Den italienska sociala högern vänder sig bland annat mot den makt och de privilegier de stora bankerna åtnjuter på folkens bekostnad. Arvet från Ezra Pound och teorierna om social kredit är här uppenbart, en mer samtida företrädare för den sociala högerns utmaning mot storbankerna var Giacinto Auriti (1923-2006). Auriti var bland annat jurist och professor, och kandiderade i parlamentsvalet 2004 för Alessandra Mussolinis Alternativa Sociale.

His main thesis: For centuries, central banks have been robbing the common man by the way they put new money in circulation. Rather than divide the new cash among the people, they lend it through the banking system, at interest. This practice, he argues, makes the central banks the money’s owners and makes everyone else their debtors. He goes on to conclude that this debt-based money has roughly half the purchasing power it would have if it were issued directly to the populace, free.
– från artikel om professor Auriti

Han är också ett intressant exempel på hur fenomen som lokala valutor och LETS (”local exchange trading systems”), vilka ofta förknippas med gröna och socialistiska perspektiv, kan överlappa en social högers intresseområden. Detta inte minst då Auriti också gjorde verklighet av sina teorier. Som medlem av en av staden Guardiagreles äldsta och rikaste familjer hade han goda förutsättningar för detta. Han lät stadsborna växla in sina lire till den nya valutan simec, en valuta med egenheten att den var värd dubbelt så många lire som Guardiagreles invånare köpt den för. De av stadens affärsinnehavare som deltog i experimentet kunde sedan växla in sina simecs mot detta högre antal lire. Intressant är att det hela blev en genuin framgång, där näringslivet och ekonomin tog fart på allvar. Professor Auriti förlorade själv en okänd summa lire, men väckte intresse på flera håll. Bland annat bjöd partiet Lega Nord in honom för att föreläsa om lokala valutor.

Sammantaget är det alltså ett intressant monetärt experiment professor Auriti och Guardiagreles invånare utförde, oavsett om man sedan främst betraktar det hela som kuriosa eller som ett verkligt sätt att återta kontrollen över penningpolitiken.

Vidare läsning

Moneymaker – Essays by Professor Auriti
Simec

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.