Freud, Fromm, det moderna samhället

Filosofi, Marxism, Metapolitik, Samhälle

Få människor är helt obekanta med Sigmund Freud, och psykoanalysens betydelse för flertalet akademiska områden och tankemodeller, till och med inom politiken. Framförallt anses Freuds driftteori presenterar nycklar till att avslöja kollektivt och enskilt beteende och tankeriktning för moral och ideologi. I synnerhet bland marxistiska intellektuella ser vi upprepade gånger en återknytning till teorin, som en förklaringsmodell kring klass, självbild och attityder, så väl som ett analysverktyg riktade mot borgerlig hegemoni. En som särdeles inspirerades av Freud är Erich Fromm, känd som av tänkarna inom Frankfurtskolan, vilken idogt ville knyta samman drifterna med materialismen. Men Freuds teorier, inte minst hans strukturella teori, lockar även som plausibla svar på frågetecken i en högerinriktad konservativ kontext, och jag har tagit mig friheten att, delvis utifrån Fromm, går närmare in på detta.

I den strukturella teorin delas psyket upp i tre delar, vilka alla syftar till att förklara olika nivåer av behov, önskningar och beteenden. Då Fromm främst behandlar den första delen, kommer jag huvudsakligen också fokusera på den.

Detet (Id)

Först och främst, och även mest centralt, stöter vi på Detet; som är de primära, men primitiva, behoven och drifterna. Här figurerar bl.a. självbevarelsedriften, som via vitala imperativ och krav på omgående tillfredsställelse garanterar vår överlevnad. Här finner vi också sexualdriften, libido, som genom att återkommande väcka vår törst för lust säkrar vår fortplantning. Fromm lägger stor vikt vid distinktion mellan de båda kategorierna. Självbevarelsedriften är omgående och nödvändig, medan sexualdriften, enligt Fromm, går att framskjuta eller tillfälligt ersättas. Libidot är till sin karaktär ombytlig och kan kanaliseras att tillfredsställas genom en variation av stimuli.

Därmed får sexualdriften en elastisk karaktär som kan formas via anpassning till miljö, påbud och samhälleliga förutsättningar. Sexualdriften blir ömtålig för socialt inflytande och normer, och således nyttjbar av härskande krafter. Det är ur denna, sexualdriftens plasticitet, det följer att behov av sex enkelt kan ersättas av porr, behov av äventyr och spänning ersättas med simulatorer, behov av lycka ersättas med berusningsmedel och medicin, behov av självkänsla ersättas med konsumism, behov av att synas betydelsefull ersättas av exhibitionism via sociala medier, osv, osv. Med andra ord träder sakta en bild fram över hur människan fogar sin psykologiska natur efter det moderna samhällets artificiella ersättningsmedel för uråldriga evolutionära drifter.

Utifrån ovan nämnda distinktion presenterar Fromm även en kritik framförd av bland andra Bertrand Russel; att Marx teorier skulle landa i att människans främsta motivation vore en drift att förvärva finansiella medel. ”Förvärvsdrift” skulle således vara ett självändamål inom självbevarelsedriften. Fromm menar att denna absurda slutsats bygger på en kraftig missuppfattning. Istället för en grundläggande ”förvärvsdrift” menar Fromm att den monetära strävan efter förvärv snarare är uttryck för att blidka en narcissistisk drift, vilket i det kapitalistiska systemet formas genom beundrandet av rikedomen och den rike. Vi erkänns och erkänner oss själva genom vår ekonomiska förmåga och status. Med andra ord är inte ”förvärvsdriften” katalysatorn i en historisk materialism, utan snarare ett uttryck för sexualdrift riktad mot ansamlandets och spenderandets prestation och bekräftelse.

Även på denna punkt, oavsett synen på Marx, är det svårt att avslå Fromms analys. Mellan raderna pekar han, åter via Freud, ut det närmast maniska behovet av luxuöst införskaffande av nya produkter, varumärkesfetischism och kommersiell exponering, som blivit synonymt med medborgaren av det moderna samhället. I detta beteende ämna vi bevisa vår karaktär som attraktiv, för andra och oss själva, genom ett regelbundet uppvisande av resurser, finansiellt, men även socialt, genom att visa oss ha råd och insikt att hänga med i olika konsumtionstrender.

Slutligen bör också nämnas att vi i Detet återfinner aggressionsdriften, vilken Freud ansåg vara ett uttryck för dödsdriften, eller destrudo, ofta symboliskt gestaltad av dödsguden Thanatos. Denna drift leder oss mot destruktion, riktad mot andra eller oss själva. Här närs det blinda hatet mot personer, fenomen eller grupper, hämndbegär och skadeglädje. I det polariserade samhälle vi befinner oss i kommer aggressionsdriften inte minst till tals via politiska imperativ som presenterar narrativ om den västerländska människan och hans kulturella hemvists leda och ur det nödvändigheten av förintelse av traditionen, berättad av personer som utmålat sig själva som offer för dess påstådda tyranni.

