Förhoppningar på Alternativ för Sverige

Aktuellt, Åsiktskorridoren, Debatt, Ideologi, Inrikespolitik, Invandringspolitik, Konservatism, Kultur, Media, Metapolitik, Politik, Rekommenderat, Samhälle, Sverigedemokraterna, Utrikespolitik, Vänstern

  • 86
    Delningar

Nu är det valår och då kan det vara intressant att ta en närmare titt på partiutbudet. Ett parti som redan är omdiskuterat trots att det inte officiellt är lanserat än är Alternativ för Sverige som är sprunget ur gamla Sverigedemokratisk ungdom.

Än så länge finns det inget konkret partiprogram att tillgå och utgå ifrån, men i mailet som skickades ut för att få in namnunderskrifter till partilanseringen nämndes ett antal signifikanta ställningstaganden som att: ”Höja straffen”, ”Stoppa asylinvandringen”, ”Sänk skatterna”, ”Rusta upp försvaret”, ”Stoppa feministiskt trams”, ”Ordning och reda i skolan” och ”Lämna EU”.

Om vi utgår ifrån att detta utkast representerar Alternativ för Sveriges kärnfrågor så låter det som en solid och lovande idégrund, och jag tror att det finns goda chanser för partiet att påverka, kanske inte huvudsakligen parlamentariskt initialt, utan primärt som metapolitisk aktör inom det svenska politiska och mediala landskapet där jag tror att de kan göra som mest nytta genom att bidra till att desinficera det svenska åsiktsmonopolet via spridning av sunda idéer och värderingar.

Jag har förhoppningar på AfS, jag tror att om de spelar sina kort rätt så har de en unik chans att nå ut, speciellt till den svenska ungdomen på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. Jag förutsätter att man ser yngre väljare som sin huvudsakliga målgrupp (tillsammans med missnöjda sverigedemokrater) och utarbetar en specifik strategi för att appellera till dem.

Några saker som talar för att man framgångsrikt ska kunna göra detta är den tidigare ackumulerade erfarenheten från just ungdomsverksamhet som de ledande företrädarna från gamla SDU samlat på sig genom bland annat skolbesök. Den erfarenheten kan appliceras på det nya partiet och användas i den kommande valrörelsen. Att vara ute på skolbesök och träffa svenska ungdomar ska inte underskattas då det bidrar till en alltid färsk och uppdaterad bild av verkligheten som den faktiskt ser ut just nu, vilket underlättar identifieringen av problem eftersom skolan på många sätt är ett samhälle i miniatyr. Existerar ett problem där, kommer det också existera i samhället som stort inom en snar framtid. Det är också en ypperlig plats att märka av den allmänna politiska stämningen i landet, och vilka idéer som börjar slå rot och bli populära, vilka det sedermera går att utforma taktiska strategier ifrån.

Att använda relevanta kontemporärpolitiska trender, nationellt som internationellt kan vara en effektiv strategi att använda sig av, vi har redan sett detta från många högerorienterade grupper som tagit energi och inspiration från Brexit och Trump, men trender bör också närmas med en viss försiktighet, att börja kompromissa med viktiga ideal för att göra snabba politiska poäng bör undvikas. Sverigedemokraterna kan figurera som ett varnande exempel på detta, som länge försökt använda sig av den rådande kulturmarxistiska politiska korrektheten för att göra politiska poänger, bland annat så har man använt feminism som ett slagträd mot islam bara för att feminismen just nu genomsyrar hela samhället och är populärt. Istället hade det var betydligt bättre att lyfta fram traditionella könsroller som något positivt och lockande och de moderna kvinnliga idealen som att prioritera karriär före familj som något osunt och egoistiskt, oavsett hur islam ställer sig i frågan.

En fördel Alternativ för Sverige kommer ha, som kommer hjälpa dem avsevärt rent metapolitiskt är det faktum att för gemene man så kommer de ses som sverigedemokrater, och idag är inte det särskilt uppseendeväckande. Det betyder i praktiken att man kommer att kunna ”komma undan” med att bedriva en väsentligt mer radikal politik än vad som annars vore möjligt. Därmed kommer man kunna åtnjuta det bästa av två världar; både acceptansen som kommer med att förknippas med ett riksdagsparti (man kommer förmodligen inte bli refuserade att besöka exempelvis skolor) samtidigt som man inte är låsta till SD:s ideologiskt begränsande skygglappar och därför kan lyfta frågor som annars skulle ses som för extrema.

