Det ekonomiska system som sprids genom bland annat amerikanska interventioner riktade mot suveräna stater är i grunden felkonstruerat. Det koncentrerar ekonomisk och politisk makt i händerna på grupper som varken är folkvalda eller särskilt lämpliga att inneha sådan makt överhuvudtaget, och det leder också till den typ av kriser som vi idag bevittnar både i USA och Europa. Kort sagt befinner vi oss i en situation där de stora bankerna bland annat kan privatisera vinsterna men socialisera förlusterna, påverka det politiska till den grad att Obama kan beskrivas som en Wall Street-president, och agera utan att bevakas på ett sätt som ens kommer i närheten av medias intresse för pseudo-makthavare som den svenske kungen.

För att denna situation ska kunna förändras måste vi börja betrakta både bankirerna och deras lojala politiker med nyktra ögon. Det talades för några år sedan ofta om de mäktiga ryska ”oligarkerna” som med tvivelaktiga metoder lagt beslag på landets rikedomar, och i rapporteringen om för USA misshagliga diktatorer i Tredje världen görs liknande beskrivningar. Vad man måste fråga sig är på vilket sätt de styrande kretsarna i USA skiljer sig från de ryska oligarkerna, frånsett att de ligger bakom betydligt fler krig och kontrollerar ett rikare land.

Ett steg på vägen mot ett sådant realistiskt perspektiv är artikeln Bankers are the Dictators of the West av Robert Fisk. Den återfinns här: The Independent

Relaterat

Kerry Bolton – Revolution from Above
Inside Job
The Corporation
Gudomlig Komedi – Goldman Sachs invaderar Europa
Nordisk nationalekonomi – fragment
Ockupera Wall Street

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.