulle Herr Ekelund inte ens ha ägnat Er en blick! Och om han mot förmodan skulle göra det skulle det vara en kort blick, drypande av förakt över detta löjeväckande, obildade och degenererade pack han tvingades andas samma luft som.

Ni hatar och bespottar allt vad han och i princip alla andra män och kvinnor på den tiden och tidigare stod för och värdesatte.

Förstår Ni inte detta?

Ett av Motpols syften har sedan starten varit att i denna efterblivna och perverterade tid vara ett ljus i mörkret och en ledsagare på vägen för den som eftersträvar någon form av bildningsideal och som har något som helst genuint intresse för historia, filosofi, litteratur, konst och musik etc. Detta syfte består och blir än viktigare i takt med att samhället blir mer och mer ohistoriskt och ytligt och de rådande utbildningsinstitutionernas innehåll kraftigt försämras.

Att, som artikelförfattaren gör, svänga sig med tafatta och klichéartade formuleringar som ”en djupt rotad humanism” och ”väl förankrade i en demokratisk och humanistisk människosyn” får mig att äcklas. Vad innebär dessa tomma fraser idag? Innebär det att för att kvalificera sig för denna prominenta kategori ska man bara stå och se på eller till och med välkomna att Sverige och Europa går under? Att stödja massinvandring, amerikanisering och fördumning? Att hålla tyst när ens kultur och folk förintas? Skulle Ekelund gjort detta? Eller skulle han, liksom alla icke-mentalsjuka innan de senaste årtiondena, ha varit förfärad och aldrig kunnat tro sina ögon att detta kunde ske? Svaret är givetvis självklart.

Faktum är att samhället och diskursen har förskjutits i en sådan absurt lång riktning att det som var normalt och sunt förnuft för bara några årtionden sedan idags ses som ”högerextremism”. Och givetvis än mer så om vi talar om hundra eller flera hundra år tillbaka i tiden. Hur svårt ska det vara att förstå?

Vare sig det gäller Ekelund, Strindberg, Geijer, Tacitus eller Platon så är de idag våra! De är våra inspiratörer, våra läromästare, våra vänner och våra stränga men hjälpsamma ledsagare i denna outhärdligt plebejska tillvaro och denna patetiska ursäkt till samhälle som har konstruerats. Med deras skarpa pennor ska vi sticka hål på era pompösa och naiva luftslott!

Ni har lämnat walk-over. Ni har svikit. Bra så. Nu tar vi över. Vi kommer att ta tillbaka det som är rättmätigt vårt.

Så håll era slemmiga tassar borta. Håll er till er lättsamma tv-underhållning, till er skvallerpress, till er dåraktiga och ohyggligt stinkande smet av själsstympande populärkultur.

För den klassiska kulturen är vår och där har ni intet att hämta så länge ni stödjer den rådande tidsandan.

Så kom inte och försök mästra oss ”hemska högerextremister”. Ni ger er ut på för djupt och okänt vatten. Och försök inte förvrida bilden av Vilhelm Ekelund. Han vill inte veta av Er sort utan trivs alldeles utmärkt i vårt sällskap. Det kan jag lova.

Avslutningsvis kan nämnas att en av mina första texter här på Motpol – för över tio år sedan – bestod av några citerade aforismer av Vilhelm Ekelund och de kan vara värda att återkomma till, ty de är mer aktuella än någonsin. Den nyfikne finner dessa här.

Texten av Joakim Andersen med efterföljande diskussion som omtalas i artikeln finner man här.

Flashbacktråden där Vilhelm Ekelund diskuteras finns att beskåda här.

 

Denna text publicerades ursprungligen i november 2016 men försvann sedan vid en databasuppdatering och läggs därför upp igen.


  • 30
    Delningar