Vi lever i en tid när teknologin utvecklas i snabb takt; speciellt inom området vi kallar artificiell intelligens. Teorin om mänskligt skapad eller byggd icke-biologisk intelligens har funnits med länge, framför allt inom science-fictionlitteraturen och filmvärlden, men bara under de senaste åren har AI-liknande teknologi avancerat markant och blivit allt mer användarvänlig för privatpersoner. Men det som idag i folkmun lite slarvigt kallas AI är inte den teoretiska teknologin som det spekulerats om tidigare, det vill säga att människan lyckas skapa en intelligens på syntetisk väg som genuint är kapabel till egen tankeverksamhet med ett självständigt medvetande. Och av den anledningen har det gjorts en distinktion mellan begreppen artificiell intelligens (AI) och artificiell generell intelligens (AGI) där AGI idag är benämningen på så kallad ’stark AI’ som i teorin skulle vara på eller över mänsklig nivå när det kommer till medvetande och ’svag AI’ vilket är det som idag används inom diverse mjukvara och chattbotar för att sammanställa information till texter, skapa bilder eller utforma video- eller ljudsekvenser.
Om AGI någonsin kommer att gå att skapa kan diskuteras, men dagens AI är för tillfället inte kreativ. Stora språkmodeller som exempelvis den populära chattboten OpenAI har inte en intuition eller en sann förståelse för vad den gör, utan sammanställer ett resultat baserat på sannolikheten utefter vad en människa använder för sökord. En chattbot är ett ensidigt verktyg, inte intelligens. Intelligens på mänsklig nivå kräver förmågan att AI:n av egen vilja kan gå bortom de parametrar som dess utvecklare satt för den. Många chattbotar är skickliga på att efterlikna mänskliga språkmönster, men det är också en papegoja, och ingen kan hävda att en papegoja förstår innebörden bakom orden den härmar. Dessa former av AI-mjukvara kan inte lära sig något, de kan bara lära sig det som människor styr dem att lära sig.
Det som däremot kommer att ske under de kommande åren, är att nuvarande mjukvara och program kommer att bli snabbare och mer effektiva. Dagens AI-programvara är som all teknologi: den kan användas till goda syften och onda syften. Det kan underlätta att tänka på tekniken som ett verktyg, men ett verktyg som kan användas på många sätt, i händerna på en sund person kan tekniken exempelvis användas för att mäta värden hos en patient och underlätta för medicinsk vård, eller för en privatperson att lättare navigera igenom stora textmassor för att hitta ett svar. Men i händerna på en svag person kan underhållningsaspekterna av sådan teknologi vara så fängslande att personen slösar bort flera timmar om dagen på att underhållas i fem sekunders intervaller, eller i händerna på en bedragare kan tekniken användas för att lura människor eller hacka sig in i nätverk — och för stater kommer möjligheten till övervakning av medborgarna öka i takt med att tekniken underlättar detta.
Problemet med den ständiga utvecklingen (och beroendet) av teknologi är det allmänna extremprogressiva mänskliga synsättet där alla teknologiska framsteg överlag anses som positiva steg framåt — som accepteras utan kritik — och som ses som någon slags naturlag. Den stora massan tar sig aldrig en stund att reflektera över vad den nya tekniken gör med människan, vad den kan ha för konsekvenser för framtiden. I Michael Crichtons bok Jurassic Park frågar sig Ian Malcolm mycket riktigt: ”Dina vetenskapsmän var så upptagna av huruvida de kunde eller inte, att de inte stannade upp och funderade om de skulle.” Och exakt det synsättet existerar idag, vi frågar bara hur vi kan ta fram ny teknik, inte om den borde finnas eller användas. Är det sunt att barn använder smarttelefoner från ung ålder, hur påverkar det deras kognitiva förmåga, deras fantasi, om AI tillåts skriva läxor till barnen kommer de då att kunna lära sig eller verkligen få en förståelse för vad de gör?
Den nya teknologin skapar också nya moraliska, samt juridiska dilemman. AI kan redan nu i stort sett till perfektion replikera röster och ansikten, det möjliggör inte bara framtida bedrägerier och nätbrottslighet, utan kommer även kunna missbrukas av media och stater för att uppfinna falska nyheter, eller skapa en verklig katastrof och rikta skulden mot en annan aktör. Risken att det i framtida krig kommer användas AI för att sabotera eller förstöra infrastruktur eller helautomatisera drönare är också en realitet.
Allt detta medför att AI användning kommer att vara i centrum för politisk diskussion, och den största framtida politiska diskussionen angående användningen av AI-teknologi kommer vara gällande potentiell lagstiftning eller begränsning av tekniken. De flesta privatpersoner kommer att använda varianter av AI som tillhandahålls via ett fåtal större marknadsledande leverantörer, ett exempel på lagstiftning för dem skulle i detta fallet kunna vara att AI-leverantörer inkluderar kod som kräver att AI:n rapporterar användare som försöker använda den i brottsligt syfte t.ex. bedrägeri, en sådan lag kan bromsa den negativa användningen av AI för privat bruk men där tillkommer också problem med integritet och övervakning, samt problematiken med dilemmat om att låta tekniken vara fri ifrån politiskt styrning.
