Tyvärr utgår diskussionen om vem som är rasist från helt fel premisser, som har sin grund i en sammanblandning av normativa och deskriptiva begrepp.

Ett normativt begrepp beskriver hur något bör vara, hur man skulle vilja att något skulle vara. Med andra ord beskriver ett normativt begrepp ett förhållande i den moraliska sfären, inte något i den fysiskt beskrivbara världen. Denna del av verkligheten undersöks inom vetenskapsgrenar som moralfilosofi, delar av samhällsvetenskapen etc.

Ett deskriptivt begrepp beskriver å sin sida ett förhållande i den ”verkliga” världen, den vi beskriver med forskningsgrenar som fysik, kemi, biologi etc.

Begreppet ”rasism” tillhör den förra kategorin begrepp, d.v.s. det är ett normativt begrepp. Detta innebär att det inte är rasistiskt att hävda att det finns olika folkgrupper som har vissa biologiska säregenheter. Att t.ex. hävda att pygméer och sydostasiater är kortare än de flesta andra folk torde inte få speciellt många att höja på ögonbrynen. När läkemedelsföretag utvecklar läkemedel anpassade till olika folkgrupper, så gör de inte det för att de är ”rasistiska”, då läkemedel inte har med moral att göra. Inte ens om man säger att pygméer överlag är sämre än t.ex. massajer på att plocka ner saker från översta hyllan i kökskåpet, så gör man sig skyldig till rasism, allting annat lika. För förmågan att plocka ner saker från höga köksskåp (som är direkt relaterat till kroppslängd) har inget med en människas moraliska värde att göra.

Om man däremot hävdar att den som är kortare har ett lägre människovärde och mindre existensberättigande så hävdar man något som hör hemma i den moraliska sfären. Om man dessutom hävdar, att alla individer som ingår i en folkgrupp som har genomsnittligt lägre kroppslängd har lägre existensberättigande än individer i en grupp med genomsnittligt längre kroppslängd, då har man gjort sig skyldig till rasism.

Som vi kan se så implicerar ett deskriptivt förhållande inte en normativ värdering. Med andra ord innebär detta att det inte är möjligt att härleda moralpåståenden från faktapåståenden, eller vice versa. Detta inses lätt vid exemplifiering. Man kan inte härleda påståendet att världen är rättvis (eller orättvis), vilket är ett normativt påstående, från påståendet att vissa människor äger mer än andra, vilket är ett deskriptivt påstående. Om förmögenhetsskillnader är rättvisa eller inte, beror inte på huruvida de finns eller inte, utan vad man anser är rättvist.

De flesta verkar ha väldigt svårt att skilja mellan normativa och deskriptiva påståenden/begrepp, att skilja mellan ”är” och ”bör”. Därför kletas ofta begreppet ”rasism” på påståenden som är helt deskriptiva och personer som hävdar deskriptiva påståenden som beskriver folkgrupper beskrivs som ”rasister”, trots att de kanske t.o.m. explicit hävdar alla individers och folkgruppers likvärdighet i moraliskt hänseende. Detta är ett i grunden ett skadligt förhållande, då det hindrar oss från att diskutera faktiska, deskriptiva förhållanden i den verkliga världen och också att identifiera eventuellt verkligt existerande rasism. Vi måste därför avvisa alla försök till sammanblandning av deskriptiva och normativa begrepp vid diskussion och beskrivning av rasism, oavsett om sammanblandningen beror på okunskap eller illvilja.