Därmed kan vi fortsätta till de två andra följande nivåer av psyket som Freud presenterar.

Jaget (Ego)

Jaget är den del av psyket som utskiljer individen som ett suveränt medvetande, åtskiljt från den andre. Denna del har också förmågan att förstå sina behov rationellt, till skillnad från Detet, och därmed sätta dem i förbindelse till varandra. Det är här identiteten skapas, och även här kan konsumismen företräda en allt större roll, genom val och personlig stil. Det är också i detta stadium som Detets krav och lust, via realitetsprincipen, balanseras mot omgivningens krav på konformism. Med Jagets närvaro trycks normalt de drifter tillbaka som vi betraktar som sjuka, dåliga eller antisociala beteenden.

Jagets tvådelade natur av att delvis erkänna och identifiera Detets vilja, och delvis påtvinga drifterna in i en konform ram gör också att samhällets tillstånd får en stor betydelse för personens identitetsskapande. Här finner vi en ledtråd till den starka åsiktskonformism som kan uppkomma, inte främst av rädsla för utanförskapet, utan som kompromiss för Jagets ambivalens inför identifikationsprocessen. Genom att identifiera sig med en populär åsikt undviker man konflikten mellan den sociala driften och andra drifter.

Här kommer måhända begreppet ”sublimering” passande in i bilden. Sublimering utgör den term som Freud använder för att beskriva hur människan, när hon stöter på socialt förbjudna driftimpulser, omvandlar dem till andra uttrycksformer, för att undvika konflikten mellan driftens behov av tillfredsställande och det sociala normativet.

Kombinationen mellan en undertryckt aggressionsdrift och Jagets strävan att erkännas socialt  kan, som vi ofta ser exempel på, leda till att politiken kanaliserar och manifesterar aggression och förföljelse av oliktänkande i den kontext där det upphört att vara kontroversiellt. Det ser vi historiska exempel på, så väl som i dagens Sverige. Men också som, på ett mer abstrakt plan, ett uttryck för självdestruktion inom konstformerna och kulturen.

Överjaget (Superego)

Sista kategorin i den strukturella teorin är Överjaget som reflekterat tillåter oss att utifrån en moralisk kompass känna skam och skuld, rätt och fel, på ett djupare plan än utifrån jaget strävan efter acceptans och tillhörighet. Här kan vi givetvis uppleva ett mer påtaglig engagemang för att säkra pådyvlade normer och konventioner, men också, som många säkert känner igen, uppleva sig nödgade att ifrågasätta det upplevt dysfunktionella, även om det innebär personliga eftergifter. Överjaget blir en form av idealism som står över Detet och Jaget.

Här uppstår den verkliga konflikten inom psyket. Detet drar oss mot driften, Jaget dras oss mot vår persona, och Överjaget skuldsätter den som offrar den moraliska kompassen genom förljugenheten eller blind lydnad inför den egna driften. Men Freud ser för den sakens skull inte överjaget som synonymt med en transcendent fria vilja. De moraliska imperativen är arv från föräldrar eller förebilder och fadersgestalter, samt kulturen. Men det är fortfarande den del av oss som ligger närmast ett heroiskt utbrytande från något destruktivt som blivit normativt cementerat. Överjaget är vad som utgör vårt samvete.

Pin It
  • Hatzegopteryx

    Freud är en besynnerlig tänkare. Han blandar lysande insikt med hårresande smörja. Det beror på att hans intelligens förmörkades av kronisk neuros. Breven som Freud skrev till sin fästmö kastar ljus på hans personlighetsstörning (How Freud tried to break and remake his fiancée).

    Hans idé om sexualdriften såsom grundläggande är irrationell. Det innebär att alla andra kreativa uttryck utgörs av sublimerad sexualdrift. Man kunde tro att kroppslig överlevnad, införskaffande av föda och försvar av livhanken, vore mer grundläggande.

    Idag tycks de flesta freudianer mena att narcissismen är fundamental, nämligen driften att upphöja sig själv och sätta sig själv i centrum. Det är främst egopsykologin och post-freudianen Heinz Kohut som ligger bakom denna utveckling. Det är inte mindre tokigt. Motivet bakom att man sköter sig, skaffar ett jobb och tjänar pengar, torde ha mycket att göra med att man inte vill bli en belastning för andra. Vi är sociala varelser och vill inte framstå såsom förlorare som andra måste ta hand om. Det skulle dessutom minska chanserna att föra vidare de egna generna. Det handlar inte om att man vill sätta sig själv på en piedestal. Det vore också socialt förödande. Nej, vad som driver människan är multifaktoriellt och kan inte hänföras till en enda drift.

