av Joakim Andersen
5 oktober, 2006
Okategoriserade
I en tid då moderater och folkpartister sitter i regering, är det hög tid för den svenska oppositionen att återknyta bekantskapen med socialt medvetna alternativ. Vi har en rik sådan tradition, i form av de spanska, portugisiska och italienska nationalsyndikalismerna, i form av bröderna Strasser, i form av Oswald Mosleys gillesocialistiska ”brittiska socialism”, i form av Per Engdahls nysvenska ideologi.
I det mödosamma arbetet med att flytta över inlägg från den gamla Webblogg Oskorei har därför turen nu kommit till kategorin om Nationalsyndikalism. Av störst intresse är väl sannolikt artiklarna om Sergio Panunzio och Per Engdahls syn på funktionshinder och folkgemenskap. Kategorin återfinns i sitt nya ”hem” här.
Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.