Systemfel som hotar världen

Okategoriserade

Vad kan vara mer överraskande än en motpolsblogg som berömmer SVT? Jag måste i det här fallet faktiskt frångå mina principer och säga att SVT har gjort ett utmärkt jobb i valet av dokumentär. "Systemfel som hotar världen" behandlar de stora problemen som vi står inför. Jag gissar att det är första gången som svenska TV-tittare får reda på att banker kan skapa pengar från tomma intet och att de sedan lånar ut de pengarna mot ränta. Det är ett absurt fenomen som får det sunda förnuftet att slå bakut. Därför måste det upprepas många gånger för att sinnet ska acceptera saken. Folk som förlorar sina jobb och inte kan betala sina räntor förlorar hus och hem för att de inte kan betala tillbaka pengar som banken har lånat ut till dem utan att ha dem.

Dokumentären heter "Four Horsemen" på engelska, vilket förstås syftar på apokalypsens fyra ryttare. De fyra ryttarna är ett girigt finanssystem, eskalerande organiserat våld, misär för miljarder människor och uttömmandet av naturresurser. Tillsammans skapar de vad Guillaume Faye kallade katastrofernas konvergens. Fast han såg det tidigare än många av herrarna som intervjuas i filmen.

Filmen skyller inte på någon särskild grupp i samhället, utan pekar på fel i systemet. Att inte leta efter syndabockar är ett sympatiskt drag, även om man kan tycka att politiker och bankirer förtjänar en ordentlig omgång. Vad har gått fel och hur kan det rättas till, är frågan.

Normalt sett har samhällen en elit som försöker hålla sig kvar vid makten. Det gör den inte bara genom att kontrollera produktionsmedlen, som i den marxistiska teorin, utan också genom att kontrollera vår kognitiva karta, vårt sätt att tänka. Varje kritiker av "politisk korrekthet" med självrespekt är medvetna om det här. Fast filmen är fokuserad på ekonomi och ställer fågan cui bono om det finansiella systemet, men kopplar det inte till mångkultur som annars är ett smart sätt att härska genom att söndra.

Jag tror att det stämmer att internet spelar en roll som liknar tryckpressen som uppfanns av Gutenberg. Boktryckarkonsten gjorde att nya idéer spreds snabbt utan att de gamla eliterna kunde kontrollera saken. Samma sak händer nu genom nätet. Idéer och kunskap sprids snabbt utan att de gamla medierna kan filtrera informationen genom sina ideologiska filter. Jag vet inte om SVT-redaktionen tänkte på det? De är ju de gamla eliternas verktyg för att kontrollera vår kognitiva karta.

I filmen diskuteras imperiers nedgång. När de faller äts de ofta upp inifrån av organisationer, stammar och arméer. De genomgår olika faser där dekadensen är den sista. Den dekadenta fasen utmärks genom en odisciplinerad och överansträngd krigsmakt, stoltserandet med rikedomar, stora skillnader mellan rika och fattiga, en önskan att leva på statens bekostnad och en besatthet av sex. Allt detta kan vi se i det amerikanska imperiet, där Sverige kan ses som en underordnad provins. Just SVT har tidigare bidragit till att sprida dekadensen genom att exempelvis producera mångkulturell knullpropaganda (ursäkta ordvalet), vilket är ett uttryck för besattheten av sex som alltså är ett av tecknen på att imperiet är nära sitt slut, enligt dokumentären. Och stammar som snart kommer att äta upp imperiet inifrån för att frigöra sig från den fallande ordningen har vi gott om i Europa: svenskar, fransmän, tyskar etc.

Är kapitalismen verkligen kapitalism? De globala bankernas man, Hank Paulsson, gick till den amerikanska kongressen och sade: "Ge oss 700 miljarder dollar, annars…." Kuppen lyckades och kan vara det största rånet i mänsklighetens historia. När de rikaste misslyckas med sina affärer så räddas de av amerikanska skattebetalare. Små företag eller privatpersoner går däremot under om de gör dåliga affärer. Systemet kan därför beskrivas som socialism för de rika och kapitalism för alla andra. Människor som inte har gjort något misstag får stå för notan för betydligt rikare människor som klantar sig. Men det omvända förhållandet gäller inte.

Filmen förespråkar att vi går från globalisering till lokalisering, något som den här bloggen helhjärtat instämmer i. I en gemenskap får vi en delad känsla av ansvar och mening, till skillnad från den ensamma konsumenten som är en produkt av det nuvarande systemet. Tillväxtekonomin kräver att konsumismen blir en livsstil. Har konsumismen gjort oss lyckliga? När man undersöker saken är det slående att den materiella framgången har gått hand i hand med ett socialt misslyckande. Shopping har ersatt andlig tillfredställelse. Samtidigt har försäljningen av antidepressiva medel skjutit i höjden. Mänskliga relationer har tagit stor skada: tilliten har minskat, äktenskapet och familjen befinner sig i en stor kris. Men det är i relationen med nära och kära de flesta människor finner sin största lycka och tillfredställelse. Alla som har hållit sitt lilla barn i famnen vet det.

Ekvationen en snabbt växande global befolkning+ekonomisk tillväxt med en konsumistisk livsstil+begränsade naturresurser går hursomhelst inte ihop. Så vi tvingas rimligen tänka om snart även om vi skulle tycka att konsumtionssamhället är en höjdpunkt för mänskligheten.

Är jämlikhet ett problem? Platon menade att harmonin i en organisation inte hotades om skillnaden mellan de bäst ställda och de sämst ställda låg på 6:1. JP Morgan sade 1923 att det låg på 20:1. Idag ligger det ofta på 500:1 eller tom 1000:1 i multinationella företag och globala banker, när man jämför exempelvis en städare med en VD. Om man ser ett värde i social harmoni så tror jag att vi har ett mycket stort problem här.

Filmen kritiserar den neoklassiska skolan i nationalekonomin och rekomenderar oss i stället att studera klassiska teorier som var förankrade i verkligheten, istället för att leva i en fantasivärld byggd av abstraktioner och önsketänkande. Det finns alltså en slags politisk korrekthet även inom ekonomin som gör att den här filmen riskerar att marginaliseras, särskilt i USA, på samma sätt som invandringskritiker marginaliseras när de pekar på det orealistiska önsketänkandet som är rådande där.

Det är en klart sevärd dokumentär.

 

Kan ses här: [klick]