Jag håller på att undersöka vad som sker inom scenen för neofolk och neoklassisk musik i olika länder i Europa. Nu är det dags för Grekland.

Daemonia Nymphe är alltså ett grekiskt band som grundades 1994 av Spyros Giasafakis och Evi Stergiou. Bandet spelar musik så som den kan ha låtit i antikens Grekland. De spelar på instrument som lyra, barbitos, pandoura och sistrum. Texterna är tagna från orfiska och homeriska hymner och dikter av Sapfo tillägnade Zeus och Hekate.

Från grekisk mytologi kan vi lära oss att nymferna är små naturgudinnor som håller till vid en speciell plats i landskapet. De är ett slags gudomliga andar som ger naturen liv och samtidigt får liv av den. De brukar framställas som vackra varelser som älskar att dansa och sjunga. Det finns olika nymfer: skogsnymfer (dryader) , flodnymfer mm. Nymferna kan vara vänliga mot människor om de blir respekterade. Annars blir de fientligt sinnade. ”Daemonia” betyder gudomlig. Om någon skulle fråga mig vilken religion jag tillhör skulle jag kunna svara Naturens. Så jag gillar namnet och musiken är både varierande och mycket bra, i mitt tycke.

Om skribenten: Joakim Fredriksson

Joakim är en glad man i sina bästa år. Inte nog med det, han är dessutom både vit, hetero och har en flerårig universitetsutbildning bakom sig. Han anlägger gärna ett normkritiskt perspektiv på samtiden. Är karriär viktigare än familj? Är konsumtion viktigare än andlighet? Är det klokt att göra marknadskrafternas varumärken till en del av sin identitet? Ska vi låta feminister som ogillar män bestämma vad manlighet står för? Ska vi låta globalister som helst vill avskaffa alla nationer bestämma vad som är svenskt? Hans svar på de här frågorna är nej. Istället för medias proffstyckare och kändisar vänder han sig till de stora tänkarna och poeterna för att få vägledning om vad som bör göras. Han skriver också gärna några ord om musik då och då.