Elmer Pendell var befolkningsexpert och professor i sociologi. En av hans böcker, som har blivit en klassiker inom sitt område, har den aktuella titeln "Why Civilizations Self-destruct". Den har nyligen översatts till svenska med titeln "Civilisationernas självmord".
Det har funnits många civilisationer genom människornas historia: Egypten vid Nilen; vid Eufrat och Tigris paraderade de sumeriska, babyloniska, assyriska och kaldeiska civilisationerna förbi. Kinas civilisationer verkar ha varit varit rytmiska i sina uppgångar och fall, på samma sätt som civilisationerna i den bördiga halvmånen. Mayaindianerna verkar dock bara ha haft en blomstring för att sedan slockna. Civilisationernas rytmiska natur är fascinerande. Varför slocknar de?
Några teorier om civilisationernas självmord
Elmer Pendell tar upp några teorier om varför civilsationerna går under. En teori som har förts fram av W.C. Lowdermilk går ut på att civilisationer dör då deras jordbruk förstörs . Då erosion för bort jordmånen eller slammar igen vattentillgångarna, hamnar samhällsordningen till slut i ett desperat trångmål. Det hände exempelvis i det gamla Mesopotamien.
En annan teori som framförts av Brooks Adams är att civilisationer går under på grund av en ökande centralisering av makten. När makten är utspridd får felaktiga beslut endast lokala effekter, medan ett felaktigt beslut på riksnivå kan utgöra en fara för hela samhället. Pendell nämner inte massinvandringen, vilket antagligen beror på att hans bok är från mitten av 70-talet. Men att gränserna öppnats är ett exempel på ett politiskt beslut som inte bara har fattats för en nation, utan för hela västvärlden, från USA till Europa och Australien. Vad kommer den politiken få för följder på lite längre sikt?
I "Family and civilization" hävdar dr. Zimmerman att civilisationens förfall är ett resultat av familjens upplösning. Män, fruar, söner och döttrar blir så oberoende av varandra och samtidigt så fjärmade från varandra i sina intressen, att familjen bryts sönder och med den civilisationen.
Dr. Joseph Unwin pekar i "Sex and Culture" på en positiv korrelation mellan prestationer och sexuell avhållsamhet. Då en civilisation ger upp sin sexuella disciplin förlorar den sin energi och dess bedrifter minskar. Samhällenas bedrifter är, enligt Unwin, proportionella "mot den grad av återhållsamhet de har fått uthärda." Unwin ser monogami som en sorts sexuell återhållsamhet och anser det vara det enda alternativet till den slumpmässiga sexuella promiskuitet som har varit rådande hos många primitiva stammar. Civilisationens fall ser ut så här, enligt Unwin: Efter att den har blivit framgångsrik blir den alltmer sexuellt tillåtande och förlorar på så vis sitt sammanhang, sin drivkraft och sitt syfte.
Allt detta för tankarna till Oswald Spengler som liknade civilisationen vid en organism och jämförde dess stadier vid årstidernas gång. Under våren är den organiserad kring jordbruket. Då den har nått fram till sin höst är den till stor del inriktad på industriproduktion och byggande av jättelika kulturella tomrum som kallas världsstäder. Sedan kommer vintern och den går under.
Civilisationernas självmord, enligt Elmer Pendell
Hjärncellerna är lika ärftliga som andra celler; de uppstår inte ur tomma intet. Enligt Elmer Pendell är orsaken till civilisationens uppgång en ökning av förmågan att lösa problem. Han menar att istiderna var viktiga läromästare för våra förfäder. "Istiderna var hårda lärare som ständigt ställde frågor på liv och död. Var en stam för långt norrut? Hade dess medlemmar passande skydd för vintern? … Ur arvshygienisk synvinkel, höjde det ogästvänliga klimatet intelligensnivån hos de överlevande tillräckligt mycket för att bana väg för civilisationen." (s. 70) Det är alltså det obarmhärtiga naturliga urvalet som gör att den problemlösande förmågan når en sådan nivå att civilisationen blir möjlig.
Men ökningen av intelligensen avtar senare därför att civilisationen betonar samarbete och skyddar människor utan åtskillnad. Man behöver inte längre karaktärsfasthet och intelligens för att överleva.
De vars tankeförmåga är trög brukar ha högre födelsetal än de klyftigaste medlemmarna av samhället. När den darwinistiska utgallringen upphör i civilisationen blir de förras avkomma mer talrik än de senares. Detta leder till en nedgång i den genomsnittliga intelligensen. Civilisationen kan dock fortsätta att utvecklas långt efter att intelligensen har börjat sjunka. Det beror på att civilisationen har ackumulerat metoder och sätt att leva som fortsätter att fungera ett tag. Även om en allt mindre del av befolkningen är intelligent och kreativ så blir deras uppfinningar ändå imponerande. Den tidsmässiga eftersläpningen mellan att intelligensen tynar av och civilisationens förfall döljer hur beroende civilisationen är av mänsklig intelligens. Den yttre glansen lyckas för en tid dölja den inre rötan, men så småningom faller bygget samman.
Pendells teori motsäger inte nödvändigtvis de andra teorierna som diskuteras, utan kompletterar dem med ett biologiskt perspektiv: "Det krävs bättre än genomsnittliga hjärnor för att förstå sambandet mellan att bränna ner en snårskog i Ohio och att öka höjden på en flodfördämning i New Orleans." (s. 97)
För närvarande skaffar västerlänningar för få barn och försöker kompensera det ekonomiskt med invandring av andra folkslag. Men ur Pendells perspektiv kan man fråga sig vilken nivå invandrarna håller när det gäller den problemlösande förmågan? I mellanöstern och norra afrika har det tidigare funnits imponerande civilisationer, men de gick ju under på grund av processen som Pendell beskriver.
Finns det något man kan göra för att hejda fördumningsprocessen? Tvångssteriliseringar har dåligt rykte och få skulle nog stödja en sådan politik i dagens Sverige. Men det finns andra möjligheter. I Singapore infördes exempelvis ett eugeniskt program på 80-talet, där universitetsutbildade kvinnor gavs ekonomiska och sociala incitament för att gifta sig.
Relaterat:
Dr. Phil. Helmuth Nyborg – IQ, immigration and Europe’s future (klick)
Om skribenten: Joakim Fredriksson
