De globalistiska regimerna i Förenta staterna förföljde medborgarna för deras åsikter. Var republikens medborgare inte med på och bekände den gnostiska demokratins alla absurda trossatser, ja då kunde de råka illa ut. Första grundlagstillägget beaktades plötsligt inte längre. Inte när det var fråga om att ”beskydda” barnamord, identitetsbyte, perverst könsliv och grön omställning. Då bröt de globalistiska regimerna mot grundlagen utan att tveka. ”Yttrandefrihet? Inte för dig. Rasist!”.

Trump och hans anhängare angrep globalisterna hårt för deras försök att inskränka yttrandefriheten. Trump gjorde omedelbart efter tillträdet anstalter för att återupprätta lagstyre och yttrandefrihet. Och han slog upp stort och offentligt att han gjorde det.

Ja. Men nu är det Israel det gäller. Och då verkar trumpisterna plötsligt inte lika måna om grundlag och yttrandefrihet längre.

Mahmoud Khalil sitter inlåst på en anstalt i Louisiana. Varför sitter han där? Ja, Khalil är palestinier; gäst i USA och student vid ett fint universitet. Han har varit med vid studenternas protester mot Israels massakrer i Gaza. Han har till och med varit ledande, uppges det. Men det är inte förbjudet att vara det, som sagt var. AIPAC tillåter inte sådana protester. Nej, men det gör den amerikanska grundlagen.

En journalist på teve ställer utrikesminister Rubio mot väggen. Varför sitter Khalil i kurran? Har han gjort något? Vad? Stämmer det att han står i förbindelse med Hamas? Har han blivit överbevisad om en sådan förbindelse? Journalisten är fräck. Redan frågan innehåller en anklagelse. ”Har regeringen satt Khalil i fängelse för åsikter som regeringen inte gillar?”

Utrikesministern är inte i stånd att svara. Jo, Rubio pratar. Men han svarar inte. Journalisten upprepar sin fråga. Åtal? Bevis? Har styret låst in Khalil för hans åsikters skull? Rubios fumliga svar är ett schabbel som Trumps styre egentligen inte har råd med. MAGA kommer inte att tolerera att Trump faller av från försvaret för yttrandefriheten. Många av dem ställer sig dessutom kritiska till Trumps knäfall för Israel. De gillar inte att även det nya styret hamnar i godtycke och tyranni. Och de tror inte på Israel som skäl att tillåta en sådan avdrift från utlovad politik.

Om skribenten: Mats Loman

Mats Loman är humanist. Det är hans yrkesidentitet. Han kan skaplig franska och tyska. Loman lyckades aldrig att ta sig samman och skriva uppsats och ta examen och så där. Alls. Men han hävdar att det misslyckandet huvudsakligen är andras fel, inte hans eget. Loman är i praktiken autodidakt. En som först helt nyligen lärt sig att utföra ett riktigt arbete. Och knappt det, egentligen. Loman föddes i Norrköping 1969. Föräldrarna var 20- och 30-talister. Loman fann skolan i stort sett gräslig. Han har som vuxen tjänstgjort på flera skolor, dem han själv i någon mån har bidragit till att göra ännu gräsligare, för andra. Loman har antipati mot 40-talister. Han gillar inte liberaler heller; av ungefär samma skäl. Loman är kristen, så gott han förmår. En kristen ska som bekant älska sina fiender. Loman övar sig dagligen på det. Han är 40-talisterna vederbörligen tacksam för att de med sådan generositet berett honom tillfälle att underkasta sig den övningen. Loman är en ivrig anhängare till den patriarkaliska samhällsordningen. Han är lyckligt gift med en kvinna som är honom mycket överlägsen på många sätt - och som stundom är jävlig nog att utnyttja detta mot honom.