Detta kommer i metapolitiska termer innebära en reell möjlighet att flytta det så kallade Overton-fönstret (spännvidden av idéer som tolereras av allmänheten i den offentliga diskursen) utan att samtidigt bli stigmatiserade. Att flytta Overton-fönstret, och därmed radikalisera den offentliga debatten är på många sätt viktigare än att få igenom ett politiskt beslut, i alla fall om man tror på teorin att åsikter som accepterats som vettiga av allmänheten tillslut blir politik, och inte tvärtom.

En sak som också är angenäm för AfS är det faktum att det existerar ett enormt vakuum inom svensk politik; det finns en kolossal uppsjö av viktiga frågor som inget riksdagsparti driver. Därför tänker jag gå igenom ett antal viktiga och realistiska punkter samt förslag som jag har förhoppningar på att Alternativ för Sverige väljer att driva eller uppmärksamma i sin politik:

Motstånd mot det kontantlösa samhället

Att det svenska samhället kommer att utvecklas till ett kontantlöst samhälle accepteras allmänt som ett naturligt fenomen, och ingen opposition mot detta finns bland de etablerade partierna. Många yngre personer handlar idag bara med kontokort och reflekterar inte över de ödesdigra konsekvenserna ett veritabelt kontantlöst samhälle kommer ha. Ett kontantlöst samhälle innebär i praktiken mer makt till bankerna, mer kontroll och övervakning av befolkningen samt en ökad åsiktsförföljelse av regimkritiker. Staten och bankerna vill inte att medborgarna ska använda sig av kontanter då transaktioner som sker med kontanter i mycket högre grad förblir anonyma och slipper mellanhänder. Övervakningen av precis vad vi köper gör det också lätt att i framtiden kriminalisera regimkritiker som kanske handlat systemkritisk litteratur eller överfört pengar till en ”extremistisk” organisation. Frågan om det kontantlösa samhället måste uppmärksammas.

Utforma en svensk variant av de amerikanska migrationspoliserna ICE

I USA existerar det en specifik polisstyrka som heter U.S. Immigration and Customs Enforcement (ICE) som har i uppgift att lokalisera, gripa och sedermera deportera människor som befinner sig illegalt i landet. Detta är ett lysande exempel på en enkel politisk lösning som skulle kunna importeras till Sverige. Det är helt logiskt att det borde existera en resolut polisstyrka som ska beivra olaga intrång och vistelse i landet, det är helt absurt att illegala invandrare kan vistas på offentliga platser och till och med kan hålla demonstrationer, ibland i sällskap med svensk polis. Detta är också ett förslag som skulle vara helt oproblematiskt för vanliga normala svenskar som partiet vill tilltala.

Stoppa diplomat/biståndskriget mot andra nationer

Den svenska staten finansierar via biståndsmyndigheten SIDA flera subversiva icke-statliga organisationer, kallade NGO:s (non-governmental organisations) med målet att underminera eller ta makten i länder som enligt Sverige inte delar vår progressiva värdegrund. Svenska skattebetalare tvingas därför att finansiera omstörtande verksamhet i länder som Ryssland, Ungern, Vitryssland, Polen, Slovakien och Balkan bland annat, det kan exempelvis handla om utbildning av regeringskritiska journalister (Vitryssland), opinionsarbete för liberalisering av abortlagar (Polen) och juridiskt stöd till etniska minoriteter och HBTQ-personer (Ryssland). Ett avskaffande av myndigheten löser problematiken.

Ett ställningstagande mot pornografi

Pornografi är helt normaliserat i dagens Sverige och ifrågasätts i regel aldrig på något plan i samhället varken av politiker eller andra profiler, och dess skadliga effekter talas det väldigt sällan om, därför vore det på sin plats med något slags generellt ställningstagande mot pornografi. Hur det ska se ut, och om det ska ta någon juridisk form kan diskuteras, men jag tror att det är väldigt viktigt med positiva förebilder som kan problematisera pornografin då den är så pass accepterad som den är, och de positiva förebilderna skulle AfS kunna vara.

Legalisering av vapen i större utsträckning än idag

Sverige har redan relativt liberala vapenlagar i jämförelse med andra länder, men de bör liberaliseras ytterligare. Tillåt svenskar att försvara sig själva och sina familjer. Exakt till vilken grad och hur är inte intressant, det viktiga är att lyfta frågan då röster börjat höjas om en allmän inskränkning av den rådande vapenlagstiftningen.

