Den kulturmarxistiska revolutionen – Del 2

Åsiktskorridoren, Debatt, Ideologi, PK, Samhälle

För att förstå varför de idéer som idag representeras av våra institutioner kunde få genomslag måste man gå tillbaka till 1910-1920-talet och till Frankfurtskolan samt dess grundare. ”Frankfurtskolan är en nymarxistisk skolbildning inom tvärvetenskaplig samhällsteori som växte fram vid Institutet för socialforskning i Frankfurt från 1930”, finner du att läsa på Wikipedias sida om ämnet. Skolan grundades av ett antal marxister med den gemensamma nämnaren att de ansåg att en världsrevolution i Västvärlden endast var möjlig genom kulturkamp. Skolan var ursprungligen tänkt att döpas till Marxistiska Institutet men för att väcka mindre uppmärksamhet valde man instället att kalla skolan Institutet för socialforskning.

De olika aktörerna inom Frankfurtskolan hade en sak gemensamt, nämligen skapandet av kritisk teori. Begreppet bygger på att kunskap aldrig är neutral utan ideologisk och värdeladdad. Mina tankar går osökt till den västerländska journalistkåren som verkligen tagit till sig denna tes. I korthet leder inte begreppet till något annat än sönderfall och nihilism då begreppet går ut på att alla värden skall ifrågasättas, och då menar jag alla värden. Detta är det kanske mest grundläggande steget när det kommer till nedbrytningen av det västerländska arvet. Det är utifrån kritisk teori som vänstern får sina idéer om att diverse minoriteters intressen och idéer är viktigare än majoritetens. Eftersom majoritetens idéer är de dominerande så måste dessa per definition ifrågasättas (också kallat normkritik).

Begreppets upphovsman var den tysk-ungerske kommunisten Georg Lukács. Lukács var ideologisk frände med den italienske kommunisten Antonio Gramsci som ansåg att en marxistisk världsrevolution endast var möjlig genom nedbrytning av den västerländska civilisationens kultur. Gramsci ansåg också att världsrevolutionen hade misslyckats på grund av mannens svaghet och denna svaghet berodde på att mannen är en produkt av ett kapitalistiskt samhälle. Gramsci ansåg att mannen ”är en produkt av historien och inte av naturen”, samt att det inte fanns någon annan förklaring till varför socialismen inte redan hade slagit igenom överallt.

Utöver att avslöja marxismens extremt egalitära grundsyn på människan så hade han både rätt och fel. Fel därför att det var just människans naturliga arv som gjorde världsrevolutionen omöjlig, på grund av människans naturliga lojalitet till familj och folk. Rätt, därför att han trots denna felaktiga ståndpunkt lyckades komma fram till den, utifrån hans synvinkel, rätta slutsatsen, genom att inse att en nedmontering av traditionalistisk kultur kan motverka effekterna av denna lojalitet.

Lukács tog till sig Gramscis teori och drog slutsatsen att den gamla vänsterns materialism inte inte räckte för att uppnå marxismens mål. Istället ansåg han att marxismen bör användas till att dekonstruera samhället självt genom att ta bort ”status quo” i människans medvetande. Hur skulle annars revolutionen kunna äga rum om människan var nöjd med sin tillvaro? Lukács idéer blev snabbt populära inom vänstern, vilket gav honom posten som kulturell kommisarie i Ungern efter att kommunistledaren Béla Kun tagit makten i landet efter den Ungerska revolutionen 1919. Under sin tid som kommissarie introducerade Lukács radikal sexualundervisning till Ungerns skolbarn, den första i sitt slag. Lukács försvarade sitt agerande med de berömda orden: ”A worldwide overturning of values cannot take place without the annihilation of the old values and the creation of new ones by the revolutionaries”.

Béla Kuns tid vid makten blev dock kortvarig. Redan inom ett år hade reaktionära krafter under amiral Horthy tagit makten och Lukács tvingades i landsflykt till Sovjetunionen. Lukács lyckades likväl fortsätta med sitt kulturradikala arbete genom vännen, och finansiären, Felix J. Weil som kan beskrivas som den tidens George Soros. Weil använde sin fars förmögenhet till att grunda det som skulle bli Frankfurtskolan.

