Ärlig och äkta är två ord som passar bra för att beskriva Marcus Birro. Han är en offentlig person, men hans väg till offentligheten skiljer sig från många andras. På så vis för han snarare tankarna till, exempelvis, Ken Ring och Mohamed Omar än till de kretsar som gör den svenska offentligheten så likriktad och konform, den ”nya klass” som är tyckmycken men mänskligt sett ganska grund. Birro blottar sin själ i sina texter, han är nykter alkoholist och han är även troende kristen. Allt detta gör honom på många sätt till en främmande fågel i den svenska offentligheten, men det har också gjort honom mer intressant och lättare att tycka om som människa.
Uppenbarligen har det också gjort honom något obekväm. Birro beskriver på sin blogg att han i somras fick besked från Expressen att hans krönikor skulle halveras, från en krönika varje vecka till en varannan. Han ska också ha fått besked från sina chefer att det nu fick vara slut med krönikor om Gud. Vi utomstående grubblar ofta över vilka mekanismer som säkerställer att åsiktskorridoren i media blir så snäv. Birro beskriver dem nu på sin blogg (främst i inlägget Sparkad från Expressen), det är definitivt värt att läsas om man vill förstå dagens Sverige.
Birro blir ”rasist”
Men inte nog med att Marcus envisats med att vara kristen i det officiellt sekulariserade Sverige. För en tid sedan skrev han även på twitter ett inlägg där han tog upp att de flesta konflikter i världen inkluderar islam, eller en form av islam. Detta ledde till det sedvanliga drevet, med rasistanklagelser och mordhot. Vi behöver inte ens gå in på självklarheter som att kritik av en religion eller ideologi inte är samma sak som rasism, eller att mordhot är fel. Snart sagt alla som läser detta vet redan sådant. Mer intressant är att betrakta det som en utstötningsmekanism, där de tyckmyckna klasserna kollektivt vänder sig mot och gör sig av med en som inte med hull och hår svalt deras världsbild. Så fick Marcus inte mycket stöd från sina arbetsgivare när han utsattes för drev och hot.
Att han i detta läge blir uppstressad är mänskligt sett inte förvånande, liksom att han då missar att undersöka den exakta ideologin hos människor som vill intervjua honom. Resultatet är att han intervjuas av såkallat ”högerextrema” Radio Länsman, och att Expressen därefter avskedar honom.
Vi kan konstatera några saker. Marcus Birro är inte rasist, han är kristen. Hans twitterinlägg om islam kan man ha olika åsikter om, faktiskt även tolka på olika sätt. Religioner har ofta flera olika former och den post-kristna ”liberalism” vi förknippar med ”väst” är inblandad i snart sagt alla konflikter som islam är, plus några till. De flesta svenska muslimer torde ha mer gemensamt med Birro än med den i grunden anti-religiösa och anti-traditionella mobb som just nu försöker lyncha honom (förövrigt samma mobb som tidigare gav sig på ovan nämnda Ken Ring och Mohamed Omar). Men steget från att inte hålla med någon i ett twitterinlägg till att delta i en virtuell lynchning är stort. Att bli kallad rasist har idag så allvarliga konsekvenser att de människor som vårdslöst slänger det kring sig borde skämmas.
Detta tycks även Birro inse, och förhoppningsvis kan det hela på sikt innebära något positivt för honom. Han är nu fri från en värld av inskränkta ja-sägare, angivare och ryggdunkare där han aldrig hörde hemma, och kan andas och skapa friare.
Det finns också en metapolitisk effekt. Expressen är smutslitteratur, men har under flera år haft två ”alibin” i form av Ulf Nilson och Marcus Birro. Nu har de förlorat ett av dem, och det är svårare för exempelvis kristna att se tidningen som annat än det den är. Det bör också bli tydligare för människor i gemen hur lite som krävs för att rasiststämplas och bannlysas från offentligheten, vilket kan bidra till den motreaktion och normalisering som redan är på väg.
Avslutningsvis ett par råd till Marcus: skriv inte i affekt, utan läs just nu noga igenom allt innan du publicerar det. Mot dig har du en hord av små, mycket små, människor vilka gärna utnyttjar alla de möjligheter till missförstånd som en äkta och ärlig människa kan råka ge dem. Läs även igenom Daniel Fribergs Tio tips till politiskt trakasserade, och anpassa dem till din egen situation. Och kom ihåg att vi är många som tycker om dig, men få som ens känner till de individer som just nu stormar på twitter mot dig. Om 100 år kommer ingen ens att komma ihåg deras namn, utöver ”twittervänstern”.
Relaterat
Marcus Birro – Möten
Marcus Birro – Hjältar
Marcus BIrro – Hejdå
Om skribenten: Joakim Andersen
