Vi svenskar sitter kanske sämre till än vi förstår.
Det är krig i Ukraina. Det har vi begripit, i regel. Men vi förstår inte hur omfattande kriget har blivit. Det är inte krig enbart mellan Ukraina och Ryssland. Det är krig också mellan Förenta staterna och deras klientstater i Europa och Ryssland.
Det är krig i högre grad än man sagt oss. Och förutsättningarna för en framgångsrik fortsatt krigföring är möjligen sämre än vi tror och ett nederlag troligare.
USAs ombud och vänner i svensk politik har fört in Sverige i NATO. Det angivna motivet var att Sverige borde tillförsäkras en större trygghet. Nu ter det sig snarast som om resultatet rätt snart efter införandet skulle kunna bli det rakt motsatta, en avsevärt förhöjd otrygghet.

I Tyskland utbröt skandal för två veckor sedan.
Ryska nyhetsbyrån RTs chef Margarita Simonjan kungjorde på fredagen den 1/3 att man på rysk sida fått kännedom om att tyska officerare överlagt om tyska krigshandlingar mot Ryssland. Ja, man hade till och med hört samtalen ifråga. Man hade hört dem, för samtalen hade avlyssnats och spelats in. Materialet publicerades också.
På måndagen i följande vecka (4/3) kunde man för första gången läsa om saken i tyska patriotiska nättidningen Zuerst!. Vid det laget pågick en intensiv rapportering och kommentar. Tyskarna hade börjat att tala om ”der Taurus-Abhör-Skandal”.

Vad var det fråga om?
Fyra tyska flygvapenofficerare hade suttit i fjärrsamtal (19/2). Fyra generaler. Flygvapenchefen Gerhartz, en stabsgeneral och två generallöjtnanter. Tre av deltagarna hade under samtalet befunnit sig i Tyskland, den fjärde i Singapore.
Officerarna hade talat om kriget i Ukraina. De hade nämnt pågående brittiska och franska insatser. Britter och fransmän bistår redan ukrainarna med raketteknik som ukrainarna inte kan eller inte har tillåtelse att hantera själva.
Tyskarna talade om önskvärdheten av en tysk insats, med tyska vapen, så kallade Taurus-raketer. Man vill inte vara sämre än de allierade. Raketerna skulle komma att riktas mot den ryska bron över Kertsch-sundet och mot andra mål inne på ryskt område. Hur borde man gå till väga? Hur många raketer skulle man komma att bli tvungen att använda?
Någon hade avlyssnat de tyska generalerna. Vem? Ja, det har allmänt antagits att det var ryssarna som lyssnade och spelade in det tyska samtalet. Det var ju ryssarna som först gav offentlighet åt det inträffade.

När Zuerst! skrev om skandalen hade man på ryskt håll hunnit att göra flera uttalanden om det inträffade.
Maria Zacharova är talesman för det ryska utrikesministeriet.
Zacharova var upprörd. Nu har de västliga erkänt, menade hon. Nu hade man erkänt att militärpersonal av andra nationaliteter deltar direkt i krigföringen i Ukraina. Den franske presidenten har nyligen och upprepade gånger sagt att det kan komma att bli fråga om att förlägga reguljära franska trupper till Ukraina. Kritiker har länge sagt att reguljära amerikanska och brittiska förband befinner sig i strid förklädda till legosoldater. Väst har dock hela tiden gjort gällande att Ukraina sköter sitt eget försvar. Väst bara hjälper Ukraina lite. Allt som finns är en och annan legosoldat. För Zacharova var de avlyssnade tyska samtalen belägg för att de västliga ljugit om sitt eget bidrag till kriget.
President Putin hade också yttrat sig. Han föreföll mindre upprörd. Ja, han ansåg saken anmärkningsvärd. Men han ville framför allt ha en förklaring. Tänker Tyskland föra krig med Ryssland, med tyska angrepp mot ryska mål?
Den ryske presidenten hade inte nöjt sig med att be om en förklaring; han hade krävt att få en. Presidentens krav hade karaktären av ultimatum. President Putin yttrade att han förväntar sig ett svar. Han talade också om när han förväntar att få det.

På tysk sida hade man först inte kunnat bestämma sig för hur man skulle reagera på det inträffade. Skulle man medge att de där samtalen faktiskt ägt rum eller skulle man beskylla ryssarna för att ha hittat på allihop?
Företrädare för den tyska regeringen hade inte hunnit att enas om en gemensam ståndpunkt; så föreföll det.
Förbundskanslern, Scholz, hade uttalat att det var något mycket allvarligt som skett och att en grundlig undersökning nu måste göras.
Försvarsminister Pistorius var framför allt upprörd. Upprörd över vad han ansåg vara en otillbörlig rysk inblandning i tyskarnas inre angelägenheter. Ryssarna försöker utså oenighet och splittring i det västliga lägret, menade han. Och en sådan splittring borde de västliga inte tillåta. Det var Pistorius’ ståndpunkt.
Varken förbundskanslern eller försvarsministern förnekade att det avlyssnade samtalet hade ägt rum. Inte heller att samtalet haft det innehåll som hörs på inspelningarna.

