Den sjätte maj gick det grekiska folket till val. Valresultatet var en tydlig reaktion mot det globala systemet, särskilt mot dess effekter för invandrings- och finanspolitik. I den nya världsordningen tillåts inte länder föra en suverän politik på dessa områden, vilket har högst negativa följder för vanliga greker.

Radikala partier både till höger och vänster gick därför framåt, medan de större partier som förknippats med åtstramningspaket och samarbete med utländska finansiella aktörer förlorade väljarnas stöd. Under valkampanjen kunde de större partierna inte riskera att förlora ytterligare röster genom att försvara en impopulär invandringspolitik, och i likhet med Sarkozy i Frankrike anpassade man därför sin retorik till en mer invandringskritisk opinion.

LAOS och Golden Dawn

We will never, ever make a deal with the powers of the bailout. A war to the end! We will win our homeland back!

– Mihaloliakos, Golden Dawns partiledare

Detta var dock inte tillräckligt för att behålla folkligt stöd, och de radikala nationalisterna i Golden Dawn kom med sju procent av rösterna in i parlamentet. Detta har upprört många svenska journalister, då Golden Dawn för inte särskilt länge sedan var ett nationalsocialistiskt parti. Partiet har en tydligt högerradikal agenda, med inslag som invandringskritik, palingenes/folklig renässans, kritik av Upplysningen, ekonomins underordnade roll under det politiska, och försvar av nationell suveränitet parallellt med ”folkens Europa”. Den invandringskritiska retoriken tar sig inte sällan negativt populistiska uttryck, å andra sidan är invandringen till det fattiga Grekland extrem, med följder i form av bland annat kriminalitet.

Golden Dawn politiska praktik har på många vis varit effektiv. Man har vinnlagt sig om att forma en kader av aktivister som säkrat partiets närvaro i det offentliga rummet, en närvaro som i de flesta europeiska länder ständigt utmanas av den våldsbejakande ”antifascismen”. Många av partiets aktivister deltog i kriget i Jugoslavien på serbisk sida, många har senare agerat handgripligt mot kriminalitet. I ett land som elva miljoner greker delar med en miljon invandrare borde det inte förvåna ens svenska journalister att många grekiska väljare valt att stödja Golden Dawn. Retoriken är systemkritisk och revolutionär, då Golden Dawn helt bryter med föreställningen om systemets legitimitet. De politiker som svikit grekerna beskrivs som förrädare som ska dömas, skulderna ska inte betalas, och invandrarna ska deporteras. Det säger något både om den grekiska krisen och vänsterliberalismens oförmåga att penetrera bredare befolkningslager i Sydeuropa att väljarna gett ett så öppet radikalt parti sitt stöd, och därigenom brutit med etablissemanget.

Partiet har också verkat för att stödja den grekiska arbetarklassen, genom att bland annat dela ut mat och kläder i fattiga bostadsområden och genom att följa äldre människor till bankomater så att de inte blir rånade.

Man kan alltså identifiera en kombination av socialt arbete, gatuaktivism och systemkritisk radikalism som receptet bakom Golden Dawns framgång. Här för partiet tankarna till ungerska Jobbik och italienska Casa Pound.

…the demarcation of the political world into the Right Wing and the Left Wing is no longer relevant after the end of the Cold War. Nowadays, everyone in every aspect of his or her everyday life is either in favour or against Globalization
– LAOS

En revolutionär situation?

Vad man kan notera är förövrigt att Golden Dawns framgång inte kan betraktas som ett isolerat fenomen. En del av partiets väljare har tidigare stött LAOS, ett för högerradikaler intressant parti. Partiet betraktar höger-vänster-dikotomin som föråldrad, och beskrivs därför av journalister som extremhöger. Det fick dock 2,9% av rösterna och var nära att passera de 3% som krävs (i ett nyval är det troligt att tillräckligt många av Golden Dawns väljare återgår till LAOS för att även det senare partiet ska återfå sin parlamentariska representation). Även Independent Greeks är ett högerparti som vänder sig mot åtstramningspolitiken och den politiska klassens straffimmunitet, partiet fick drygt 10% av rösterna. Även kommunistpartiet och SYRIZA, en koalition av olika vänsterrörelser liknande danska Enhedslisten, gick framåt (SYRIZA kraftigt framåt).

Valet får alltså betraktas som en protest mot det internationella systemet och den inhemska politiska kasten. Grekland befinner sig i en potentiellt revolutionär situation. etablissemanget både på nationell och internationell nivå har förlorat mycket av sin legitimitet. Samtidigt har landet en historisk tradition av militär inblandning i politiken, militären är i dagens läge också en institution som har visst förtroende. Den grekiska framtiden kan alltså bli mycket intressant, något som kommer att inspirera radikaler i hela Europa.

Relaterat

Bankerna och skuldnätet

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.