Nyzeeländske K.R. Bolton är en av de mest intressanta antiliberala teoretikerna i vår tid. Han har skrivit om allt från ”den psykotiska vänstern” och ”revolutioner” sponsrade av penningstarka intressen till peronismen och bankväsendet. Bolton har ett återkommande intresse för det ekonomiska systemet och den sociala högerns alternativ till det (social kredit, distributism, gillen och liknande).
En annan intressant antiliberal teoretiker är Karl Marx. Hans teorier har haft ett stort inflytande, och som antikapitalist bör man förr eller senare ge sig i kast med dem. Vad är av bestående värde i Marx teorier? Vad är fel eller rent skadligt? Det är då positivt att Bolton skisserat hur man som traditionalist kan förhålla sig till marxismen. Han gör detta i artikeln Marx Contra Marx: A Traditionalist Conservative Critique of The Communist Manifesto. Vi finner artikeln i tidskriften Anamnesis internetarkiv. Anamnesis presenteras som en ”Journal for the Study of Tradition, Place and ”Things Divine”. Många artiklar är tillgängliga på internet, de håller en hög nivå och är definitivt av intresse för nordiska traditionalister, liksom för konservativa, kristna, nonkonforma socialister med flera. Här finns artiklar om allt från Voegelin, Lasch och distributismen till Hans Urs von Balthasar, Flannery O’Connor och Polanyi. Många artiklar handlar om ”det andra Amerika”, det europeiska Amerika, bland annat om Söderns intellektuella och litterära traditioner. Anamnesis är väl värt en närmare bekantskap.
Bolton och Kommunistiska manifestet
Those who advocate Free Trade while calling themselves Conservatives might like to consider why Marx supported Free Trade and described it as both “destructive” and as “revolutionary.” Marx saw it as the necessary ingredient of the dialectic process that is imposing universal standardisation; which is also the aim of communism.
– Bolton
Bolton utgår i sin analys från Kommunistiska manifestet. Han noterar dels att Marx i mycket ger en god beskrivning av den historiska utvecklingen under 1800-talet. Detta gäller insikten att frihandel är subversiv. Bolton citerar Marx:
Generally speaking, the protectionist system today is conservative, whereas the Free Trade system has a destructive effect. It destroys the former nationalities and renders the contrast between proletariat and bourgeois more acute. In a word, the Free Trade system is precipitating the social revolution. And only in this revolutionary sense do I vote for Free Trade.
Marx ger också en god beskrivning av hur kapitalismen bryter sönder ”feodala, patriarkaliska och idylliska relationer”. Det gäller allt från familjen och nationen till sedvänjor och traditioner. Marx, i grunden på många sätt en romantiker, ger också en mycket effektiv beskrivning av dessa processer. Ordvalet är ofta som hämtat ur en gotisk skräckroman.
Delvis accepterar Bolton också Marx beskrivning av historien som klasskamp, med borgarklassens revolution och kamp mot äldre tiders aristokrati. Detta erbjuder också en nyckel som hjälper oss att skilja mellan genuin höger, kopplad till aristokratins och kronans anti-kapitalistiska försvar av helheten, och liberaler och ”konservativa”, vilka i praktiken har samma perspektiv som den borgarklass som slog sönder det gamla Europa. Exempelvis är det dessa som idag kallar sig ”höger” eller ”konservativa” samtidigt som de är för frihandel, massinvandring och globalisering. De representerar särintressen snarare än den samhälleliga helheten.
Boltons kritik av Marx utgår från att den senare var ett barn av sin tid, och delade många av kapitalismens perspektiv. ”The fundamental worldview of a Marxist and of a corporate globalist CEO is the same.” Det torde vara bekant att sådana delade perspektiv är materialismen och den ekonomiska determinismen, liksom tron på historiskt framsteg. Bolton identifierar dock fler affiniteter än så, och återknyter här till Spengler. Kapitalismens värden är ”money-values”, detsamma gäller den materialistiska marxismen. Marx är också en vän av centralisering, standardisering, proletarisering och urbanisering.
Den springande punkten i Boltons dialektiska läsning av Marx blir synen på det Marx kallar ”reaktionism” och ”feodal socialism”. Marx vänder sig mot den gamla aristokratins försök att försvara folket i dess helhet mot borgarklassen, frihandel och ”money-values” som orealistiskt. Likaså ser han det gamla småborgerskapet som förutbestämt att bli proletärer. Bolton skriver:
Marx raged against the budding alliance between the aristocracy and those dispossessed professions that resisted being proletarianized.
Men det är just en sådan organisk allians av alla samhällets delar Bolton ser som alternativet, tron på detta det socialas/samhällets självförsvar förenar honom förövrigt med Polanyi. Historien har i hög grad gett honom rätt, människor i gemen vill inte proletariseras och de har i många fall framgångsrikt skapat andra samhällen.
Vilket bekräftar ett annat inslag hos Marx, tron på människans förmåga att skapa historia. Det finns tankar hos Marx som inte Bolton tar upp i artikeln, tankar som för den samtide marxisten kan vara mycket värdefulla. Med risk för att låta postmodern måste Marx dekonstrueras, de goda inslagen skiljas från det som hör hemma på historiens sophög. Man kan i en sådan läsning av Marx ”från höger” urskilja några värdefulla teman. Det gäller den unge, av Hegel influerade, Marx, med tankarna kring artväsen och alienation (användbara för en kritik av konsumtionssamhället och ett försvar av samhälle och kultur). Det gäller inte minst den äldre Marx, intresserad av den ryska miren och olika ”primitiva” folk. Denna äldre Marx laborerar rentav med framtidsscenarion och strategier mellanfasens Marx skulle se som ”reaktionism”. Spännande är också den gotiska, romantiska ådran hos Marx, ofta förbisedd men i kombination med det vetenskapliga språket en nyckel till hans attraktionsförmåga genom historien. En inhemsk marxist som blottlade denna ådra mer effektivt än de flesta var Per Meurling. Journalisten Marx har också en hel del tankar kring det geopolitiska och den konkreta historien. Kort sagt, Marx hade förmodligen sett marxister som inte använder hans metod kreativt som mycket sorgliga varelser. Sådant kreativt användande av metoden i vår tid representeras bland annat av Alain Soral, Costanzo Preve, Paul Piccone, Jan Myrdal och Ulf Modin.
Sammantaget är det i varje fall en mycket givande artikel, väl värd att läsa både för traditionalister och marxister. Vi hittar den här: Marx Contra Marx: A Traditionalist Conservative Critique of The Communist Manifesto
Relaterat
Karl Marx och 1700-talets hemliga diplomati
Karl Marx och irokeserna
Tankar kring marxismen
Lästips: Klassisk marxism och migration
Meurling, Marx och Geijer
Om skribenten: Joakim Andersen