Det är svårt att tänka sig hur snabbt AI-teknologin avancerat bara under de senaste åren, området som snabbast gått framåt är förmodligen den underhållningsmässiga aspekten. Redan idag är det fullt möjligt, om vi förutsätter att det juridiskt sett skulle vara genomförbart att exempelvis välja vilken känd människa som helst vars röst finns inspelad i tillräckligt stor kvantitet, och få den att läsa upp vilken ljudbok eller text som helst på vilket språk som helst.
Det går också redan nu att ta döda eller levande musikartister och använda deras röster för att göra coverlåtar på nya eller gamla låtar med i många fall nästan perfekt utfall, här är några exempel på detta som privatpersoner själva skapat via sina hemdatorer (vad ett större skivbolag i framtiden med stor budget kan åstadkomma återstår att se).
Where is my mind – Frank Sinatra
Jim Morrison – Gods and monsters
I framtiden kommer möjligheten finnas att kunna välja vilken artist som helst genom tiderna, som sjunger vilken låt som helst, och när samma teknik utvecklas ytterligare i videoform kommer det även att gå att se vilken film som helst genom historien med valfri skådespelares ansikte eller röst.
Framöver kommer det också bli svårare och svårare att särskilja AI-genererade skapelser från genuina mänskliga skapelser. Bilder, filmer, musikstycken som är AI-genererade kommer att vara oerhört svåra, eller näst intill omöjliga, att särskilja från mänskligt skapade och detta medför många problem, inte minst p.g.a. risken för desinformation — och i framtiden kommer förmodligen stora resurser allokeras till att fakta-undersöka olika bilder och klipp för att kolla upp allt från om en konstnär verkligen målade sitt verk, eller om ett påstått klipp från presidenten verkligen är genuint eller inte.
Utöver detta uppstår också problematiken om vad den här teknologin har för konsekvenser på den mänskliga kreativiteten. Vad kommer det betyda för oss att vi med hjälp av AI tar fram konstverk och skapar filmer på några sekunder som tog konstnärer och regissörer år att skapa tidigare. Hur kommer musikskapandet se ut i en framtid där den till majoritet inte är skapad av människor, och kommer vi se en utveckling där de stora globala skivbolagen fortsätter äga rättigheterna till en känd artists röst även efter dess död, och fortsätter ge ut nya skivor med bortgångna musiker?
En annan av tekniksamhällets svagheter noterar vi redan idag vilket är den mänskliga svagheten till dopaminkickar och ständig uppmärksamhet och interaktion. Besattheten av att använda sociala medier samt smarta telefoner som i dessa tider nyttjas likt en drog av odisciplinerade individer, som inte självmant kan hantera friheten som teknologin möjliggör och blir beroende av den kommer fortsätta öka i takt med att AI-teknologin möjliggör ännu mer underhållning via internet. Utvecklingen där teknologin inte längre bara är ett hjälpmedel utan snarare appellerar till människans sämsta sidor, som lathet och komfort, kommer att eskalera i och med AI.
Den moderna AI-teknologin lockar idag inte bara med att underlätta för människor genom att tilltala våra negativa egenskaper rent fysiskt utan har också skapat en virtuell värld där många av människans naturliga sociala behov ersatts av artificiella substitut. En framtid där ensamma män har operativsystem med inbyggda AI-flickvänner som talar till dem som i filmen Her (2013) är inte omöjligt.
Utvecklingen vi ser idag är inte på något sätt en överraskning, utan tvärtom har de stora teknikjättarna under en tämligen lång period strävat mot det. Efter lanseringen av Macintosh 1984 inledde Apple samarbeten med utbildningsinstitutioner världen över, ett av dem var Lunds Universitet. Vid invigningen av detta samarbete kom grundaren Steve Jobs på besök och det hölls en ceremoni på Svaneholms slott i Skurup. Sammankomsten spelades in och i sitt tal kommer Jobs med ett på för den tiden science-fiction-låtande uttalande. Han förklarar att han har en vision om att en student som använder hans operativsystem, i framtiden ”inte bara ska kunna läsa vad Aristoteles sa, utan också ställa en fråga till honom, och få ett svar”. Visionen från 80-talet är idag i stort sett realiserad. Så länge alla Aristoteles samlade verk finns i ett sökbart textformat på internet och en AI-chattbot har tillgång till dem, kan den utifrån texterna svara på frågor ifrån Aristoteles perspektiv, både i text eller med en röst.
– Positiv användning av teknologin, ett gammalt kopparstick från 1550 återskapat med AI.
AI-teknologin och mjukvara som så att säga ’tänker åt oss’ och automatiserar fler processer som vi inte blir delaktiga i, förutom att vi matar den med initiala värden, sedan väntar, och därefter får en slutprodukt, en genererad bild, en genererad text, ett musikstycke eller ett klipp, är här för att stanna och kommer bli allt mer prominent under kommande år. Det finns positiva aspekter som kan hjälpa till att optimera tidskrävande processer, men framför allt finns det många problem med det totala tekniksamhället och vad det gör med människan. Framför allt vet vi inte vad det kommer att göra med människan, så allt som händer just nu är ett helt nytt experiment som mänskligheten aldrig varit med om tidigare, det är både intressant och spännande att tänka på — precis som AI självt.
Slutligen sammanfattade författaren till Dune-böckerna, Frank Herbert, problemen med en överteknologiserad värld när han frågade sig: ”Vad gör maskiner egentligen? De ökar antalet saker vi kan göra utan att tänka. Saker vi gör utan att tänka – där finns den verkliga faran.”
Om skribenten: Freddie