Frankfurtskolan lyckades sedermera locka till sig fler nya namn så som Max Horkheimer, Erich Fromm, Theodor Adorno och Herbert Marcuse. Trots deras höga intellektuella nivå så kunde dessa herrar ha förblivit bortglömda om det inte vore för att Adolf Hitler tog makten i Tyskland 1933. Då dessa herrar var både judar och kommunister var de tvungna att fly utomlands. Gruppen hamnade efter ett tag i USA där de slog sig ner vid Colombia University. Universitetet ansåg att de behövde ny luft under vingarna och tog därför tacksamt emot dem. Frankfurtgruppen lyckades snart nå en dominerande ställning både inom Colombia University och den akademiska världen i sin helhet.

Av en ren tillfällighet hade Adolf Hitler gjort hela världen en otjänst då flytten till USA skulle visa sig vara exakt vad kulturmarxisterna behövde för att kunna sprida och popularisera sina idéer. Frankfurtgruppen red på vågen av det amerikanska frihetsidealet, en idé de själva förkastade och motarbetade. Visst är det ironiskt att marxismens största seger skulle bli i USA, det på ytan kanske minst socialistiska landet i världen?

Amerikanerna hade uppfattningen att de som immigrerade till deras land gjorde det för att de drömde om friheten och de amerikanska livsmöjligheterna, att de ville bli som dem. De kunde inte ha haft mer fel om Frankfurtgruppen vars enda målsättning var att förstöra och riva ner, aldrig att bevara och bygga upp. Andrew Breitbart, den legendariske grundaren av den betydelsefulla nyhetssajten Breitbart, beskriver kulturmarxisterna och deras klientel som 1930-talets Curt Cobain, ständigt deprimerade, nihilistiska, oförmögna att njuta av det paradis som efterkrigstidens amerikaner upplevde.

Under 1950 -och 60-talet fortsatte Frankfurtskolans idéer att sprida sig genom USA:s universitetsvärld. Av de tidigare frontfigurerna inom skolan var det en person som blev alltmer framstående med tiden, Herbert Marcuse. Marcuse gick med i Frankfurtskolan 1933 och blev snart en av skolans ledare. Under kriget arbetade han under Franklin D Roosevelt med antinazistisk propaganda samt inom underrättelsetjänsten. Efter kriget gav han ut publikationen Eros & Civilisation, ett verk byggt på Wilhelm Reichs teorier . Marcuses timing kunde inte bli mer perfekt. Det var nämligen nu som baby-boom-generationen började växa upp, en generation sprungen ur depressionens -och världskrigets hjältar, men som själva hade fått privilegiet att växa upp under stabila och goda ekonomiska former. Vänstervridna fyrtiotalister började lista Marcuse som en av sina viktigaste inspirationskällor vid sidan av Marx och Mao. Tillsammans bildade de tre M:en; Marx, Mao och Marcuse, den nya vänsterns tre grundpelare. Runt om på olika universitets campus började ungdomar ta till sig Marcuses radikala sexualmoral, en förlängning av den som Georg Lukács aldrig lyckades lansera i Ungern några decennier tidigare.

I korthet kan man säga att Eros & Civilisation lade grunden till den sexuella revolution som skulle äga rum i slutet på 1960-talet, ett drygt decennium efter att boken publicerades för första gången. Den moderna människans syn på familj och sexualitet kan i rakt nedstigande led härledas till Marcuse och Reich. Enligt Breitbart var dock inte Marcuse mannen bakom vänsterns själva maktövertagande då han var alldeles för öppen med sina intentioner. Han var snarare en marknadsförare av kulturmarxismens idéer, precis som Pat Buchanan och Paul Gottfried varit för paleokonservatismen, eller för den delen Richard B. Spencer och Daniel Friberg varit för identitära idéer och den alternativa högern som idag växer fram.

Men det slutar inte här. Även om Marcuse och hans kumpaner var skarpa teoretiskt, och Marcuse en duktig marknadsförare, så var det inte här det största genomslaget ägde rum. Marcuse allena kan inte förklara hur vänstern lyckats erövra i princip varenda institution i hela Västvärlden. Förklaringen kommer i nästa del av Den kulturmarxistiska revolutionen som kommer att handla om hur vänstern rent praktiskt och taktiskt tagit över samhällets institutioner samt hur de skapande begreppet repressiv tolerans, mer känt som politisk korrekthet.

Gästskribenten driver bloggen The Swedish Paleocon, och går också att följa på Twitter. Ett av bloggens syften är att förmedla Pat Buchanans budskap till en svensk publik.