    H.

  • JB

    Det är alltid intressant med psykologiska förklaringar, och teorier, analyser och strukturella försök till förklaringar och åskådliggöranden av människan som varelse, och inte minst då människans psyke, (eller medvetande, som då skiljer sig från – djurs psyke – , men som ändå kan sägas inneha likheter i det att också människan måste äta, sova, försvara sig och fortplanta sig…)…

     

    Meningen som i texten säger: – Jaget är den del av psyket som förtingligar individen som ett suveränt medvetande, åtskiljt från den andre – , känns ändå som en något felaktig formulering, där just ordet – förtingligandet – av individen, blir motsägelsefullt… ….

     

    Detta därför att – Jaget – , svårligen kan låta sig bli beskrivet – som någonting som kan- förtingliga- , en individ, där Jaget vill beskrivas som det medvetandenivå som ger ett individuellt medvetande – …

     

    – Jaget – , det individuella jaget, är just istället är ett – subjektivt medvetande – , eller ett – personifierat medvetande – , ett- Jag – , som vill och som kan särskiljas från – ett Du – , ….och som därför inte kan beskrivas som någonting som – förtingligar – , utan tvärtom….

     

    Ett Jag som istället – gör levande – ..

    Alltså formar människan till en individualitet, särskild från – ett Du, som varje människa drivs till att utveckla genom sina egna val och steg, under de premisser, de förhållanden, och under den kulturella prägling, de ideal, de normer, det språk, den tradition, som återfinns i det samhälle och i den omgivning, som den enskilda individen växer upp i.. ….

     

    – Jaget – , formas tidigt genom att barnet börjar säga – Jag kan, jag vill, jag bygger, jag väljer, jag raserar, jag går, jag står, jag springer, jag tycker, jag tänker – , osv. ….

    Jaget – förtingligar- , alltså därför inte – individen – …

    Istället så – levandegörs individen – , genom just – Jagets framväxande – , genom sina val och sina handlingar, sina tankar, som också medvetandegör individens – jag – , för individen själv…

    Eller kanske kan man säga att Jaget – personifierar individen – , alltså formar den enskilda individens individuella – Jag – , såsom just ett subjekt, alltså såsom just – en enskild person – ..En enskild person, som ändå är och blir präglad och formad av sin kulturs ideala ideal, och som också nödgas förhålla sig till sin omgivnings kulturella språk…

     

    Människan, till skillnad från djuren, kan ju i sitt medvetande tänka och göra sig föreställningar både framåt och bakåt, både uppåt och nedåt…

     

    Dvs., människan kan göra sig föreställningar i både en framtid och i en dåtid..

    Medvetandet kan då röra sig både i en Uppåtgående riktning, till ett – Oändligt ocht Evigt liv – , t ex då i en – Oändlig och Evig Himmel – , .och även då också i en – Nedåtgående riktning – , dvs., till en – Oändlig och Evig död – , i en begränsad och påtaglig – jord – ….

     

    Människojagets medvetande är inte begränsat till att kunna befinna sig endast i en – nutid – , alltså endast till – nuet – , eller endast till – tid och rum- , såsom djurens medvetande till stora delar är…

     

    Att därför skapa en – kultur – , som är fokuserad till – endast nuet – , (eller till ett ideal om – lev för stunden – !), är att vilja gå emot människans natur…

     

     

    Eller det skulle kunna beskrivas vara som att vilja försöka förstöra människans – medvetande – , eller kanske att vilja bryta ned människans – själ – , till förmån kanske då för en konsumtionsindustri och dess möjligheter till höga försäljningssiffror?..

    Vem vet…

    • Du har rätt i att förtingliga var ett klantigt, vilseledande ordval i sammanhanget. Det var menat att användas i betydelse: konkretistisk av, som du beskriver, att Jaget medvetandesgjorts om sin existens som åtskiljd från den andre. Det är alltså inte förtingligande i betydelse förvandlats till objekt som avses. Men jag kan definitivt förstå i efterhand om det framstår så.

    • Jag ändrade meningen nu.

  • zeno

    du hade ju en blogpost om våra dagars slaveri – som kanske inte skiljer sig alltför mycket från forna dagars slaveri eller träldom – förutom hyckleriet från godhetsknarkarna då förstås…

    du såg väl detta?

    http://edition.cnn.com/2017/11/14/africa/libya-migrant-auctions/index.html