Den 20 januari i år proklamerade Statistiska Centralbyrån att ”vi” nu är 10 miljoner invånare i Sverige. Med detta ”vi” åsyftar man uppenbarligen den, ur etnisk synvinkel, disparata biomassa som har tilldelats en folkbokföringsadress i Sverige. Att detta ”vi” enbart är en statistisk konstruktion visar all data. De etniska svenskarna står inte ut med mer än 3,1% icke-européer i sina bostadsområden, innan de flyr fältet. Så liten är alltså identifikationen och sammanhållningen hos detta ”vi”. Den etniskt svenska identiteten är inte diffus eller mystisk, men den är undertryckt. Den är så undertryckt att Sveriges Television på sin hemsida understår sig att skriva att det nu finns 10 miljoner svenskar i landet, och att den tionde miljonte svensken mycket väl kan vara en somalier…
Men hur många etniska svenskar finns det egentligen i Sverige idag? 2016 fanns det enligt SCB 1165384 män med utländsk bakgrund, 1154918 kvinnor med utländsk bakgrund, 3847963 män med svensk bakgrund och 3826888 kvinnor med svensk bakgrund.
Frågan är komplex. Enligt officiell statistisk var cirka 7,67 miljon av landets 10 miljoner invånare av svensk bakgrund, resterande ~ 2,32 miljoner var av utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund menar man någon som är född i utlandet, eller någon som är född i Sverige av två utrikes födda föräldrar. Svensk bakgrund har den som är barn till minst en inrikes född person. Det rör sig med andra ord om helt oanvändbara kategorier, inte bara för att mäta landets etniska sammansättning, utan för i princip alla demografiska övningar. Enligt de här definitionerna är en halvgambian svensk, medan en inrikes född person med två finlandssvenska föräldrar klassas som utlänning – det blir absurt. Lägg där till tredje generationens invandrarna vilka börjar bli allt fler. Kulturellt, och i fråga om identitet, kan man inte säga annat än att tredje generationarna är av sina föräldrars etnicitet, men på pappret är de lika svenska som Kalle Svensson.
Allt detta till trots är siffran 7,7 miljon inte orimlig som riktmärke för antalet svenskar i Sverige. Trots att siffran innehåller en del tredje generationens invandrare, och vissa som till hälften är svenskar och till hälften icke-européer – så innehåller samtidigt kategorin ”utländsk bakgrund” en betydande andel assimilerbara invandrare av europeisk härkomst, nordbor inte minst.
Jag ska nu komma med en djärv förutsägelse: Om 25 år kommer massinvandringen till västvärlden inte längre vara en stor politisk fråga. Den kommer att ha upphört. Alla trender pekar på det, både realpolitiska och metapolitiska. Denna förutsägelse ska förvisso inte tolkas som en frisedel för att slå av på takten i oppositionsarbetet. De som vill oss illa vilar aldrig, och därför får aldrig vi vila. Men som saker ser ut idag, ska det mycket till för att närapå noll-invandring från den underutvecklade världen, inte ska vara ett faktum inom en relativt snar framtid.
Men har vi egentligen löst några problem genom att stoppa invandringen? En betydande andel av Sveriges befolkning kommer, vid den tidpunkt invandringen stoppas, bestå av högfertila, radikalt annorlunda, icke-svenskar. Många av de problem som vi associerar med vissa invandrargrupper idag, såsom våldtäkter, kriminalitet, terrorism med mera, kommer om möjligt vara ännu värre i framtiden; detta i takt med att de här gruppernas oförmåga till ekonomisk integration blir smärtsamt uppenbar för var och en, inte minst för dem själva. Incitamentsbaserad återvandringspolitik måste såklart vara en del av lösningspaketet, men hur långt det kommer att räcka är osäkert. En mer principiell repatriering kan uteslutas, med mindre än att hela den internationella världsordningen omstöps radikalt.
Ytterligare en faktor är den stagnerade svenska fertiliteten. Den kohorta fertiliteten bland inrikes födda kvinnor i Sverige ligger på runt 2.0 barn. Om man därtill för de svenskor som väljer att skaffa barn med icke-européer – så innebär det att de etniska svenskarna är på utdöende, om än i en mycket långsam takt. Invandrargrupperna har å sin sida en hög fertilitet. Irakierna har en fertilitet på 3,2 barn per kvinna, motsvarande för Somalierna är 3,9 barn per kvinna. Andelen irakier i Sverige är för tillfället 185.000 personer, denna siffra kommer att mer än fördubblas om 50 år, och närma sig 400.000. Andelen somalier i Sverige är för närvarande runt 87.000, om 50 år kommer deras antal ha ökat till runt 350,000 personer. Fertilitetstrenderna ligger i stort sett fast även för andra generationens invandrare. Och betänk att det här bara är två exempel.*
Det finns ingen väg runt det, en central del av Sveriges reconquista måste ske med hjälp av livmodern. Vissa invänder att det inte är realistiskt att svenskarna, med dubbelarbete och vardagspussel, ska kunna konkurrera med de ledigt kringflackande somalierna i bebistävlingen. Inte heller jag tror att det är realistiskt, men den goda nyheten är att vi inte behöver matcha somaliernas fertilitetssiffror för att vinna, vi behöver bara öka vårt barnafödande med runt 0,5 barn per kvinna. Hade svenskarna haft en fertilitetsgrad på 2,5 barn skulle vi (teoretiskt sett) på 50 år kunna öka vår andel av befolkningen till närmre 10 miljoner, om inte mer. De övriga etniciteterna har en relativt liten grundarpopulation, vilket betyder att det i princip skulle vara omöjligt för dem att komma i kapp den expanderande etnosvenska populationen, även med hänsyn tagen till den relativt sett högre fertiliteten.
Allt som krävs är bara en liten förskjutning från tvåbarnsnormen. Det räcker att hälften av alla svenska kvinnor i genomsnitt skaffar ett barn till. Det är fullt görligt! En ung befolkning har också många andra fördelar. En befolkning med en hög medelålder är ofta seg och konservativ, en ung befolkning är agressiv och hungrig. Medelålders barnlösa batikhäxor kommer ha begränsade utsikter att saluföra sitt trams, med en stor ung manlig befolkning som värnar sina egenintressen. En ung befolkning, är en revolutionär befolkning.
Så gör nu din del. Står du i begrepp att bilda familj, skaffa då minst ett barn mer än du hade tänkt dig från början. Är du småbarnsförälder, tala positivt om barn och familj med dina småttningar. Lär dem att familj kommer först, och att barn är en dyrbar skatt – detta är särskilt viktigt om du har döttrar. Är du förälder till vuxna barn, gör klart för dem att du vill ha barnbarn. Uppmunta och stötta människor i din närhet som skaffar många barn. Bidra till att göra stora familjer högstatus.
Och som avslutning skulle jag vilja citera Esaias Tegnérs dikt Svea, som en påminnelse om hur vi i Sverige alltid har haft en tradition att vända stora motgångar till segrar:
Låt, Svea, dina berg fördubblad ge sin skatt,
låt skörden blomstra opp i dina skogars natt.
Led flodens böljor kring som tamda undersåter,
och inom Sveriges gräns erövra Finland åter!
* Beräkningarna är svepande, hänsyn har inte tagits till andelen fertila kvinnor i grupperna, mortalitet, med mera.
Gästskribenten driver bloggen Biopolitik, med fokus på biologi, demografi, sociologi, kultur och politik – och skärningspunkterna där emellan.
Om skribenten: Gästskribent
