Sverige har drabbats av ett brott i den historiska kontinuiteten, banden med tidigare generationer har på många sätt klippts av. Ett sätt att återknyta dessa band är att fördjupa sig i historia, släktforskning, hembygdsföreningar och liknande. Folkmusik kan också vara ett värdefullt sätt att återstifta bekantskapen med det genuint svenska, det kan dessutom vara riktigt bra musik.
Dagens inlägg består därför av ett par exempel på folkmusik jag själv uppskattar. Båda har en underton av vemod, ett inte alldeles ovanligt inslag i den svenska folksjälen. Den hugade får gärna ge egna förslag på god musik.
Den första låten är Låt till far, som youtubeanvändaren med det trivsamma namnet Nationalromanten delat med sig av:
Den andra låten är Strand Rands tolkning av Ekorrvalsen. Strand Rand är ett intressant projekt, där musik från Östersjöns stränder spelas:
Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.