Tyskland har en verklig opposition, numera. En patriotisk sådan.
Även den hade yttrat sig om Taurus-skandalen.
Alternative für Deutschland, AfD, har två offentliga talesmän, Thino Chrupalla och Alice Weidel.
Chrupalla hade gjort ett uttalande. Han hade upprepat sitt partis ståndpunkt i krigsfrågan. Tyskland bör inte söka krig med någon annan stat, anser AfD; inte med Ryssland heller. Partiet kan tänka sig ett utträde ur NATO; AfD vill egentligen inte att Tyskland kvarstår i ett militärt förbund genom vilket Tyskland kommer i fara för konflikt med stater som Tyskland inte har något otalt med.
Chrupalla fann flygvapengeneralernas samtal upprörande. Generalerna har brutit mot lagen, menade han. Han och hans parti förväntar att försvarsministern avskedar de fyra generalerna. För vad? Ja, Chrupalla förmodar att de tyska officerarna har ägnat sig åt en krigsplanläggning som regeringen och och förbundsdagen inte fattat beslut om. Den tyska krigsmakten får inte föra krig på eget bevåg. Det är förbjudet i tysk lag. Beslut om krig ska fattas av regeringen. Och ett sådant beslut får regeringen inte fatta utan föregående överläggning och beslut i förbundsdagen.

John Helmer är amerikansk journalist.
Lördagen den 15/3 har även han en artikel om ”der Taurus-Abhör-Skandal”, i likaledes amerikanska nättidskriften Unz Review.
Helmer har sensationella nyheter. Avlyssningen ifråga var inte rysk, som man först trott, även på rysk sida; den var amerikansk. Och en analys även av det material som först inte kommit med gav senare vid handen, inte att de tyska generalerna stämplade för krig bakom ryggen på den tyska regeringen, i maskopi med amerikanerna, som man trott på en del håll, utan att generalerna gick bakom ryggen på amerikanerna. Och att de blev avlyssnade av dem. Och avslöjade till medierna.
Helmer menar att amerikanerna har insett att de har förlorat kriget i Ukraina. Amerikanerna försöker nu att dra sig ur kriget. Och vad gör amerikanernas klientstater i Europa i det läget? Bland annat det läckta tyska samtalet ger vid handen att de redan deltar i kriget. Vad gör de alltså? Drar de sig också ur kriget? Nej, menar Helmer; i de europeiska klientstaterna överväger man att istället fortsätta kriget mot ryssarna på egen hand, utan amerikanerna.

Ryssarna har i praktiken redan vunnit kriget i Ukraina.
Amerikanerna vill dra sig ur.
Tyska, brittiska och franska militärer är redan verksamma i fält. Och deras reaktion på eventualiteten att amerikanerna drar sig ur är inte tvunget att de själva upphör med sin egen insats utan kanske tvärtom att den egna insatsen ökas ytterligare.
Vi svenskar har blivit införda i NATO av ett styre som står mycket nära i förbund med USAs styre. Det svenska USA-partiet har hela tiden förutsatt att när Sverige införs i NATO, då står vi under amerikanskt beskydd. Då törs ryssarna inte ge sig på oss.
Nu tar sig situationen annorlunda ut. Det är krig med Ryssland. Kriget går inte bra för de västliga. Det går så dåligt att man på amerikanskt håll tydligen överväger att dra sig tillbaka från krigföringen. Då står USAs europeiska klientstater ensamma med Ryssland. Om kriget i Ukraina inte kan vinnas av USA och klientstaterna tillsammans, ja då är det inte troligt att klientstaterna klarar av ett krig med Ryssland ensamma. USAs klienter i Europa håller möjligen på att ge sig in på ett krigsäventyr som de inte kan klara. I Sverige har vi inte fått ”så vi kan sova lugnt om natten”. Det var annars vad det amerikanska partiet i svensk politik lovade. Ett troligare utfall är snarast en utbredning av sömnlösheten. Åtminstone när svenskarna till sist inser vad som är å färde.

Relaterat:
Ryssland tigger muck

Om skribenten: Mats Loman

Mats Loman är humanist. Det är hans yrkesidentitet. Han kan skaplig franska och tyska. Loman lyckades aldrig att ta sig samman och skriva uppsats och ta examen och så där. Alls. Men han hävdar att det misslyckandet huvudsakligen är andras fel, inte hans eget. Loman är i praktiken autodidakt. En som först helt nyligen lärt sig att utföra ett riktigt arbete. Och knappt det, egentligen. Loman föddes i Norrköping 1969. Föräldrarna var 20- och 30-talister. Loman fann skolan i stort sett gräslig. Han har som vuxen tjänstgjort på flera skolor, dem han själv i någon mån har bidragit till att göra ännu gräsligare, för andra. Loman har antipati mot 40-talister. Han gillar inte liberaler heller; av ungefär samma skäl. Loman är kristen, så gott han förmår. En kristen ska som bekant älska sina fiender. Loman övar sig dagligen på det. Han är 40-talisterna vederbörligen tacksam för att de med sådan generositet berett honom tillfälle att underkasta sig den övningen. Loman är en ivrig anhängare till den patriarkaliska samhällsordningen. Han är lyckligt gift med en kvinna som är honom mycket överlägsen på många sätt - och som stundom är jävlig nog att utnyttja detta mot honom.