Abortfrågan

Sverigedemokraterna har tagit upp frågan om att ”normalisera” abortlagstiftningen till en europeisk standard och därmed sänka den svenska översta gränsen för abort, det är en bra början, ett naturligt steg efter det vore att förespråka ett helt avskaffande av de statliga sjukvårdssubventionerna för aborter och därmed få ner antalen. Att över huvud taget nämna frågan som parti skapar direkt en välbehövlig debatt.

Problematisera presstödet

Om svenskar gillar det som skrivs i Svenska Dagbladet, Flamman eller ETC så betalar de och prenumererar på tidningarna i fråga. Staten bör inte diktera vilka tidningar som ska erhålla ”stöd”.

Förstärkt nationell suveränitet, lämna övernationella organisationer

”Lämna EU” nämndes i utskicket och är en bra punkt, ett opinionsarbete för ett Svexit är viktigt, men ett absolut nej till NATO och på sikt ett utträde ur anti-nationalistiska FN vore också bra ståndpunkter. NATO-frågan är extra viktig eftersom i princip både oppositionen och regeringen spelar upp rysshotet för att legitimera ett NATO inträde. Genom insatserna i Libyen visade Sverige att vi i praktiken redan stödjer interventionistiska NATO-aggressioner, och det måste upphöra, det svenska försvaret ska skydda svenskar. Utgångspunkten bör vara sluta stödja allt NATO-relaterat, och sluta hetsa mot Ryssland som är en geopolitiskt stabiliserande faktor.

Belys skattefrågan

Det kan låta trivialt, men den svenska befolkningen är förmodligen en av de mest indoktrinerade när det kommer till förståelse av skattesystemets följder. Att öppet propagera för och bedriva opinionsarbete för markant sänkt skatt och de positiva effekterna det har på ett samhälle, genom en minskning av offentliga utgifter (exempelvis avskaffande av x-antal myndigheter och en minskning av byråkratin, tillsammans med ett EU-utträde) behövs.

Bejaka en politik som gynnar kärnfamiljen

Förutom ett motstånd mot feminismen som fragmenterar de naturliga könsrollerna och samspelet mellan kvinnor och män, bör även ett starkt ställningstagande för familjen som samhällets minsta byggsten befästas. Rent politiskt skulle Viktor Orban, och Ungerns konservativa social- och familjepolitik kunna fungera som föredöme, där bland annat skattelättnader för barnfamiljer samt sambeskattning för gifta par gynnar ett traditionellt leverne, samtidigt som det repellerar det moderna samhällets krav och lockelser. En annan viktig familjepolitisk fråga är rätten till hemskolning. Den svenska statens familjefientlighet måste exponeras mycket mer.

Någon form av återvandringspolitik

Att begränsa eller helt stoppa invandringen räcker inte idag, Sverige är redan ett mångkulturellt land med mångkulturella problem. Sverigedemokraterna har redan gett upp när det gäller att diskutera införandet av ett återvandrings- eller repatrieringsprogram, denna fråga är kanske den viktigaste när det kommer till metapolitiskt opinionsarbete. En stor del av befolkningen stödjer redan ett invandringsstopp, därför måste positionerna flyttas fram. Nu måste det sluta diskuteras om hur höga volymer vi ska acceptera in i landet, och börja diskutera hur höga volymer som ska ut. Denna fråga kan och bör AfS uppmärksamma på ett eller annat sätt. Konkret skulle de kunna börja med att förespråka att Migrationsverket ska annullera beviljade uppehållstillstånd x-antal år tillbaka, samt förespråka avskaffandet av bidrag till främlingar, då det skapar incitament för återvandringen. Det vore en bra början.

Stoppa inskränkningar av yttrandefriheten och övervakningssamhället

Avskaffa de lagar och regleringar som hotar rätten att yttra sig i Sverige, det vill säga lagar som hets mot folkgrupp. Även förvaltningsmyndigheter som Diskrimineringsombudsmannen bör inte existera. Staten bör heller inte kartlägga eller övervaka svenskar i Sverige, vilket innebär ett avskaffande av lagar som Ipred och FRA. En sådan linje motverkar också att Sverige utvecklas till en polisstat.

Sammanfattningsvis går det att konstatera att det bästa som Sverigedemokraterna än så länge har åstadkommit är att påverka debatten, och det kan Alternativ för Sverige fortsätta med. Förhoppningsvis kan de även mobilisera den svenska skolungdomen på ett sätt som nuvarande SD helt har gett upp om, och sprida positiva politiska idéer till dem som på sikt kan slå rot och manifestera sig politiskt. När ett konkret partiprogram kommer, så ska det bli intressant att analysera detaljfrågorna mer ingående.


  • 86
    Delningar